Oviljan att anpassa sig hos främst muslimer från dysfunktionella länder har direkt påverkan på samhällets ansträngningar för rehabilitering av individen. Fotot är taget i Stockholmsförorten Kista. Foto: Nya Tider

Om medias debattklimat – exemplet Corren

OPINION: HARRIET LARSSON
Det skall vara högt i tak för debatten, förkunnar både Östgöta Correspondentens chefredaktör Christer Kustvik och dess politiske redaktör Edvard Hollertz. Det vill säga i teorin, i praktiken kan demokrati med yttrandefrihet enkelt sammanfattas med tig eller tyck som vi. Debattartikeln nedan skickade undertecknad in till Corren, men precis som under de senaste åren så hamnade den i papperskorgen, som numera är välfylld av mina debattartiklar/insändare.

Reflektioner från en pensionär om Correns debattklimat från igår till idag

En uppfriskande debatt har ägt rum den sista tiden med utgångspunkt från ledar­skribent Wilhelm Nyströms artiklar om friskolor och Socialde­mokraternas förslag om förbättrad integration med tvångsblandning.

Beträffande friskolor är jag inte överens med Nyström. Att skolan sattes på börsen var ett stort misstag, där riskkapitalister utan risk blev rika på kuppen är inte att vara rädda om skattebetalarnas pengar.

Men, när Nyström den 6 februari gav replik på ett tidigare debattinlägg om integration och assimile­ring till allmänläkaren Jenny Berg­gren och delvis Jonny Ludvigssons, barnläkare och senior professor, ut­brast jag för mig själv, men karln har ju helt rätt!

Detta konstaterande grundar sig i erfarenhet från 42 års arbete som sjukgymnast/fysioterapeut inom rehabilitering, där jag mött ett hundratal främst utomeuropiska in­vandrare med både lätta och stora funktionsbegränsningar av sjukdom och skador. Tyvärr insåg jag tidigt att viljan till både assimilering och in­tegration var mycket låg hos många muslimer, som islam med Koranens suror hade ett strakt grepp om.

Till vad och till vilka företeelser beträffande integration vi skulle gå halva vägen var, lyste med sin frånvaro på debattsidor, där värdegrund och mänskliga rättigheter inte fick ifrågasättas och som alltid hade tolkningsföreträde framför verkligheten. Konsekvensanalys av en stor invandring från främmande kulturer var tabubelagt. Det var inte funktionsbegränsningen i sig som avgjorde utfallet av rehabilitering utan utbildningsnivå och vilja till an­passning till västvärldens kultur och värderingar. Där många patienter kom från dysfunktionella samhällen, där religion/politisk islam, klantill­hörighet, patriarkat, hederskultur, låg utbildningsnivå och analfabe­tism var stora hinder för anpassning till ett högteknologiskt och sekulärt samhälle.

Jag minns en händelse, när dåva­rande näringsminister Maud Olofs­son talade i Trädgårdsföreningen och hyllade berikningen av invand­ringen. Jag kom direkt från polio­mottagningen där jag hade försökt trösta en muslimsk kvinna med ska­dor i ansiktet som en släkting hade åsamkat henne då hennes sjal hade halkat ner, när de möttes på stan. Dagen innan hade jag haft besök av en ung kvinna, polioskadad, som var gravid igen med tre barn i väntrum­met tillsammans med en arg make. Kvinnan var mycket rädd att hennes förtvinade polioben skulle komma till släktens kännedom. Tyvärr av­slutades besöket bryskt då hon blev utdragen av maken, som inte hade tid att vänta längre. I stället för Maud Olofssons berikningseufori kände jag bara bedrövelse och stor oförmå­ga att hjälpa.

Andra minnesvärda svar från in­vandrare var till exempel:

– Sverige vara rikt, invandrare inte behöva arbete, vi få bidrag.

– SFI nej, nej inte behöva det vi har rätt till tolk

– Arbeta, men jag har ju barn …

Att sätta dessa erfarenheter på pränt riskerade en rasiststämpel i pannan och tolkades som fördomar av allt fler godhetspositionerande skribenter med rätta åsikter. Deras känsloideologi spreds uppifrån riks­dag och regering ut till civilsamhälle, akademi, skola, rättsväsende, kyrkan och ner till Svenssons köksbord, där ideologin hade svårare att få fäste, eftersom åsikterna inte gynnande karriären i lika hög grad hos arbeta­re som hos tjänstemän och politiker. LO:s arbetare började känna större samhörighet med Sverigedemokra­terna, som länge varit paria i sam­hällsdebatten.

Christer Kustvik, Östgöta Correspondentens chefredaktör, menar att det ska vara högt i tak i debatten, men i praktiken betyder det ”tyck som vi”, menar skribenten. Foto: Corren på Facebook

 

I över ett halvsekel har vänstern haft som uttalad strategi att ta kon­troll över samhällets myndigheter och institutioner. Frågan är om vän­stern har lyckats, när allt fler alter­nativa partier i hela Europa når stora framgångar, då den politiska eliten har svikit sina egna medborgare.

Kyrkan har förlorat många med­lemmar på sin röda agenda som en­kelt kan sammanfattas med att de som har stark tro gör bäst i att lämna.

Vi som tidigt i vårt arbete träf­fade utomeuropiska invandrare noterade svårigheter och ovilja till anpassning. Framlidne nestorn, pro­fessor Assar Lindbeck, sammanfat­tade den humanitära stormaktens politik med att en stor invandring och en hög välfärd är oförenligt, men för döva politikeröron.

Beslutet om ett mångkulturellt samhälle fanns redan i proposition 75:26 där assimilering till värdlan­det skulle vara frivillig. Detta beslöts över folkets huvuden utan fram­tida konsekvensanalys och resulta­tet syns varje dag med invandrares överrepresentation i brottslighet, som nu infiltrerat hela samhället. Vänstern har länge bitit sig fast i so­cio/ekonomiska faktorer som utan­förskap och för få fritidsgårdar, trots att respektavståndet nästan är för­sumbart mellan att ha ett lågavlönat jobb och att vara bidragsförsörjd. Ett självförvållat utanförskap talas det aldrig om.

En kravlös integration har un­der årtionden bedrivits och efter­givenheten för många muslimers krav på särrättigheter har varit stor, då invandrares röster är avgörande för Socialdemokraternas bibehål­lande av makten. Eftergivenheten drog ofta undan mattan för kvinnors rehabilitering, som inte fick delta i bassängbad eller aktiviteter där män deltog. Grupptrycket att tycka rätt för att inte bli utstött från det offent­liga rummet var stor.

Jag var under 1990- och 2000-talet en flitig debattör på Correns de­batt- och insändarsidor. Men, när jag började återge svårigheter i mitt arbete med invandrare, då tog det tvärstopp och mina alster hamnade i papperskorgen, trots väl underbygg­da artiklar.

Här har Correns politiske re­daktör Edvard Hollertz helt rätt i sin ledarkrönika den 9 februari när han skriver ”I de här fallen är det numera uppenbart att vi dragit gränsen för det offentliga samtalet för snävt …” och jag hoppas att Wilhelm Nyström fortsätter att skriva om obekväma frågor som engagerar, trots att jag inte alltid håller med. Jag tänker på ordstävet om alla tänker lika, tänker ingen alls.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Vad är sant? Vad kan man tro på?

Vad är sant? Vad kan man tro på?

🟠 OPINION: TOMMY ULMNÄS I den infekterade tid vi lever i gör författaren och tidigare kommunjuristen Tommy Ulmnäs här ett försök med att få in en djupare syn på tillvaron. Vi behöver mer än någonsin tänka i helt andra banor än tidigare om vi vill lösa några problem, anser han. Han menar att det nu är dags att lyfta fram behovet av intellektualitet i debatterna. Den ankdamm som länge präglat vårt parlament måste bort och in med klokhet och sunt förnuft.

EU ser ett problem i att folk utbyter tankar – även privat

EU ser ett problem i att folk utbyter tankar – även privat

🟠 KRÖNIKA Europeiska unionen försöker rättfärdiga sin satsning på mer övervakning (Chat Control) och censur (DSA) via kontrollerade organisationer och medier. AI Forensics, en Soros-finansierad uppdragstagare åt EU-kommissionen, hävdar att Telegram är ett problem eftersom människor kan diskutera innehåll från andra sociala medier i privata Telegram-grupper.

Massmedia missar det viktigaste om L

Massmedia missar det viktigaste om L

🟠 OPINION: MEDBORGARPERSPEKTIV.SE Mediernas bevakning av Liberalernas Sverigelöfte blev ett skolexempel på ensidig rapportering. I stället för att analysera det historiska skiftet – ett samlat Tidö-block och en chans för L att överleva – hamnade fokus initialt nästan uteslutande på avhopp, sorg och interna konflikter inom L.

Manfred Weber, CSU, i en avslöjande intervju i ZDF TV

Manfred Weber, CSU, i en avslöjande intervju i ZDF TV

🟠 KRÖNIKA Redan dagen efter det ungerska valet den 12 april kom varierande reaktioner och kommentarer i olika mediala sammanhang. Ingen kommentator var dock så tydlig och så fylld av svavelos, tjära och fjädrar som den tyske gruppledaren för kristdemokraterna i Europeiska parlamentet, Manfred Weber, CSU. Bokstavligt talat dagar efter valet där rätt person och rätt parti vann fattades viktiga beslut: Ukraina fick sitt lån på 90 miljarder euro, pipelinen Druzjba (ryska för ”vänskap”) började fungera och Europeiska unionens domstol med säte i Luxembourg (Cour de Justice de l’Union Européenne) förklarade att Ungerns tidigare ”LGBTQ-lag” bröt mot Europeiska unionens juridiska system.

De fyra ryttarna rider igen: Kommande krig och livsmedelskris i domedagsprofetians ljus

De fyra ryttarna rider igen: Kommande krig och livsmedelskris i domedagsprofetians ljus

🟠 UTRIKESREDAKTÖREN HAR ORDET Den pågående och eskalerande globala energikrisen, den alltmer krigshetsande retoriken och den instundande globala livsmedelskrisen kan kopplas samman med bibliska profetior om de sju inseglen, där krig och extrem inflation kan beskrivas som en orkestrerad kollaps av världens försörjningstrygghet och matsäkerhet. För oss som följt globalisternas spel bakom gallerierna utgör det i mycket en förutsedd utveckling, där covid var startskottet, vars draksådd nu realiseras genom artificiellt skapade geopolitiska händelser. Det vi ser nu kan liknas vid covid 2.0 eller åtminstone den logiska följden av covid.

Senaste nytt

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Flykten från dödsskuggans dal

🟠 BOKRECENSION Cregg Lunds bok om sin karriär som framgångsrik programvaruutvecklare släpptes 2024, året innan Epsteinfilerna blev offentliga. I boken berättar Lund om hur hans begåvning tog honom från amerikansk landsbygd till den sociala gräddan av Silicon Valley. Där mötte han något uråldrigt och mordiskt med globala tentakler – som genom en fruktansvärd ritual ville inviga honom till ett liv i dess tjänst.

Dalarna – vad Kent Ekeroth och andra bör veta om denna del av konungariket Sverige

🟠 KULTURKRÖNIKA Inget svenskt landskap har så djupa historiska och kulturella traditioner som Dalarna. Mitt gamla Kopparbergs län (W-län) genomgår rasande förändringar för att anpassa nuvarande Dalarnas län till den nya kreativa destruktionen. När Kent Ekeroth, SD, utnämndes till oppositionsråd i Region Dalarna reagerade lokala vänstermedia, därefter blev det tyst. Man insåg nämligen att såväl Ekeroth som hans familj helt saknade koppling till Dalarna och därmed även kunskaper om detta historiska och för Sverige så viktiga landskap.

Litiumbatterier: Från dröm till verklighet

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Litium har fått smeknamnet ”2000-talets olja” och är bland annat grunden för batteriteknik för elfordon. Utnyttjandet av denna resurs är orsakar dock miljömässiga och sociala skador. När det gäller reserverna är de ojämnt fördelade geografiskt och begränsade, vilket ger nytt liv åt de geopolitiska spänningarna, vilket vi tidigare har sett när det gäller olja.

Med Nordenskiöld genom Nordostpassagen

🟠 HISTORIA Adolf Erik Nordenskiöld var den förste i historien som lyckades genomföra en sjöfärd runt kontinenterna Asien och Europa. Vegaexpeditionen kartlade norra Asiens kust, gjorde meteorologiska observationer och förde hem viktigt material till Naturhistoriska riksmuseet. Nordenskiöld hyllades som en nationalhjälte när han återvände till Stockholm i april 1880.

Annonser

Det finns ett stort utbud av online-casinon, inklusive sådana som opererar utan svensk licens – casino utan svensk licens är en viktig aspekt att beakta.

När man undersöker online-spelalternativ, är det relevant att notera att det finns casino utan spelpaus, som fungerar under andra regleringar.

Spela på – casino utan svensk licens här.

En del online-casinon är inte registrerade under den svenska licensen – casino utan licens kan ha olika spelutbud och regler.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.