Inflationsutvecklingen i Sverige sedan 2018, mätt i inflationsmåttet KPIF. KPIF motsvarar det traditionella måttet KPI minus effekten av räntepolitiken. SCB:s statistik visar att KPI i augusti var 9,8 procent och KPIF var 9,0 procent, i årstakt. Bild: Riksbankens presentationsmaterial

Nya orosmoln efter chockhöjd ränta

EKONOMI.
Riksbankens höjning av styrräntan till 1,75 procent innebär en historiskt snabb ökning. Rörliga boräntor väntas snabbt öka till drygt 3,5 procent i genomsnitt. Bankerna ligger typiskt sett cirka 1,5 till 2 procentenheter över styrräntan på sina rörliga bolån. Riksbanken spår också en fortsatt höjning av styrräntan, eftersom inflationen förväntas öka till hela 11 procent i december/januari. Det finns därmed risk för att vi närmar oss den kritiska punkt där många hushåll inte längre klarar av att hantera sin ekonomi.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Fd ledamot av Riksdagens skatteutskott och Riksbanksfullmäktige

Relaterat

Statens kostnader för ränteavdrag exploderar

Statens kostnader för ränteavdrag exploderar

🟠 I takt med att räntorna höjs är det inte bara svenska hushåll som får ökade kostnader, utan även svenska staten. I Finland rådde en liknande situation, men där beslutade man för tio år sedan att gradvis minska avdraget för varje år. I år nådde avdraget noll procent och staten slipper därmed alla kostnader för ränteavdrag. För svenska staten väntar dock en smäll på 57 miljarder kronor som måste finansieras med större statsskuld, nedskärningar eller höjd skatt.

Riksbankens styrränta tillbaka på en mer ”normal” nivå – då slår räntefällan igen

Riksbankens styrränta tillbaka på en mer ”normal” nivå – då slår räntefällan igen

🟠 EKONOMI. Under de senaste tio årens lågräntestrategi har Riksbanken varnat för att den snabbt stigande skuldbördan bland hushåll och fastighetsbolag riskerar att skapa en allvarlig skuldfälla som kan trigga igång en djup lågkonjunktur. Med den senaste höjningen av styrräntan, från 1,75 till 2,5 procent, har vi nått den punkt där problemen börjar realiseras. Flera proffstyckare har kritiserat Riksbanken för att höja för mycket och för snabbt, men också för att inte agera på tvärs mot sitt uppdrag.

Läs även:

Försäkringskassan är en av de myndigheter som från och med 1 januari 2024 skall börja göra sina utbetalningar genom den nya Utbetalningsmyndighetens transaktionskonton för välfärdsutbetalningar. Samtidigt skall en rad kontroller göras för att upptäcka bedrägerier och felaktigheter. Avsikten är att stoppa de bedrägerier som dränerar de statliga välfärdssystemen och a-kassorna på mellan 15 och 20 miljarder kronor varje år. Foto: Försäkringskassan

Utbetalningsmyndigheten – lovande sätt att stoppa välfärdsbedrägerier

🟠 EKONOMI Den 1 januari 2024 startar den nya Utbetalningsmyndigheten sin verksamhet med att hantera statliga utbetalningar i välfärdssystemen och stoppa felaktiga utbetalningar. Ambitionen är att komma tillrätta med den mycket stora brottslighet som dränerar välfärden på upp emot 15–20 miljarder kronor varje år. Beslutet om att inrätta en central utbetalningsmyndighet togs i december 2022, med uppgiften att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, utöver att hantera statens utbetalningar.

Barometerindikatorn från Konjunkturinstitutet visar hur olika delar av samhället ser på den ekonomiska utvecklingen och det aktuella läget. Indikatorn visar ett värde som relateras till det historiska medelvärdet, som definierats till 100. Om värdet är över 100 tolkas det som en positiv utvecklingssyn och vice versa. Källa: SCB, Grafik: Nya Tider

Konjunkturbarometern för oktober pekar fortsatt nedåt

🟠 EKONOMI Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer för oktober, som presenterades den 26 oktober, visar en fortsatt stark pessimism bland både företag och hushåll. Fortsatt hög, om än något dalande, inflation och smygande effekter av räntehöjningarna för både hushåll, bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag med hyresfastigheter håller tillbaka framtidstron, så som den speglas i KI:s barometerindikator. Arbetslösheten fortsätter att öka och Sverige har idag EU:s tredje högsta arbetslöshet, i spåret efter en ökande konkursfrekvens.

Det finns flera planerade projekt för att fånga in och lagra koldioxid från atmosfären, men ingen är ännu i drift. Stockholm Energi har dock en testanläggning klar. Foto: Stockholm Exergi

Tänkta koldioxidinfångare – skatte­befriade elslukare med miljardstöd

🟠 EKONOMI I förra veckans nummer kunde Nya Tider rapportera om att regeringen höjer energiskatten kraftigt på el för konsumenter och företag. Det görs dock undantag för en lång rad företag med extra stor elförbrukning, sånär som den lilla skatt på 1 öre per kWh som utgör EU:s miniminivå. I budgetpropositionen föreslås att också verksamheter som är tänkta att fånga in koldioxid skall beskattas på miniminivån. Effekten blir att ytterligare storförbrukare av el gynnas, samtidigt som tillgången till planerbar elproduktion har minskat.

Ebba Busch (KD), energi- och näringsminister, har hamnat i blåsväder efter det att regeringen beslutat att inte stoppa den automatiska höjningen av energiskatten på el, som av de flesta bedömare ses som en skadlig skatt i det läge vi nu befinner oss i med en fortsatt hög, men sjunkande inflation. Regeringen uppger dessutom elektrifieringen av Sverige som ett prioriterat mål, och att höja skatten på el motverkar uppenbart denna ambition. Foto: Teknikföretagen, Kristian Pohl/Regeringskansliet

Energiskatten höjs med 9,2 procent – trots löfte om pausad automatik

🟠 EKONOMI 900 kronor per år i högre skatt på elen för en genomsnittlig villaägare. Det blir resultatet av att regeringen inte beslutade att avskaffa eller pausa den automatiska höjningsmekanismen, vilket man tidigare aviserat att göra. Beslutet om att låta indexeringen slå igenom fullt ut kom som en stor överraskning, och många har både förvånats och upprörts av kovändningen.

Skatteverket kommer att samla in cirka 13,2 miljarder kronor i skatt mindre på grund av sänkt skatt till låginkomsttagare och pensionärer. Genom att inte räkna upp skiktgränsen för statlig inkomstskatt räknar man med att få in 12,3 miljarder kronor extra. Totalt sett avser regeringen att minska skattetrycket, vilket går på tvärs emot oppositionspartiernas förslag. Foto: Skattebetalarna

Regeringens budgetförslag: skatterna, statsskulden och kostnader för EU

🟠 EKONOMI Skatteförslagen i regeringens budgetproposition presenteras på lite drygt 90 sidor i budgetens finansplan. Förändringarna i skattepolitiken är dock marginella från år till år och de paradigmskiftande åtgärderna som aviserats ger inga stora utslag på skatteområdet i regeringens budgetförslag, utan är till stor del begravda i långsamt arbetande utredningar. Skattesystemets principer gör också budgetdokumenten något svåröverskådliga, när skatter räknas in för att sedan tas bort med skattereduktioner.

Nyhetsdygnet

Bok: Vietnamkriget i läsbar form

🟠 BOKRECENSION En gång i tiden utkämpades Vietnamkriget. Man tänker då i regel på USA:s inblandning i landet 1965–1973. Vi i västvärlden har alltid bombarderats med allehanda böcker och filmer om denna konflikt. Egentligen var det bara en begränsad konflikt i en avsides del av världen. Men ur USA:s perspektiv var det hela av enorm betydelse. Detta var dessutom det första krig man förlorade. Vietnamkrigets betydelse är överdriven men man kan ändå ha utbyte av att studera det. En ny­utgiven bok ger en osökt anledning till det.

Två svaga män och en historia om hämnd

🟠 BOKRECENSION Två män trånar efter samma kvinna och den ene klargör att om han inte får henne så ska den andre mannen inte heller få det. Följden av detta drama blir att en son växer upp utan sin far samt att två unga liv slutar i en snara. Detta är kanske den bästa summeringen av Bödelns rep, en roman som skrevs på 1800-talet av den ungerske nationalskalden Sándor Petőfi och som getts ut på nytt på svenska av förläggaren Martin Hagwall. Denna bok kan anses kasta intressant ljus även över dagens samhälle, men är även ett bra exempel på felen med de flesta kärlekshistorier.

Motståndet mot diktatoriskt WHO växer – demonstration i Stockholm

🟠 ExitWHO Världshälsoorganisationen WHO är på väg att få makt att bestämma alla medlemsländers insatser under nästa pandemi. Enskilda länder kommer inte längre att kunna besluta om egna pandemiåtgärder och eventuella restriktioner – allt ska beslutas av ett nytt ”styrande organ” inom WHO. Oron och kritiken växer nu mot vad detta innebär och den 1 oktober anordnades en demonstration i Stockholm för att protestera mot hur Sverige och världens länder avträder sin suveränitet till en icke folkvald grupp byråkrater.

Valmyndighetens hårda kritik till riksdagen: Byt valsedelssystem – före nästa val

🟠 REPORTAGE. Sverige behöver snarast avveckla det nuvarande systemet med olika valsedlar för olika partier. Istället ska en gemensam valsedel införas och distribueras till alla vallokaler av Valmyndigheten. Det föreslår nu Valmyndigheten, som tröttnat på politikernas senfärdighet och nu själva tagit fram ett förslag på hur den nya valsedeln kan se ut. I en längre intervju med Nya Tider berättar kanslichefen Anna Nyqvist att ett nytt system kan komma på plats fort – men att det bromsas av riksdagspartierna. Som Nya Tider tidigare uppmärksammat utgör dagens valsedelssystem ett stort ekonomiskt och organisatoriskt hinder för nya partier.

Den tjuvmjölkande haren

🟠 HISTORIA Inget djur var någonsin helt vanligt inom den svenska folktron och haren var inget undantag. Det finns sägner om en hare som är känd under namnen mjölkhare, trollhare, bjära, bara, bära och puke. Denna hare troddes trollkunniga använda som tjuvmjölkare. Bjäran kunde även se ut som ett nystan eller en katt.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Hitta många olika casinon på casino-utan-svensk-licens.net
Vill du spela på ett casino utan licens? Spelacasino informerar dig om allt du behöver veta.
Jämför casinon utan licens med snabba uttag hos nätcasinoutanlicens.com.
Onlinecasinos.se hjälper dig att välja bäst online casino
uudetkasinot.com/ listar Finska casinon online
Klicka här för att utforska vad ett casino utan svensk licens kan erbjuda!

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.