Överföringskapaciteten i det svenska kraftnätet räcker redan idag knappt till för att jämna ut den starkt fluktuerande effekten från sol- och vindkraften, samt för att baskraften ska kunna gå in där det behövs. När regeringen nu gett direktiv om att staten bara kommer att tillhandahålla anslutningspunkter på land till de havsbaserade vindkraftsparkerna, har dessa i ett slag förvandlats till direkt olönsamma projekt, trots alla statliga bidrag. Foto: Svenska kraftnät

Ödesfrågan: Stabil och billig elproduktion alltmer i fokus för industrins utveckling

EKONOMI
Den senaste tiden har frågan om hur den enorma expansion av elförbrukningen som krävs för ”den gröna omställningen” skall kunna mötas med tillförlitlig el till ett överkomligt pris diskuterats alltmer. Frågan är förvisso inte ny, men den svenska elproduktionen står inför ett ödesmättat vägval, där politiker och industrin har radikalt olika utgångspunkter. Svenskt Näringslivs ordförande, Sven-Olof Jacke, spetsade till läget i en debattartikel den 31 augusti genom att konstatera: ”Vi kan inte spela roulett med klimatfrågan”.

Frågan om hur vi skall klara elförsörjningen när behovet av el expanderar snabbt, kan ibland upplevas som både naiv och oklar. Vindkraftsindustrin, som inte kunnat lyfta och leverera vinst trots omfattande statliga ga­rantier och mångmiljonstöd, fortsät­ter att investera stort i olönsamma vindkraftsparker på land, samtidigt som havsbaserad vindkraft blivit drastiskt mindre attraktiv när staten tvingar bolagen att stå för den stora kostnaden för att transportera in sin el till landbaserade anslutnings­punkter. Kärnkraften har blockerats av missriktade miljödiskussioner, av politiker som framstår mer som fun­damentalister än insatta i hur elsys­temet fungerar, men ser ut att finna nya vägar till stabila och långsiktiga finansieringsvägar, där skattebeta­larna kommer att vara garanter för att skulderna betalas.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Fd ledamot av Riksdagens skatteutskott och Riksbanksfullmäktige

Relaterat

Läs även:

Slopad flygskatt, billigare bensin och ökat jobbskatteavdrag

Slopad flygskatt, billigare bensin och ökat jobbskatteavdrag

🟠 Skatteförslag i regeringens budgetproposition för 2025 En avgörande del av statens budget är skatterna, de utgör huvuddelen av statens inkomster. Totalt handlar statens totala nettoinkomster för 2025 om cirka 1 374 miljarder kronor. Hur skatterna tas in avgörs av skattepolitiken och regeringar försöker på olika sätt marknadsföra förändringar i skattesystemet som viktiga förutsättningar för den enskilde snarare än för de totala skatteintäkterna. Skatteförslag tillhör det som man gärna läcker ut innan helheten presenteras, för att de inte skall försvinna i det mediala bruset.

”Gröna investeringar” riskerar att bli dyrköpta erfarenheter

”Gröna investeringar” riskerar att bli dyrköpta erfarenheter

🟠 EKONOMI Så kallade ”gröna investeringar”, egentligen teknik som förväntas bidra till att minska utsläppen av växthusgaser, framför allt koldioxid, blir allt större och mera vidlyftiga. Högtflygande planer slukar miljarder i investeringar och genererar höga driftkostnader utan kommersiellt mervärde, som blir svåra att räkna hem. Risken för miljömässiga konsekvenser som vi inte är vana vid ökar också. Flera uppmärksammade projekt har osäkra förutsättningar, vilket redan lett till förluster och avvecklingar.

Riksrevisionen granskar myndigheternas avgiftsbelagda tjänster till företag

Riksrevisionen granskar myndigheternas avgiftsbelagda tjänster till företag

🟠 EKONOMI Myndigheternas avgifter för olika tjänster har ofta kritiserats för att inte stå i relation till utförda tjänster och uppfattas som en extra beskattning. Riksrevisionen har därför påbörjat en granskning som ska ge svar på om myndigheternas avgiftsfinansiering av vissa tjänster är effektiv och följer gällande rätt. Bland annat tittar man på hur myndigheter hanterar rätten att själva besluta om avgifter och sedan disponera de intäkter som genereras.

EU beslagtar ryska tillgångar – det regelbaserade internationella samarbetet riskerar att spricka

EU beslagtar ryska tillgångar – det regelbaserade internationella samarbetet riskerar att spricka

🟠 EKONOMI Med djupa brösttoner förkunnar G7 och EU vikten av att bygga vidare på ett regelbaserat internationellt samarbete. Man driver på för detta i alla möjliga sammanhang, inte minst vill man ge mer global makt till FN. Samtidigt har man varit drivande för att frysa och konfiskera ryska tillgångar som placerats runt om i världen. Efter att Saudiarabien hotat med att sälja av sina eurotillgångar backade man något och vill nu i stället beslagta avkastningen från frysta ryska tillgångar. EU har redan börjat och stulit 1,5 miljarder euro, men totalt vill man stjäla uppemot 100 miljarder. Åtgärderna riskerar att bidra till en kollaps i det internationella finansiella samspelet.

Är den japanska frossan över nu?

Är den japanska frossan över nu?

🟠 EKONOMI Måndagen den 5 augusti kraschade Japans börs med 12 procent, det största fallet på en dag sedan 1987. Marknadsanalytiker Magnus Stenlund går igenom hur yenen utnyttjats för spekulation och varför börsen snabbt kunde återhämta sig. Många tycks beredda att ta obegripligt stora risker, med positioner som inte går att stänga snabbt när marknaden vänder. Men dessa påverkar själva utvecklingen, där ”too big to fail” och fortsatt spekulationshunger är drivande faktorer, slår han fast.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Att bryta ensamheten

🟠 RECENSION I Nederländerna säger 30 procent av de vuxna att de känner sig ensamma. I USA är siffran 40 procent, dubbelt så stor som på 1980-talet. I Tyskland anser två tredjedelar av befolkningen att ensamhet är ett allvarligt problem. Allt fler upplever att de lever i ensamhet. Vi är alltmer isolerade, inte bara från varandra, utan också från våra politiker och samhället i stort. Den brittiska professorn Noreena Hertz tittar på vad som gör oss ensamma och vad ensamhet egentligen är. Hon kommer också med många goda råd om hur vi kan undvika ensamhet och även tänka på människor i vår omgivning.

Vi måste prata om sex

🟠 RECENSION Det är svårt i vår genomliberaliserade tid att diskutera sex och kärlek, eftersom den liberala analysmetoden inte fungerar. En liberal börjar ju med frågan ”Vad vill jag?” Redan där blir det svårt, eftersom naturen i sin stora visdom har gjort kärleken blind, och i bästa fall egolös. Vilja är ju inte heller, som den brittiska författaren Louise Perry tar upp flera gånger i denna bok, något enkelt eller alltid positivt, som liberalerna vill tro. Perry går sedan vidare med att såga det mesta som ”den sexuella revolutionen” har medfört.

Svartvita skärvor av det sanna Sverige

🟠 KULTUR En regnig eftermiddag i mina tonår blev TV:ns fjärrkontroll till slut räddningen från tristess. Vanligtvis hade jag nog slagit på ett färgsprakande MTV, men inte just den gången. I stället var det filmen ”Driver dagg faller regn”, en film som handlade om en svunnen tid redan då, men som också bar på en viktig varning till framtida generationer.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Karlarnas propagandist

🟠 HISTORIA Hedvig Eleonora är idag känd som Karlarnas maka, mor och farmor. Hon var nämligen gift med Karl X Gustaf, mor till Karl XI och farmor till Karl XII. Att hon lät bygga Drottningholms slott som en pfalzisk maktmanifestation visar att hon även kan kallas Karlarnas propagandist. Med hjälp av arkitektur, guld, siden och konst markerade hon mot den svenska adeln.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.