Skip to Content

Förläggningen på Ljusterö. Bara en skogsdunge skiljer den från skolan och förskolan. Foto: Nya Tider Infälld bild: Collage av klipp från Ljusteröposten.
INRIKES

På plats: Missnöje när Ljusterö invaderas

PappersupplaganNya Tider v. 31

Torsdagen före midsommar landade Ljusteröposten i öbornas brevlådor. Första sidan visar ett helporträtt av ett svart barn och rubriken ”Möt de nya öborna”. Hela tidningen handlade om de nigerianer, syrier, afghaner med flera som förlagts i några nybyggda bostadslängor strax bakom skolan och biblioteket. Det måste ha varit fler än de som Nya Tider talat med som satte snapsen i vrångstrupen.

Publicerad: 2 augusti, 2018, 15:01

  • Svenska

Läs även

Nya Tider besökte det traditionsenliga midsommarfirandet på Östra Lagnö, som har broförbindelse med Ljusterö, i Stockholms skärgård. Det var precis som det ska vara med glada svenska barn och vuxna som dansar ringlekar. Firandet avslutades med dragkamp mellan lag från de olika öarna. En äldre deltagare uttryckte strålande hur härligt det är att det fortfarande känns som Sverige.

Därför blev det så mycket mer chockartat för sommargästerna när de vittjade sina brevlådor och hittade Ljusteröposten som i tio sidor fyrfärgstryck berättar för öborna att nu stundar andra tider.

En mycket upprörd man visade tidningen. Han är i övre 50-åren och bor på sommaren i ett hus på nordöstra Ljusterö som han ärvt efter sina föräldrar. Han vill inte säga sitt namn, så vi kal­lar honom Hasse. Det gick inte att missta sig på att Hasse inte delar Ljusteröpostens entusiasm att Ljusterö får sin andel av inflyttade världskonflikter.

– Det kan väl tyckas att tio familjer inte är mycket att bråka om, säger Hasse, men det är varken det första eller sista steget på en process som förändrar Ljusterö för alltid, precis som det förändrat andra orter och på sikt hela Sverige.

Ljusterö. Foto: Arkivbild.

 

Ljusteröposten är en annonsfinansierad tidning som kommer ut sällan och oregelbundet. Den innehåller annonser och redaktionella artiklar med lokal anknytning.

Det är kanske inte så konstigt om kommunen genom en lokal tidning informerar om att orten får ett nytt boende för så kallade flyktingar. Det vanligaste brukar dock vara att man smyger igenom besluten och försöker låtsas att det är helt vanlig ”tillväxt” eller en naturlig fortsättning av tidigare beslut. Ljusteröposten har istället gjort ett spektakulärt temanummer av saken. De ansvariga kan inte ha blivit förvånade över att det skapat reaktioner.

Tidningen beskriver invandringen som ett spännande lyft för ön. Denna vår handlar det om familjer med många barn i tio lägenheter. Skolan, som tidigare hade 87 elever, har fått 43 nya. Att det skulle kunna innebära några problem eller att den svenska befolkningen skulle kunna ha något emot det hela nämns däremot inte.

Traditionellt midsommarfirande på Ljusterö. Skärgården förknippar många med något av det svenskaste som finns, men de som stiger i land möts i stället av graffiti, en blommig elefant i naturlig storlek, en pizzeria och en thai-restaurang. Foto: Nya Tider.

 

”Ljusterö är slutet på en mycket lång resa för de flesta – och om början på en annan, som handlar om att lära sig språket, reglerna, värderingarna, kulturen. Ungarna är snabbast, Ljusterö skola öppnar armarna och de unga bär hem kunskaper och erfarenheter till pappa och mamma” säger chefredaktören Bo Zetterlund i tidningens ledare.

På nästa uppslag får vi en gripande historia om familjen Othman som landade med en överfull gummibåt ”... på stranden till Egeiska Havet […] mamma pappa och sex barn […] långt bort i fjärran finns ett land som vill ge dem en framtid.”

”Vi vill jobba här. Jag ska ta körkort för grävmaskin … Jag vill inte leva på bidrag, … Nu ska vi få igång ett nytt liv. Sverige är vårt hemland”, säger pappa Mohammed till Ljusteröposten.

– Hör, säger Hasse, han säger inte ens ”vårt nya hemland”, det är redan ”vårt hemland”. Så talar en kolonisatör!

Elisabeth Njambere har bott i ett flyktingläger i Uganda i tjugo år, berättar Ljusteröposten på ett annat uppslag. Njambere gifte sig i lägret och fick fyra barn. Mannen dog och så blev hon av UNHCR skickad med barnen som kvotflykting till Sverige. Barnen går nu i Ljusterö skola.

Hasse undrar varför Elisabeth Njambere måste flyttas ända bort till Sverige.

– Afrika är mycket större än Europa, och det är inte krig och nöd överallt. För övrigt måste man reflektera över varför en människa som lever under vad hon själv beskriver som så osäkra förhållanden skaffar sig fyra barn. Det är helt orimligt att Europa ska ta hand om Afrikas födelseöverskott.

Kamal Mohanadayan kom med fru och barn från den kurdiska delen av Iran. Han berättar för Ljusteröbladet att ”Flyktvägen var lång. Den gick genom Grekland, Makedonien, Serbien, Slovenien, Österrike, Tyskland innan familjen var framme i Sverige. – Vi ville hit. Det är ett säkert land.”

– De passerade alltså sex säkra EU-länder bara för att nå Sverige. Varför, frågar Hasse? – Är det rykten om bidragen eller den påstått välkomnande attityden hos svenskarna?

ljusterö i förändring. I skolan ökar antalet elever med 50 procent på grund av de stora invandrade barna­skarorna som kommunen placerat på Ljusterö. Foto från förläggningen intill skolan. Foto: Nya Tider

ljusterö i förändring. I skolan ökar antalet elever med 50 procent på grund av de stora invandrade barna­skarorna som kommunen placerat på Ljusterö. Foto från förläggningen intill skolan. Foto: Nya Tider (Här fanns tidigare en bild från en invandrarförläggning på annan ort, vi beklagar misstaget)

 

Rektorn för Ljusterö Skola berättar optimistiskt för Ljusteröposten att man har tillgång till tolkar. ”Vi klarar både arabiska och swahili.” De äldre invandrarbarnen, klass 6-9, får gå en separat förberedelseklass, men de yngre ”åker direkt in i klasserna”, (de blandade svenskspråkiga klasserna). ”De lär sig snart språket.”

Nya Tider ringde till skolans rektor, Jonas Bolander, för att få mer detaljer. Ljusterö Skola som under hösten 2017 hade 87 elever i klasserna 1 till 9, har under våren fått 21 nya elever från det nya genomgångsboendet. Det är dessutom två nyanlända som bor på fastlandet, klargjorde rektorn. Av de 43 är det alltså 20 nya svenska elever.

– Tidigare hade vi fler nyanlända som inte bodde här på ön, utan bara gick här i skolan. Det var vi som hade plats, säger rektorn. Du vet, 2015 när det var så många som kom, då blev det fullt på skolorna i Österåker så då hade vi ett antal elever som fick åka hit med buss.

– Vi är alltså inte helt nya med att ha invandrarbarn. Fast det är ju fler nu, och yngre barn också. Tidigare var det praktiskt taget bara högstadieelever.
Nya Tider frågade om de nyinvandrade är jämnåriga med de svenska barnen.

– Jo, det är de, försäkrade rektorn, men de äldre går i en 6-9-klass, alltså.

NyT: Är de äldre än 6-9:or brukar vara? Det kan ju vara svårt att få ihop det. Om man har dålig utbildning från hemlandet och så kommer man hit och behöver börja på en elementär nivå.

– Ja, det kan nog finnas någon som går något extra år, men eftersom de går i en åldersblandad klass blir det ju inte samma sak. Varje elev får ju undervisning på den nivån man befinner sig.

NyT: Hur hanterar ni kulturkrockar? Dels är de inte bara nya i Sverige, de kommer ju också från flera mycket olika kulturer …'

– Nja, jo … Ja, de kommer från olika länder. Men det är en mysig grupp. Jag har inte märkt några kulturkrockar, vare sig inom klassen eller från den klassen till andra klasser.

Nya Tider ringer Hasse och berättade om intervjun med rektorn i Ljusterö skola. Det verkar ju faktiskt gå ganska bra, trots allt.
Hasse är inte lika imponerad.

– Den där rektorn är totalt aningslös om de kulturkrockar som brukar komma. Det handlar om barn och ungdomar som kommer från en stenhård miljö där de fått lära sig att slåss om varje meter för att hävda sig och hålla sig vid liv. Här möter de våra svenska ofta överbeskyddade barn som fått lära sig att våld och självförsvar alltid är fel. För att inte tala om hur det ska gå med invandrarpojkarna som är i den åldern att de vill börja ta för sig av våra svenska flickor.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Åke Blomdahl

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • xmaverickx

    Dags att byta namn på ön till Mörkerö.
    Det ser allt mörkare ut på alla Sveriges avbytarbänkar, tack vara antirasisterna som älskar alla raser utom den egna, självmordsbenägna som de är.

    • Varmlandstok

      Skattebetalarnas pengar är intressant också.
      Många anställda och stora kostnader krävs för vår jättelika asylinvandringsindustri.

  • Ha, ha, ha. Helt sjukt. Visste inte Ljusteröborna om detta?

  • LIX

    De här nya invånarna tillhör förmodligen några klaner. Och då kan följande hända: Om de anser att det är en bra miljö, för de övriga i klanen, som nu bor på annat håll, så kan de börja att arbeta för att även de övriga i släkten, ska kunna flytta till Ljusterö.
    Sättet att bereda plats för sina klan-släktingar, kan vara att den gamla ortsbefolkningen utsätts för så obehagliga störningar och trakasserier av olika slag, att de inte står ut längre och flyttar.
    Vi får väl se!

  • Robert75

    Ö-borna kan trösta sig med att dessa oinbjudna gäster har sitt slutdestination i någon storstad där de hamnar i något utanförskapsområde. I Malmö har vi många av dessa lyckosökare. De gillar att bo med sin klan isollerat från det övriga samhället.

  • Idiotplague

    Det kanske finns en eller två människor på ljusterö som inte äröstade på de rödgröna
    Eller alliansen och dom är det ju synd om, men de övriga bör glädjas över att dom får vad dom röstade på. .

Så använder Allmänna arvsfonden miljarderna

NYA TIDER GRANSKAR ARVSFONDENGenom alla de dödsbon som tillfaller Allmänna arvsfonden sitter fonden i dag på stora tillgångar. Dessa miljarder ska delas ut till olika projekt, och valen av mottagare har vid flera tillfällen kritiserats. Bland annat har organisationer som själva har radikala åsikter fått pengar för att motverka radikalisering. Nya Tiders granskning visar att en stor del av pengarna går till uttalat etniska organisationer, där svenskar exkluderas. Främst är det olika somaliska organisationer och så kallade ensamkommande som sticker ut.

Vänsteraktivistens värdegrund

Intermezzot i Stockholms tunnelbana precis i slutet av januari, där en gravid svart kvinna avvisades från tåget eftersom hon saknade giltigt färdbevis har väckt mycket känslor på sociala medier samt i övriga vänsterliberala medier. Händelsen fick vänsteraktivisten och den före detta ordningsvakten Jenny Bengtsson att använda media som agendaplattform för att rasiststämpla alla sina exkollegor. Nya Tider kan nu, efter en närmast surrealistisk och kort intervju avslöja hur rasistiskt och hycklande Jenny Bengtssons resonemang är, eftersom hon helt uppenbart inte skulle ha agerat likadant om en vit europeisk kvinna hade avvisats av vakterna. På intervjun följde därefter en hatstorm från Jenny Bengtsson och hennes trollsvans på Facebook.

”Expo-älskaren” dömdes till utvisning 2014 – lever kvar i Sverige med dubbla identiteter

INRIKESI juli 2011 avslöjade alternativa medier att en kvinnlig anställd på den svenskfientliga stiftelsen Expo blivit hotad och trakasserad av sin 17 år yngre älskare Vahid Khodamoradi, en asylinvandrare från Iran. Han dömdes för brotten men blev inte utvisad. Nya Tider kan i dag avslöja att Vahid dömdes till utvisning tre år senare – under en alternativ identitet. Senare fick han uppehållstillstånd under sin riktiga identitet. Han är fortfarande kvar i Sverige, och fram till Nya Tiders undersökning har svenska myndigheter varit ovetande om hans dubbla identiteter.

Borås Tidning karaktärsmördar ännu en lokal musiker

Den blinde Boråsmusikern Klas Qvist skrev en krönika som publicerades på alternativprofilerna Ingrid Carlqvists och Maria Celanders opinionssajt. Det föranledde Borås Tidning att iscensätta ett regelrätt karaktärsmord på musikern. Man ringde bland annat upp Qvists fästmö och förhörde henne om hennes åsikter och skrämde därtill upp hans 75-åriga mor med påståenden tagna ur luften. Slutligen såg man till att skivbolaget som Qvist var delägare i gav honom sparken. Borås Tidning har förut försökt förfölja John Dübeck i den alternativa musikduon Lilou & John, även de verksamma i Borås.

Bonnier ökar sin dominans över svensk media

Mediekoncernen Mittmedia köps upp av Bonnier vilket innebär att ytterligare 28 tidningar kommer att hamna i Bonnierfamiljens ägo och att det svenska massmediala landskapet likriktas allt mer. Bonnier kommer även att bli den största bidragstagaren av statligt mediestöd för tidningar med hela 63 miljoner kronor årligen.

Hovrätten: Två års fängelse för våldtäkt på skola

I Nya Tider v 50-52/2018 rapporterade vi om en 19-årig arab som dömdes till två års fängelse av Eksjö tingsrätt för att ha våldtagit en kvinnlig lärare i ett klassrum. Nu har avgörandet från Göta hovrätt kommit. Händelsen är så makaber att även utländska medier rapporterat om den, men svensk systemmedia fortsätter att lägga locket på.

Författare av kritisk Ungernbok kopplad till vänsterextremt våldsnätverk

Frilansjournalisten Joakim Medin, aktuell med en kritisk bok om Ungern, har hyllat våldsgrupperingen AFA (Antifascistisk Aktion), samarbetat med grundare av organisationen och föreläst på dess årliga festligheter. Medin har också, samtidigt som han verkat som Orbánkritisk journalist, deltagit i våldsamma regeringsprotester i Ungern. Nu ifrågasätts hans trovärdighet av svenskar som han tillsammans med AFA-grundaren pekat ut som hot mot den liberala demokratin.

Statliga exportcentra – vackra ord, men målen följs inte upp

ANALYSSvensk handel med utlandet måste gå med vinst. Mycket stor vinst. Annars klarar vi inte av välfärden. Dessvärre går vi i motsatt riktning, svensk export tappar fart. Regeringen har försökt skapa förutsättningar för företagen att kunna exportera sina produkter och tjänster genom att år 2015 inrätta så kal­lade regionala exportcentra. Nu kommer dock förödande kritik från både näringslivet och statens egna revisorer. Pengar rullar till tveksam nytta.

Gå till arkivet