Under natten till den 29 december avfyrades enligt ryska uppgifter 91 långdistansdrönare från Ukraina mot en byggnad i ryska Novgorod. Byggnaden ägs av den ryska staten och används som residens för Ryska federationens president. Vladimir Putin befann sig vid tillfället för attacken inte i byggnaden. Enligt flera rapporter har presidenten dock alltmer börjat föredra residensen, som ligger naturskönt vid sjön Uzhin i Valdaj-området. Inledningsvis förnekade både Kiev och CIA att någon attack överhuvudtaget ägt rum, men när Ryssland överlämnade ett fragment från en av de nedskjutna drönarna till en amerikansk militärattaché i Moskva kom USA:s president Donald Trump plötsligt att medge att det skett en drönarattack ”i närheten”.
– Jag tror inte att attacken [mot Putins residens] skedde. Det skedde något i närheten, men det hade inget med detta att göra, sa Trump till en reporter ombord på Air Force One.
Ett dygn senare publicerade New York Times en lång artikel som sammanfattar spelet bakom kulisserna kring Ukraina sedan Trumps tillträde som president förra året. Bakom artikeln ligger Adam Entous, tidningens specialist på underrättelsevärlden, som i över ett år intervjuat fler än 300 regerings-, militär-och underrättelseföreträdare i Ukraina, USA, Storbritannien och EU. Entous målar upp en administration djupt splittrad i Ukrainafrågan, där aktörer som vicepresident JD Vance och försvarsminister Pete Hegseth arbetar för att minska Washingtons investeringar i kriget medan gamla generaler och personer som Keith Kellogg gjort allt för att påverka Trump i en mer proukrainsk och militant riktning.
År 2024 publicerade Entous en artikel som avslöjade hur CIA sedan omkring 2014 varit med och byggt upp ett nätverk av hemliga underrättelsebaser i Ukraina, bland annat nära den ryska gränsen, som använts för signalspaning, underrättelseinhämtning och samarbete med ukrainska säkerhetstjänster. CIA:s täta samarbete med ukrainsk underrättelsetjänst var så framgångsrik att Bidenadministrationen stegvis lyfte restriktioner och gav CIA större mandat att dela underrättelser som Ukraina kunde använda i strid och under mer icke-konventionella attacker.
I den nya artikeln framgår att CIA:s operationer i Ukraina inte bara överlevt inbördeskriget inom Trumps administration, utan även intensifierats. Medan Trump utåt kritiserat Bidens beslut att godkänna attacker med amerikanska långdistansvapensystem mot ryskt territorium har han samtidigt gett tummen upp för CIA:s drönarkrig i Ukraina.
USA bakom ny ukrainsk drönarstrategi
När Trump misslyckades med att få till en snabb vapenvila under våren 2025 fick han i stället acceptera en begränsad ”energisektorvapenvila”, där Ryssland och Ukraina lovade att under 30 dagar avstå attacker mot varandras energiinfrastruktur. Inom bara några veckor började båda sidor anklaga varandra för att bryta överenskommelsen.
Parallellt arbetade CIA och ledande amerikanska militärer, enligt Entous källor, fram en ny strategi för ukrainska drönarattacker mot ryska oljeraffinaderier. En CIA-expert hade identifierat en specifik typ av rörkoppling i raffinaderierna som var så svår att ersätta eller reparera att en lyckad träff kunde slå ut en anläggning i veckor.
När CIA-chefen John Ratcliffe presenterade strategin för Trump blev presidenten enligt Entous källor imponerad. ”Presidenten tycktes lyssna på honom; de spelade ofta golf tillsammans på söndagar”, skriver han. Enligt amerikanska tjänstemän berömde Trump USA:s hemliga roll i slagen mot Rysslands energisektor, eftersom den gav honom ”förnekbarhet och hävstång” gentemot Vladimir Putin.
Trump gav också grönt ljus för att CIA skulle bistå Ukraina med drönarattacker mot fartyg i Rysslands så kallade skuggflotta – handelsfartyg som enligt USA används för att kringgå sanktioner – i Svarta havet och Medelhavet.
Samtidigt har Trump offentligt fortsatt att betona hur USA försöker undvika eskalering genom att inte förse Ukraina med långdistansvapen som kan slå till mot mål långt inne i Ryssland.
Men det är som sagt bara på ytan. I den mäktiga Washingtonbaserade tankesmedjan Center for Strategic & International Studies podcast ”Russian Roulette” utvecklar Adam Entous vad hans källor berättar om det han beskriver som Trumps och CIA:s ”mycket intensiva samarbete med Ukrainas militära underrättelsetjänst och med SBU” – ett samarbete som började blomstra redan under Trumps första mandatperiod.
– När Pompeo och senare Gina Haspel var CIA-chefer blomstrade relationerna verkligen. De började under Obama, men växte under Trump, och fortsatte att växa även under Biden, säger han.
När Pompeo och senare Gina Haspel var CIA-chefer blomstrade relationerna verkligen. De började under Obama, men växte under Trump, och fortsatte att växa även under Biden.
– Adam Entous, New York Times
Enligt Entous hade CIA stora svårigheter att rekrytera agenter inne i Ryssland, då FSB har en väldigt effektiv kontraspionageoperation mot amerikaner i Moskva. För ryssar är det dessutom ett stort steg att lämna över information till en amerikan och mycket enklare att tala med en ukrainare.
– Att ge information till en ukrainare man gått på universitetet eller militärakademin med är bara ett samtal mellan vänner, berättar han.
– CIA insåg att man hade något mycket värdefullt med ukrainarna. De kunde göra sådant som CIA hade stora svårigheter med, särskilt när det gällde mänskliga källor.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
