Den 16 januari valdes Armin Laschet till ny partiledare i CDU med 521 röster, motkandidaten Friedrich Merz fick 466 röster. I en tidigare omröstning blev Norbert Röttgen utröstad.
Armin Laschet, som är Ministerpresident i Nordrhein-Westfalen, kan vara rätt man för partiledaruppgiften. Han kan även bli kanslerskandidat, men det är inget som automatiskt följer med partiledarskapet. I sitt personliga tal inför delagaternas omröstning framhöll Armin Laschet sig själv som en ”mittenrepresentant och en man att förlita sig på”. Det passar väldigt bra, för CDU kan sägas föra exakt den politik som svenska Centerpartiet gjorde på 1990-talet med den skillnaden att CDU som regeringsparti också får igenom hela sin politik, där Energiewende står i centrum. En annan markant skillnad är att CDU är ledande i EU-samarbetet och sätter den gröna mittenpolitiken som ny politisk europanorm för såväl partier som regeringar. Tysklands snabba införande av totalt producentansvar på förpackningar och en vitt omfattande återvinningspolitik är något som den svenske centerledaren Olof Johansson på sin tid bara lyckades driva till dåliga kompromisser. 30 år senare är det den CDU-ledda Förbundsregeringen som genomför hans politik. CDU och de tre partiledarkandidaterna har hela tiden talat sig varma för ”social marknadsekonomi, ekologisk hållbarhet, ökad digitalisering och lag och ordning”.
USA-vänlig kandidat förlorade
För en månad sedan betraktades Armin Laschet som chanslös, men en vecka innan CDU:s partistämma låg de tre partiledarkandidaterna Friedrich Merz, Norbert Röttgen och Armin Laschet helt jämt i mätningarna. Under den digitala partistämmans omröstning slogs först Röttgen ut och efter andra röstningsomgången stod alltså Laschet som nyvald partiledare.
Den 65-årige Friedrich Merz hade redan 2018 försökt bli vald, men hans yrkesbana i kapitalförvaltningsbolaget Blackrock (amerikansk gigantisk fondförvaltare) och hans långa engagemang i Atlantik-Brücke (en förening för transatlantiska ideologiska bindningar mellan Europa och USA) låg honom i fatet. Merz har dock uttalat sig om att se ett samband mellan homosexualitet och pedofili och har hävdat att coronanedstängningen vänjer tyskarna till ett liv utan arbete. Synnerligen konservativa karaktärer är inget problem för Europas mäktigaste parti, men Merz har också sagt att han står för ”ett kosmopolitiskt Tyskland vars rötter ligger i kristen moral och europeisk upplysning”. Ett favorituttryck i Friedrich Merz vokabulär har också varit ”västlig demokrati” och han har kritiserat USA:s president Donald Trump hårdare än vad Angela Merkel försökt sig på.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
