Det är – som vanligt – en solig morgon här i Spanien. Jag cyklar, som så ofta, längs kanalen i Villamartin. Där passerar jag en liten bondgård, som ännu inte drabbats av exploatering och bebyggelse. Där finns hästar, getter och höns. Varje morgon släpps hästarna ut i en hage. För det mesta går de självmant dit. Men den här morgonen får den ena, vita, hästen ett ryck. Den sätter av i full galopp ut över fälten, så dammet yr. Bondmoran väsnas och skriker åt hästen att komma tillbaka. Och efter några varv över fälten, då den hunnit skrämma iväg en annan kvinna, kommer den snällt tillbaka. Då får den pisk och leds in i stallet igen. Efter detta får den här hästen inte komma ut i hagen igen. En månad går, två månader. Den står hela dagen i stallet och tittar ut genom stalldörren. Den har fått ett livstidsstraff för en plötslig olydnad för att få rasta av sig lite.
Nu tänker nog läsaren att detta var en knasig bondmora, men jag har sett flera exempel på att vissa spanjorer inte behandlar sina djur särskilt väl. Framförallt har jag sett hur hundar blir piskade och slagna eller vårdslöst hanterade av unga pojkar, som tycks sakna förståelse för att även hundar kan lida. Eftersom jag hört flera historier om misshandlade djur i Spanien och med tanke på de kontroversiella tjurfäktningarna, som många av oss nordbor tycker är rena barbariet, har jag börjat intressera mig för detta fenomen med misshandlade djur i Spanien.
Det finns flera djurrättsorganisationer i Spanien, till exempel Contra el Maltrato Animal, La Bienvenida Protectora, Sociedad Protectora de Animales y Medioambiente och Amigos de Animales Abandonados som arbetar för att få bort djurplågeriet. Under våren, den 25 mars, hade djurvänner hållit protester i 31 städer runt om i Spanien mot djurmisshandel och en halv miljon spanjorer har skrivit på protestlistor mot brutaliteten mot djur.
Den 15 september gick tjurlöpet Toro de la Vega av stapeln i staden Tordesillas i norra Spanien, det kanske mest kontroversiella i landet. Det är en festival från medeltiden som sker i avsikt att hylla Jungfru Maria (sic!) och som går ut på att en tjur släpps lös och blir jagad av hundratals lansiärer genom stadens gator och ut på en öppen plats, där den sticks ihjäl. Teoretiskt har tjuren en chans att få ”pardon” om den mot all förmodan lyckas fly, men det sker ytterst sällan och förmodligen är den ändå så skadad av alla lansstick att den inte överlever. Den som slutligen utdelar det dödande sticket får ”äran” att bära tjurens testiklar, öron och svans under segerceremonin i staden. Dessa barbarier är betydligt vanligare än tjurfäktningarna på arenor.
