Återväxt inom folkmusiken. Till skillnad från de stora ungdomssatsningarna på andra evenemang, exempelvis de i Bingsjö, Delsbo och Korrö, är det desto skralare i Österbybruk. Här syns dock några av de få som håller instrumentet högt.
Nyckeln till Uppsalas stämma
Uppsalas landshövding Peter Egardt.
En stor nyhet detta år var att man flyttade fram hela stämman en dag till att börja på fredagen, med buskspel och dans. Programmet utlovade även konsert i Brukskyrkan och utlärning av lokal musik och lokala danser. Ett traditionellt spelmanståg marscherade in på området där ledaren viftade med höjd arm för att de längre bak i tåget skulle hålla takten.
Efter allspelet, som alla får vara med på, uppträdde olika grupper och landshövdingen höll tal. Samtidigt pågick under dagen nyckelharpsutställning inne i Herrgården med långa rader av nyckelharpor. Instrumentet, med urgamla anor från Uppland, är ett strålande exempel på lokal utveckling förankrad i folkkulturen. Nyckelharpor finns avbildade i kyrkokonst från cirka 1460-1525, men fick sitt genomslag i Uppland på 1500-talet, då de blev ett folkligt instrument. Upplänningar förde sedan nyckelharpan vidare till andra landskap. Till och med Bellman skriver om det säregna instrumentet i 1700-talets stockholmska krogmiljö.
Nya Tiders reporter fick en exklusiv intervju med Upplands landshövding Peter Egardt och vi frågar honom vad han gör för att få folkmusiken och nyckelharpan att leva kvar.
– Jag talar väl om nyckelharpan när vi har internationella gäster, vilket vi har väldigt ofta, så försöker jag ofta lyfta fram det här unika instrumentet, säger han till Nya Tider.
Han berättar att det har varit uppträdanden med exempelvis hårdrocksmusik där nyckelharpan medverkat, men att huvudansvaret för att det ska leva kvar ligger på Eric Sahlström-institutet i Tobo. Det är ett nationellt centrum för folkmusik och dans, som har till uppgift att i det svenska samhället främja folkmusiken, folksången och folkdansen. Uppdraget går ut på att lägga stor vikt vid nyckelharpans fortlevnad och utveckling.
Nya Tiders reporter kunde räkna till ungefär tio personer under 30 år, vilket innebär att om inte något drastiskt händer så kommer denna för Uppland och nyckelharpan unika spelmansstämma inte att finnas kvar om ungefär tio till tjugo år.
Nyckelharpor på utställning. Flera långa rader med detta speciella instrument, vissa snyggare utsmyckade än andra.
Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.nu) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.
Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.
Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.
För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.
Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.
Passionerat om jämtska
KULTURJämtskan är ett av Sveriges genuina folkmål och vissa menar att det mer är ett eget språk än en dialekt. Det finns runt 30 000 talare och kanske dubbelt så många förstår jämtska. En svårighet för jämtskans bruk och bevarande har länge varit att det saknats ett enhetligt skriftspråk. År 1995 författade Akademien för jamska en vägledning för hur man ska skriva, men den som verkligen gått till botten med skriftspråket är Håkan Roos, fil. mag. i nordiska språk, som nyligen gett ut en bok i ämnet. Frågan är i hur god jord den faller hos de jämtsktalande.
Om Fritz von Dardel, En konstnärlig soldat och hovman
KULTURFritz von Dardel levde ett rörligt och händelserikt liv. Han var militär, överintendent vid Nationalmuseum, diplomat, hovman – och konstnär. Faktum är att konsten kom att bli hans främsta intresse i livet. Dardel tecknade serier samt målade karikatyrer och landskap.
Klosterörterna finner nya vägar
KULTURReformationen innebar stora förändringar för människorna i vårt land. Den katolska tron med Jungfru Maria och helgonen genomsyrade vardagen. Under denna tid var inte läs- och skrivkunnigheten allmän. Det var viktigt med böner och ramsor som man lärde sig utantill. Dessa knöt an till det gudomliga. Läkeörterna ansågs vara Jungfru Marias särskilda växter. För att örterna skulle hjälpa var det viktigt att be till både Jungfrun och helgonen. Med reformationen förändrades detta. Det gällde att finna nya vägar.
Ole Dammegårds museum i Göteborg
KULTUROle Dammegård är välkänd i kretsar som inte nöjer sig med den officiella förklaringen av olika händelser som Palmemordet och mordet på John F Kennedy. Nu finns chansen att studera hans arbete och liv fram tills i dag i ett litet museum, fyllt av föremål från hans liv. Museet ligger i Göteborg och är öppet efter överenskommelse.
Karl XII:s vilda dagar, Berättelsen om det holsteinska raseriet och hur det ledde till krig
KULTURÅren 1698 och 1699 slösade den unge kungen Karl XII stora pengasummor, och tillsammans med kusinen Fredrik IV av Holstein-Gottorp betedde han sig mycket omdömeslöst. Karls beteende under dessa år, som har gått till historien som ”det holsteinska raseriet”, kom att få ödesdigra följder för Sverige.
Eketorps borg, en återuppbygd äkta fornborg
KULTURPå Öland finns Sveriges enda återuppbyggda fornborg. Den heter Eketorps borg och uppfördes på 300-talet e.Kr. för att skydda befolkningen från anfall. Eketorp blev senare en plats för offerriter och idag är det ett fascinerande besöksmål som har öppet under både sommaren och hösten.
Husmor på vikingatiden
KULTURHemmet och gården utgjorde det centrala i tillvaron för vikingatidens människor. Det var kvinnorna som hade ansvaret för att allting fungerade på gården och i hushållet. Symbolen för denna viktiga uppgift var nyckeln. Arkeologer har funnit många nycklar i kvinnogravar från vikingatiden. Nu får vi lära känna en kvinna, en husmor som vi kan kalla Gunlög, och se hur en husmors liv kunde gestalta sig på vikingatiden.
Nya Tider är den enda papperstidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Från april 2017 utkommer Nya Tider även med en nätupplaga varje vecka. 
