Skip to Content

Det totala antalet galaxer i universum verkar vara mindre än man tidigare trott. Foto: Pixabay/WikiImages
VETENSKAP OCH TEKNIK

Nya mätningar av himlens mörker visar att galaxer ”bara” finns i hundratals miljarder

Digital utgåva

Hur mörk är himlen, och vad säger det oss om antalet galaxer i det synliga universum? Astronomer kan uppskatta det totala antalet galaxer genom att räkna alla som syns i Hubble Deep Field (HDF) och sedan multiplicera dem med himlens totala yta. HDF är en bild av en liten region i stjärnbilden Stora Björnen, baserad på resultaten av en serie observationer gjorda av Rymdteleskopet Hubble. Den täcker ett område på 156 bågsekunder, samma storlek som en tennisboll sedd på 100 meters avstånd. Men andra galaxer är för svaga och avlägsna för att direkt synas. Men även om vi inte kan räkna dem, ger deras ljus en svag glöd åt rymden.

Publicerad: 19 januari, 2021, 20:19

  • Svenska

Läs även

För att kunna mäta detta sken måste astronomiska satelliter bort från det inre solsystemet och dess ljusföroreningar, som orsakas av solljus som reflekteras i rymddamm. En grupp forskare har använt observationer från Nasas New Horizons-uppdrag till Pluto och Kuiperbältet för att bestämma ljusstyrkan i denna kosmiska optiska bakgrundsstrålning. Deras resultat sätter en övre gräns för mängden av svaga, ”osynliga” galaxer, som visar att de kan räknas i hundratals miljarder, inte 2 biljoner galaxer som man tidigare trott.

”Det är ett viktigt nummer att känna till – hur många galaxer finns det?” säger Marc Postman vid Space Telescope Science Institute i Baltimore i USA, en av forskarna som har arbetat med studien. ”Vi ser helt enkelt inte ljuset från två biljoner galaxer.”

Den tidigare uppskattningen extrapolerades från mycket djupa himmelsobservationer från Nasas rymdteleskop Hubble. Den förlitade sig på matematiska modeller för att uppskatta hur många galaxer som var för små och svaga för Hubble att se. Det teamet drog slutsatsen att 90 procent av galaxerna i universum var bortom Hubbles förmåga att upptäcka genom synligt ljus. De nya rönen, som förlitar sig på mätningar från Nasas avlägsna New Horizons-uppdrag, tyder på ett mycket mer blygsamt antal.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Okända nya bakterier på ISS kan hjälpa att bygga en framtid på Mars

VETENSKAP OCH TEKNIKNASA spårar mikrober som bor ombord på den internationella rymdstationen ISS, och ibland upptäcker man nya sorter. Nu försöker man förstå hur de klarar den tuffa miljön för att få ledtrådar om hur man överlever långa uppdrag i rymden.

Konsekvenserna av Covid-19 på vår kosthållning och hälsa

VETENSKAP OCH TEKNIKNästan en tredjedel av mänskligheten har gått upp i vikt under pandemin, trots medvetenheten om sambandet mellan fetma och komplikationer vid Covid-19. Data för denna forskning samlades in via Ipsos Global Advisor från den 23 oktober till den 6 november 2020.

Teknikgenombrott för elfordonsbatterier

VETENSKAP OCH TEKNIKHalvledarbatterier är ett stort framtidslöfte. Många av de nackdelar som nu förknippas med litiumbatterier, som brandfara, minskar och energitätheten (den energi ett batteri kan leverera i förhållande till sin vikt) mångdubblas. Det tar cirka 10 minuter att ladda ett elfordon med ett halvledarbatteri, vilket förkortar laddningstiderna med två tredjedelar. Batteriet kan utöka räckvidden för ett kompakt elfordon utan bekostnad av innerutrymme. Allt detta med minimala säkerhetsproblem. I december hävdade ett amerikanskt startupföretag att de hade uppfunnit ett nytt litium-jonbatteri som kan revolutionera elfordonsmarknaden. Men är det för bra för att vara sant?

Kapplöpningen om batteriåtervinning

VETENSKAP OCH TEKNIKMiljontals elbilar kommer snart att rulla på vägarna över hela världen, men världen är inte redo för de uttjänta batterierna. Ett antal startupföretag, företrädesvis nordamerikanska, vill knäcka denna miljardnöt.

Framtidens batterier är viktlösa och osynliga

VETENSKAP OCH TEKNIKUnder motorhuven på din bil kan du hitta ett batteri. I en elbil hittar du massor av batterier. Men nu pågår det en renässans inom batteriforskningen som syftar till att bygga in energilagringen i själva de apparater och fordon den ger kraft till.

Rekordkallt på Tasmanien

VETENSKAP OCH TEKNIKMedan vi på våra nordliga breddgrader har sommar med sol och värme, har södra halvklotet vinter. Dock bor 90 procent av jordens befolkning på norra halvklotet. Därför gäller klimatfrågan främst norra halvklotet.

”Uranfrön” kan göra härdsmältor till ett minne blott

VETENSKAP OCH TEKNIKTrisopartiklar är ett underligt kärnbränsle med inbyggda säkerhetsfunktioner som kommer att driva en ny generation av högtemperaturreaktorer.

Solinstrålningen mot jorden ökar – men ingen forskar på hur det påverkar temperaturen

VETENSKAP & TEKNIKFörsöker SMHI mörka mätdata som inte stödjer teorin om att människans utsläpp av koldioxid är orsaken till klimatförändringarna? Kan en svensk myndighet som SMHI verkligen tysta ned sina egna observationer under flera decenniers tid? Är det politiska trycket så hårt? Samtidigt som tjänstemännen är svaga och rädda om sin egen position? Thoralf Alfsson har nystat i frågan om den ökande solinstrålningens inverkan på jordens medeltemperatur.

Gå till arkivet

Send this to a friend