Nytt politiskt landskap

Beteckningar som höger och vänster är förlegade. Ett nytt politiskt landskap håller på att ta form där andra skiljelinjer är avgörande. Gamla motståndare, som turats om vid rodret, ingår allianser när de nu utmanas av en ny opposition som sveper fram genom Europa.

Sedan Grekland införde fria val i mitten av 1970-talet har den grekiska politiken dominerats av två partier, högerpartiet Ny Demokrati och socialistiska Pasok. 2012 ändrades detta, när höger- och vänsterpartiet insåg att de hade mer gemensamt med varandra än med det nybildade partiet Syriza. De gick ihop och lyckades på så sätt besegra utmanaren, men glädjen blev kortvarig. Den 25 januari 2015 sopade Syriza mattan med det gamla etablissemanget.

Det grekiska valet kan få en snöbollseffekt i Europa. I Spanien har man också haft ett tvåpartisystem, bestående av kristdemokratiska Partido Popular och socialdemokratiska PSOE. De utmanas av Podemos, ett vänsterparti som bildades 2014 och inte deltagit i något val än, men som kan tvinga de båda etablerade partierna att gå ihop inför nästa val som hålls om mindre än ett år. Redan nu spås de två tillsammans få under 50 procent, för första gången sedan Spanien återinförde demokrati på 1970-talet.

I Frankrike har Front Nationals framgångar flera gånger tvingat etablissemangets partier att gå ihop på lokalplanet, ändå har det inte alltid hjälpt. Partiledaren Marine Le Pen har enligt opinionsundersökningar goda möjligheter att bli Frankrikes nästa president. Detta trots att partiet mobbas på alla upptänkliga plan, som när Marine Le Pen inte tilläts gå med de andra parlamentarikerna i Charlie Hebdo-demonstrationen.

I Sverige har vi också fått en ohelig allians av etablissemangets höger- och vänsterpartier i och med Decemberöverenskommelsen (DÖ), allt för att hålla den egentliga oppositionen, Sverigedemokraterna, borta från politisk påverkan.

Samtidigt gör Syriza, som är en koalition av olika vänsterpartier från socialdemokrater ända till maoister, gemensam sak med det konservativa och patriotiska Oberoende greker. Syrizas ekonomiskpolitiske talesman Yiannis Milios säger att ”detta är början på en omfattande förändring för hela kontinenten”. Han tillägger att ”Grekland visar vägen. Vårt land, vårt folk är pionjärer för en stor förändring”.

Det återstår att se vad Syriza kan uträtta för det grekiska folket, då man vill omförhandla skulden utan att vare sig lämna EU eller euron. En sak är dock säker, att vänster och höger spelat ut sin roll och att helt andra skiljelinjer gäller i dag; om politikerna ser de globala storbankerna eller sitt eget folk som sin uppdragsgivare, om de verkar för centralisering eller demo­kratisering av makt, om de vill gynna det fåtal som redan äger en majoritet av världens resurser eller de många vanliga människornas väl.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Israel betar av sina fiender en och en

Israel betar av sina fiender en och en

🟠 OPINION: VÁVRA SUK När Iran avfyrade sina nästan 200 robotar mot israeliska militärbaser var man snabba med att säga att de var nöjda så, nu hade de hämnats och de ville inte ha någon upptrappning. Det spelar förstås Israel, eller rättare sagt dess politiska ledning, i händerna. Då kan de fortsatt beta av sina fiender en och en och ta Iran när alla dess bundsförvanter redan är avklarade.

Svenska patienter och pensionärer förtjänar bättre

Svenska patienter och pensionärer förtjänar bättre

🟠 OPINION: HELEN OSIEJA Helen Osiejas man Jonny blev svårt sjuk av covid under våren 2021. Men det var inte det kinesiska viruset, utan ett allvarligt misstag i sjukvården, som gjorde att han höll på att mista livet. Sjuksköterskan, med bakgrund i Iran och då inhyrd från ett bemanningsföretag, kopplade felaktigt in sondmatningen i blodomloppet vilket upptäcktes först efter fyra timmar. I veckans debattartikel berättar Osieja om det kalla bemötande hon som nära anhörig fick av vården – både vid tidpunkten för händelsen, och i det byråkratiska efterspelet då hon försökte få upprättelse för den vanvård som hennes man utsatts för.

Det är dyrt att visa att man har rätt

Det är dyrt att visa att man har rätt

🟠 OPINION: RONALD LINDGREN Kriget i Ukraina har pågått i över två år och många undrar när det kommer att ta slut och på vilket sätt. Samtidigt är risken för en upptrappning och utvidgning västerut påtaglig. Debattör Ronald Lindgren frågar sig vilket pris frihet kan ha och om Rysslands, Ukrainas och Västeuropas befolkningar egentligen är så pigga på att gå ut i krig som deras ledare verkar vara.

Så kan skolan involvera hemmen

Så kan skolan involvera hemmen

🟠 OPINION: HENRIK PAETAU Skolan behöver, för att kunna utföra sitt uppdrag, att många av samhällets aktörer gör en aktiv insats. Vi behöver ta lärdom av skolans utveckling i andra länder. Skolan ska vara en säker arbetsplats med förutsättningar för lärande och studiero utan alla varianter av mobbning mot andra elever eller lärare. Alla misstankar om rekrytering till kriminella uppdrag ska identifieras och utredas. Debattör Henrik Paetau, som arbetat som rektor, argumenterar för att kontakten med hemmen är avgörande.

Donaumonarkin protesterar – Österrike och Ungern i fokus

Donaumonarkin protesterar – Österrike och Ungern i fokus

🟠 KRÖNIKA Söndagens valresultat i republiken Österrike skakade om såväl media som politiker. Omedelbara kommentarer i svensk media kopplade vinnarpartiet FPÖ till nazismen och allt därikring. Få, om någon, kunde tyska eller har besökt Alplandet. Men åsikterna var cementerade till att partiet står för antigen nazism eller underkastelse till ryska makthavare. Inget kan vara mer fel!

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Att bryta ensamheten

🟠 RECENSION I Nederländerna säger 30 procent av de vuxna att de känner sig ensamma. I USA är siffran 40 procent, dubbelt så stor som på 1980-talet. I Tyskland anser två tredjedelar av befolkningen att ensamhet är ett allvarligt problem. Allt fler upplever att de lever i ensamhet. Vi är alltmer isolerade, inte bara från varandra, utan också från våra politiker och samhället i stort. Den brittiska professorn Noreena Hertz tittar på vad som gör oss ensamma och vad ensamhet egentligen är. Hon kommer också med många goda råd om hur vi kan undvika ensamhet och även tänka på människor i vår omgivning.

Vi måste prata om sex

🟠 RECENSION Det är svårt i vår genomliberaliserade tid att diskutera sex och kärlek, eftersom den liberala analysmetoden inte fungerar. En liberal börjar ju med frågan ”Vad vill jag?” Redan där blir det svårt, eftersom naturen i sin stora visdom har gjort kärleken blind, och i bästa fall egolös. Vilja är ju inte heller, som den brittiska författaren Louise Perry tar upp flera gånger i denna bok, något enkelt eller alltid positivt, som liberalerna vill tro. Perry går sedan vidare med att såga det mesta som ”den sexuella revolutionen” har medfört.

Svartvita skärvor av det sanna Sverige

🟠 KULTUR En regnig eftermiddag i mina tonår blev TV:ns fjärrkontroll till slut räddningen från tristess. Vanligtvis hade jag nog slagit på ett färgsprakande MTV, men inte just den gången. I stället var det filmen ”Driver dagg faller regn”, en film som handlade om en svunnen tid redan då, men som också bar på en viktig varning till framtida generationer.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Karlarnas propagandist

🟠 HISTORIA Hedvig Eleonora är idag känd som Karlarnas maka, mor och farmor. Hon var nämligen gift med Karl X Gustaf, mor till Karl XI och farmor till Karl XII. Att hon lät bygga Drottningholms slott som en pfalzisk maktmanifestation visar att hon även kan kallas Karlarnas propagandist. Med hjälp av arkitektur, guld, siden och konst markerade hon mot den svenska adeln.

John Ericsson – en mångsidig uppfinnare

🟠 HISTORIA Svenskarna måste vara ett väldigt nyfiket släkte. Många uppfinnare och upptäckare har passerat revy genom vår historia. I den här artikeln tänkte jag att vi skulle lära känna John Ericsson. För att få ett perspektiv över våra uppfinnande svenskar lånade jag boken ”Svenska Uppfinnare” 2003 av Petter Karlsson och Johan Erséus, bokförlaget Max Ström. Här presenteras en rad uppfinnare som jag aldrig hade hört talas om. Även ”Stora Focus” uppslagsverk, 1988 samt ”Lilla Uppslagsboken”, 1959 har varit till hjälp med denna artikel.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.