Beslutet från Nigers huvudstad Niamey, där OIF bildades i mars 1970, är ”mycket symboliskt”, enligt organisationens taleskvinna Oria K. Vande Weghe. Sedan statskuppen den 26 juli 2023 har de fransk-nigeriska relationerna kraftigt försämrats. Störtandet av president Mohamed Bazoum av soldater ledda av general Abdourahamane Tiani orsakade en diplomatisk chockvåg, som kulminerade i att den franska ambassaden i Niamey stormades av demonstranter den 30 juli.
Klyftan mellan Niger och Frankrike blir allt större
President Emmanuel Macron sa att landet ”inte kommer att tolerera någon attack mot Frankrike och dess intressen” i Niger, och hotade att svara ”omedelbart och bestämt” på varje aggression mot franska medborgare, armén, diplomater eller franska företag. Det franska utrikesdepartementet fördömde också ”allt våld” och påminde om att nigeriska styrkor har ”skyldighet att garantera säkerheten för våra diplomatiska och konsulära enheter enligt Wienkonventionerna”.
Den nya nigeriska regimen, som sade upp landets militära samarbetsavtal med Frankrike, har därmed satt stopp för närvaron av 1 500 franska soldater som deltar i kampen mot terrorismen i Sahel. I slutet av december samma år bekräftade Niger sitt avståndstagande från Frankrike genom att stänga den franska ambassaden, samtidigt som man öppet förespråkade ett diplomatiskt och militärt närmande till Ryssland. I december 2024 meddelade den franska uranleverantören Orano att de nigeriska myndigheterna hade ”tagit operativ kontroll” över dess gruvdotterbolag i Niger.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
