Det finns de som är fullständigt övertygade om att Svea rikes vagga stod i Västergötland. Så finns de som inte alls håller med om detta. Så är det med historien. Nya fynd visar nya vägar och öppnar upp för nya perspektiv.

På upptäcktsfärd i historiska Västergötland

HISTORIA
Det finns de som är fullständigt övertygade om att Svea rikes vagga stod i Västergötland. Så finns de som inte alls håller med om detta. Så är det med historien. Nya fynd visar nya vägar och öppnar upp för nya perspektiv.

Vi ska följa med en grupp historieentusiaster i vikingagruppen på en rundresa i Västergötland och besöka några historiskt viktiga och intressanta platser. Tillsammans har de hyrt en buss. Chauffören heter Anton och det är Gustav som berättar. Han är väldigt påläst.

Västergötland ingår tillsammans med delar av Småland och några orter i Värmland i Skara stift, som är Sveriges äldsta stift och grundades redan år 1014. Nu undrar ni kanske vad ett stift är så vi börjar med att förklara begreppet: Stift är benämningen på en biskops ämbetsområde. Ett annat ord är biskopsdöme, som är det område där biskopen utövar sin kyrkliga makt. I boken ”Svensk kyrkohistoria” från 1983 av Berndt Gustafsson kan vi läsa att det äldsta dokumentet som handlar om svensk stiftsindelning är Florensdokumentet från omkring år 1120. I detta dokument omnämns sex svenska stift: Skara, Linköping, Tuna (Eskilstuna), Strängnäs, Sigtuna och Aros (Västerås).

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Att måla Gud på väggen

Att måla Gud på väggen

🟠 HISTORIA Ett odisputabelt faktum är att kristna alltid har tyckt om att måla vacker konst, särskilt målningar som visar heliga personer och berättelser ur antingen Bibeln eller folklig, kristen tradition. Kristna har dock inte bara målat på taveldukar utan även på väggar. Besöker man de italienska katakomberna kan man upptäckta att redan under det sena 100-talet har kristna haft för vana att pryda väggar med målningar.

Bröllop – en högtid full av skrock

Bröllop – en högtid full av skrock

🟠 HISTORIA Ska du gifta dig? Så trevligt! Hoppas bara att du inte sytt din brudklänning själv! För det vore att tigga om olycka. Och se för allt i världen till att den blivande brudgummen aldrig får se dig i klänningen före bröllopet! För då varar inte förhållandet. Som ni anar är kyrkbröllopsdagen en mycket speciell, magisk dag och man kan inte vara för försiktig.

Läs även:

Telefonins svenske pionjär

Telefonins svenske pionjär

🟠 HISTORIA Telefonen började bli en del av människans vardag från och med den sena delen av 1800-talet. Man kan fundera över hur telefonins historia här i Sverige hade sett ut om det inte hade varit för värmlänningen Lars Magnus Ericsson.

Guldhalskragarna i Sverige

Guldhalskragarna i Sverige

🟠 HISTORIA Ända sedan begynnelsen har människan tyckt om att smycka sig och göra sig vacker. Vid arkeologiska utgrävningar har man hittat både mycket enkla och mycket praktfulla smycken. De kunde bestå av hasselnötter, vackra stenar eller benbitar genomborrade och uppträdda på en rem eller en snodd av något slag. Det kunde också vara storslagna huvudprydnader och halskragar i guld besatta med ädelstenar. Alla folk och kulturer har smycken och dessa prydnader har ett starkt symbolvärde.

Germanernas stora epos

Germanernas stora epos

🟠 HISTORIA Beowulfkvädet, som skrevs på 700-talet, är det äldsta bevarade forngermanska eposet. Berättelsen som förtäljs handlar om hjälten Beowulf, som besegrar Grendel och strider mot en drake. Eposet nämner även svearna och götarna.

Släkten och arvet

Släkten och arvet

🟠 HISTORIA Sverige är det enda europeiska landet där arvsformen fideikommiss lever vidare trots 1964 års avvecklingslag. Fideikommiss innebär, i korthet, att en släkts egendom inte delas upp utan ärvs av äldste sonen. Denna arvsform har i första hand varit vanlig inom adeln.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Medryckande biografi från ett liv inom internationell business

🟠 BOKRECENSION Näringslivet och dess aktörer har ofta något att berätta. Efter ett yrkesliv inom handel, finans och industri, i alla dess förgreningar, så samlar man visdom och upplevelser av en speciell typ – av näringslivstyp. Det vill säga minnen från sådant som affärsjuridik, management och resor och förhandlingar med allsköns affärspartner. Den senaste i raden av sådana memoarer har skrivits av en skånsk äventyrare och businessman vid namn Björn Fajersson. Nya Tiders recensent har läst och begrundat.

Det kristna dopet

🟠 KULTUR ”Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er i alla dagar till tidens slut.”

Vad är distribuerade beräkningar?

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Datorvärlden har gått från isolerade maskiner utan yttre kontakter, till sammankopplade i nätverk och vidare till att nästan kunnas se som en stor maskin med kombinerad beräkningsförmåga. Dagens datorer kan få mycket mer gjort när de delar arbetet med andra maskiner. Detta kallas för ”distribuerade beräkningar”, eller på engelska, distributed computing.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.