En stor nyhet detta år var att man flyttade fram hela stämman en dag till att börja på fredagen, med buskspel och dans. Programmet utlovade även konsert i Brukskyrkan och utlärning av lokal musik och lokala danser. Ett traditionellt spelmanståg marscherade in på området där ledaren viftade med höjd arm för att de längre bak i tåget skulle hålla takten.
Efter allspelet, som alla får vara med på, uppträdde olika grupper och landshövdingen höll tal. Samtidigt pågick under dagen nyckelharpsutställning inne i Herrgården med långa rader av nyckelharpor. Instrumentet, med urgamla anor från Uppland, är ett strålande exempel på lokal utveckling förankrad i folkkulturen. Nyckelharpor finns avbildade i kyrkokonst från cirka 1460-1525, men fick sitt genomslag i Uppland på 1500-talet, då de blev ett folkligt instrument. Upplänningar förde sedan nyckelharpan vidare till andra landskap. Till och med Bellman skriver om det säregna instrumentet i 1700-talets stockholmska krogmiljö.
Nya Tiders reporter fick en exklusiv intervju med Upplands landshövding Peter Egardt och vi frågar honom vad han gör för att få folkmusiken och nyckelharpan att leva kvar.
– Jag talar väl om nyckelharpan när vi har internationella gäster, vilket vi har väldigt ofta, så försöker jag ofta lyfta fram det här unika instrumentet, säger han till Nya Tider.
Han berättar att det har varit uppträdanden med exempelvis hårdrocksmusik där nyckelharpan medverkat, men att huvudansvaret för att det ska leva kvar ligger på Eric Sahlström-institutet i Tobo. Det är ett nationellt centrum för folkmusik och dans, som har till uppgift att i det svenska samhället främja folkmusiken, folksången och folkdansen. Uppdraget går ut på att lägga stor vikt vid nyckelharpans fortlevnad och utveckling.
Nya Tiders reporter kunde räkna till ungefär tio personer under 30 år, vilket innebär att om inte något drastiskt händer så kommer denna för Uppland och nyckelharpan unika spelmansstämma inte att finnas kvar om ungefär tio till tjugo år.
