Förläggningen på Ljusterö. Bara en skogsdunge skiljer den från skolan och förskolan. Foto: Nya Tider Infälld bild: Collage av klipp från Ljusteröposten.

På plats: Missnöje när Ljusterö invaderas

Torsdagen före midsommar landade Ljusteröposten i öbornas brevlådor. Första sidan visar ett helporträtt av ett svart barn och rubriken ”Möt de nya öborna”. Hela tidningen handlade om de nigerianer, syrier, afghaner med flera som förlagts i några nybyggda bostadslängor strax bakom skolan och biblioteket. Det måste ha varit fler än de som Nya Tider talat med som satte snapsen i vrångstrupen.

Nya Tider besökte det traditionsenliga midsommarfirandet på Östra Lagnö, som har broförbindelse med Ljusterö, i Stockholms skärgård. Det var precis som det ska vara med glada svenska barn och vuxna som dansar ringlekar. Firandet avslutades med dragkamp mellan lag från de olika öarna. En äldre deltagare uttryckte strålande hur härligt det är att det fortfarande känns som Sverige.

Därför blev det så mycket mer chockartat för sommargästerna när de vittjade sina brevlådor och hittade Ljusteröposten som i tio sidor fyrfärgstryck berättar för öborna att nu stundar andra tider.

En mycket upprörd man visade tidningen. Han är i övre 50-åren och bor på sommaren i ett hus på nordöstra Ljusterö som han ärvt efter sina föräldrar. Han vill inte säga sitt namn, så vi kal­lar honom Hasse. Det gick inte att missta sig på att Hasse inte delar Ljusteröpostens entusiasm att Ljusterö får sin andel av inflyttade världskonflikter.

– Det kan väl tyckas att tio familjer inte är mycket att bråka om, säger Hasse, men det är varken det första eller sista steget på en process som förändrar Ljusterö för alltid, precis som det förändrat andra orter och på sikt hela Sverige.

Ljusterö. Foto: Arkivbild.

 

Ljusteröposten är en annonsfinansierad tidning som kommer ut sällan och oregelbundet. Den innehåller annonser och redaktionella artiklar med lokal anknytning.

Det är kanske inte så konstigt om kommunen genom en lokal tidning informerar om att orten får ett nytt boende för så kallade flyktingar. Det vanligaste brukar dock vara att man smyger igenom besluten och försöker låtsas att det är helt vanlig ”tillväxt” eller en naturlig fortsättning av tidigare beslut. Ljusteröposten har istället gjort ett spektakulärt temanummer av saken. De ansvariga kan inte ha blivit förvånade över att det skapat reaktioner.

Tidningen beskriver invandringen som ett spännande lyft för ön. Denna vår handlar det om familjer med många barn i tio lägenheter. Skolan, som tidigare hade 87 elever, har fått 43 nya. Att det skulle kunna innebära några problem eller att den svenska befolkningen skulle kunna ha något emot det hela nämns däremot inte.

Traditionellt midsommarfirande på Ljusterö. Skärgården förknippar många med något av det svenskaste som finns, men de som stiger i land möts i stället av graffiti, en blommig elefant i naturlig storlek, en pizzeria och en thai-restaurang. Foto: Nya Tider.

 

”Ljusterö är slutet på en mycket lång resa för de flesta – och om början på en annan, som handlar om att lära sig språket, reglerna, värderingarna, kulturen. Ungarna är snabbast, Ljusterö skola öppnar armarna och de unga bär hem kunskaper och erfarenheter till pappa och mamma” säger chefredaktören Bo Zetterlund i tidningens ledare.

På nästa uppslag får vi en gripande historia om familjen Othman som landade med en överfull gummibåt ”… på stranden till Egeiska Havet […] mamma pappa och sex barn […] långt bort i fjärran finns ett land som vill ge dem en framtid.”

”Vi vill jobba här. Jag ska ta körkort för grävmaskin … Jag vill inte leva på bidrag, … Nu ska vi få igång ett nytt liv. Sverige är vårt hemland”, säger pappa Mohammed till Ljusteröposten.

– Hör, säger Hasse, han säger inte ens ”vårt nya hemland”, det är redan ”vårt hemland”. Så talar en kolonisatör!

Elisabeth Njambere har bott i ett flyktingläger i Uganda i tjugo år, berättar Ljusteröposten på ett annat uppslag. Njambere gifte sig i lägret och fick fyra barn. Mannen dog och så blev hon av UNHCR skickad med barnen som kvotflykting till Sverige. Barnen går nu i Ljusterö skola.

Hasse undrar varför Elisabeth Njambere måste flyttas ända bort till Sverige.

– Afrika är mycket större än Europa, och det är inte krig och nöd överallt. För övrigt måste man reflektera över varför en människa som lever under vad hon själv beskriver som så osäkra förhållanden skaffar sig fyra barn. Det är helt orimligt att Europa ska ta hand om Afrikas födelseöverskott.

Kamal Mohanadayan kom med fru och barn från den kurdiska delen av Iran. Han berättar för Ljusteröbladet att ”Flyktvägen var lång. Den gick genom Grekland, Makedonien, Serbien, Slovenien, Österrike, Tyskland innan familjen var framme i Sverige. – Vi ville hit. Det är ett säkert land.”

– De passerade alltså sex säkra EU-länder bara för att nå Sverige. Varför, frågar Hasse? – Är det rykten om bidragen eller den påstått välkomnande attityden hos svenskarna?

ljusterö i förändring. I skolan ökar antalet elever med 50 procent på grund av de stora invandrade barna­skarorna som kommunen placerat på Ljusterö. Foto från förläggningen intill skolan. Foto: Nya Tider
ljusterö i förändring. I skolan ökar antalet elever med 50 procent på grund av de stora invandrade barna­skarorna som kommunen placerat på Ljusterö. Foto från förläggningen intill skolan. Foto: Nya Tider (Här fanns tidigare en bild från en invandrarförläggning på annan ort, vi beklagar misstaget)

 

Rektorn för Ljusterö Skola berättar optimistiskt för Ljusteröposten att man har tillgång till tolkar. ”Vi klarar både arabiska och swahili.” De äldre invandrarbarnen, klass 6-9, får gå en separat förberedelseklass, men de yngre ”åker direkt in i klasserna”, (de blandade svenskspråkiga klasserna). ”De lär sig snart språket.”

Nya Tider ringde till skolans rektor, Jonas Bolander, för att få mer detaljer. Ljusterö Skola som under hösten 2017 hade 87 elever i klasserna 1 till 9, har under våren fått 21 nya elever från det nya genomgångsboendet. Det är dessutom två nyanlända som bor på fastlandet, klargjorde rektorn. Av de 43 är det alltså 20 nya svenska elever.

– Tidigare hade vi fler nyanlända som inte bodde här på ön, utan bara gick här i skolan. Det var vi som hade plats, säger rektorn. Du vet, 2015 när det var så många som kom, då blev det fullt på skolorna i Österåker så då hade vi ett antal elever som fick åka hit med buss.

– Vi är alltså inte helt nya med att ha invandrarbarn. Fast det är ju fler nu, och yngre barn också. Tidigare var det praktiskt taget bara högstadieelever.
Nya Tider frågade om de nyinvandrade är jämnåriga med de svenska barnen.

– Jo, det är de, försäkrade rektorn, men de äldre går i en 6-9-klass, alltså.

NyT: Är de äldre än 6-9:or brukar vara? Det kan ju vara svårt att få ihop det. Om man har dålig utbildning från hemlandet och så kommer man hit och behöver börja på en elementär nivå.

– Ja, det kan nog finnas någon som går något extra år, men eftersom de går i en åldersblandad klass blir det ju inte samma sak. Varje elev får ju undervisning på den nivån man befinner sig.

NyT: Hur hanterar ni kulturkrockar? Dels är de inte bara nya i Sverige, de kommer ju också från flera mycket olika kulturer …’

– Nja, jo … Ja, de kommer från olika länder. Men det är en mysig grupp. Jag har inte märkt några kulturkrockar, vare sig inom klassen eller från den klassen till andra klasser.

Nya Tider ringer Hasse och berättade om intervjun med rektorn i Ljusterö skola. Det verkar ju faktiskt gå ganska bra, trots allt.
Hasse är inte lika imponerad.

– Den där rektorn är totalt aningslös om de kulturkrockar som brukar komma. Det handlar om barn och ungdomar som kommer från en stenhård miljö där de fått lära sig att slåss om varje meter för att hävda sig och hålla sig vid liv. Här möter de våra svenska ofta överbeskyddade barn som fått lära sig att våld och självförsvar alltid är fel. För att inte tala om hur det ska gå med invandrarpojkarna som är i den åldern att de vill börja ta för sig av våra svenska flickor.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Truckers Go! Go Truckers!

Truckers Go! Go Truckers!

🟠 OPINION: Magnus Stenlund Kanada revanscherar sig. I ett land man närmast gett upp om helt, där karantänsidiotin tilltagit till nästan samma nivåer som i de mer sydliga forna brittiska kolonierna Australien och Nya Zeeland, har gräsrötterna nu bestämt sig för att nog är nog. Det menar veckans debattör Magnus Stenlund, som gläds åt Frihetskonvojen som parkerade utanför parlamentet i Ottawa sista helgen i januari och fortfarande vägrar ge sig.

Massgrav med icke-vita barn i Kanada var falska nyheter

Massgrav med icke-vita barn i Kanada var falska nyheter

🟠 Systemmedia i hela världen ljög Våren 2021 sände en makaber nyhet en ”chockvåg” över Kanada och världen, eller så skrev i alla fall systemtrogen västmedia. Det påstods att en massgrav med över 200 barn tillhörande ursprungsbefolkningen hade hittats vid en katolsk skola i sydvästra Kanada. Landssorg utlystes. Kort efter att premiärminister Justin Trudeau krävde en ursäkt från påven och katolska kyrkan brann flera kyrkor ner i anlagda bränder. Nu, drygt åtta månader senare, framkommer det att den ”chockerande upptäckten” av barnlik var rent påhitt, liksom hela historien kring den. Det fanns inte ett enda lik. Men när sanningen äntligen uppdagats tiger dessa politiker och medier som muren.

Läs även:

Kristersson får högre lön

Kristersson får högre lön

🟠 INRIKES Statsminister Ulf Kristersson och regeringens 23 ministrar får höjda arvoden, efter ett beslut från Statsrådsarvodesnämnden. För Kristerssons del innebär det en löneökning med 7 000 kronor till 198 000 kronor i månaden.

Vaccinskandal: Svensk 13-åring dog efter covidvaccin

Vaccinskandal: Svensk 13-åring dog efter covidvaccin

🟠 INRIKES En 13-årig svensk pojkes sista plågsamma andetag efter att han fått covidvaccin blev starten på en kamp för rättvisa för hans pappa. En kamp som nu fått åklagarmyndigheten att starta en förundersökning gällande något som bara är toppen på ett isberg – en vaccinskandal där över 80 000 svenska barn utsatts.

Veckodagens betydelse för återfall i brott

Veckodagens betydelse för återfall i brott

🟠 BROTT OCH STRAFF Att den svenska ”kriminalvården” i stor uträckning misslyckas med att ”vårda” brottslingar till att bli laglydiga medborgare är väl känt av Nya Tiders läsare. Det är mycket vanligt att personer som dömts för ett brott begår nya brott efter avtjänat straff. Av alla med en så kallad ingångshändelse 2017 återföll 25 procent i brottslighet inom ett år, och efter tre år hade 41 procent återfallit i brott. Siffrorna inkluderar naturligtvis bara den lilla del brott som klaras upp, mörkertalet är okänt. Med ingångshändelse menas att personen till exempel frigivits från anstalt eller skrivits ut från sluten ungdomsvård. Många som återfaller efter frigivning från anstalt gör det redan inom några månader efter att ha lämnat anstalten.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Bob Dylans syn på världen, sedd genom låttexter

🟠 BOKRECENSION Stjärnorna är också fans. Även de tittar upp mot sin stjärna och drömmer. Så här på ålderns höst (han fyller 83 i år) har Bob Dylan skrivit sin tackbok till några av de som inspirerade honom till att bli vår tids störste låtskrivare. Bob Dylans betydelse för modern kultur går knappast att överskatta, han har beskrivits som ”den som gav popmusiken en hjärna”. Förutom otaliga skivor har han även givit ut en del böcker. Denna den senaste är, precis som självbiografin Chronicles, Volume one (2004) skriven i en fri och associativ stil genom vilken Dylan ofta ger fritt spelrum åt sin fantasi.

Varför är det tabu att tala om Swexit?

🟠 BOKRECENSION Varför var vänstern på 1990-talet skeptisk till EU:s föregångare EG medan de borgerliga var entusiastiska, och varför är det främst högermänniskor som idag ifrågasätter EU? Carl Albinsson, själv tidigare moderat och öppen anhängare av EU, granskar i sin bok Varning för Swexit! Högerväljarnas kluvna syn på EU opinionens svängningar och ger de borgerliga råd för hur de ska undvika den Swexitdebatt som deras väljare vill ha.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.