Pandemilagen – därför röstade politikerna ja

Så fort den kontroversiella pandemilagen började gälla bröt polisen upp en liten demonstration utanför riksdagen. Nya Tider intervjuar tre politiker som röstade ja, som bland annat hävdar att svenskars fri- och rättigheter behöver begränsas för att ”rädda liv”.

Den 8 januari 2020 röstade en gles riksdag – de flesta ledamöter var fortfarande på semester – för den kontroversiella pandemilagen. Nya Tider var på plats.

Redan ett par dagar senare blev Nya Tider vittne till hur polisen bröt upp en manifestation med fler än åtta deltagare. Deltagarna fick order att stoppa undan skyltar som kritiserar pandemilagen, eftersom skyltarna gör det till en allmän sammankomst som nu är förbjuden.

Nya Tider har fått tala med tre av de politiker som yrkat bifall till regeringens lagförslag och som menar att lagen behövs för att hindra smittspridning: Linda Nordquist (L), Camilla Waltersson Grönwall (M) och Linda Modig (C).

Några av de frågor vi söker svar på är:

● Strider inte pandemilagens restriktioner mot den svenska grundlagen och EU-lagen om bland annat fri rörlighet?

● Bromsar verkligen restriktioner smittspridningen?

● Är begränsningar av medborgerliga rättigheter motiverade av en sjukdom med hittills så låg dödlighet som 0,08%?

● Enligt WHO finns det inga dokumenterade fall där asymptomatiska personer fört smittan vidare, även om laboratorieresultat tyder på att det ”kan” vara så, och för pre-symptomtiska personer finns endast ett mycket litet antal bekräftade fall. Är det då rimligt att stänga ned samhället för andra än de som uppvisar symptom?

Uppdatering: WHO skriver även: ”Laboratorieresultat tyder på att infekterade personer verkar vara som mest smittsamma just innan de utvecklar symptom (2 dagar innan symptomen uppträder) och tidigt i sjukdomsförloppet.”

Linda Nordquist (L) säger till Nya Tider att man inte ska underskatta risken att lagen kan få Sverige att utvecklas till en diktatur, men menar att det är rimligt att göra inskränkningar i grundläggande fri- och rättigheter, som demonstrationsrätt och mötesfrihet, om det sker i demokratisk anda för att ”skydda liv och hälsa”.

Nordquist menar vidare att jurister har gjort bedömningen att pandemilagen inte kommer att inskränka i grundlagsskyddade rättigheter. Man får helt enkelt finna sig i att besöka parken eller badplatsen vid ett annat tillfälle eller gå till en annan park, resonerar hon.

Nordquist har bakgrund som apotekare och forskare. Hon menar att processen att mångdubbla en gensekvens i tester kan ha brister, men vill inte förtydliga om hon som folkvald har säkerställt att de testresultat som ligger till grund för det lagförslag hon bifallit, är tillförlitliga.

Linda Modig (C) är talesperson i konstitutionella frågor. Hon försvarar pandemilagen och menar att begränsningarna inte får gälla mer än absolut nödvändigt och att det är riksdagens uppgift att utkräva ansvar av regeringen att detta följs. Hon säger att hon är ”ödmjuk” inför att det finns mycket frågetecken kring viruset och att informationsunderlaget kan ändras, men menar att politikerna måste ha ”vassare och mer träffsäkra verktyg” för att kunna begränsa smittspridning.

Till Nya Tider säger hon att det inte alls är säkert att restriktioner verkligen hjälper för att hindra smittspridning, vilket man inte minst kan se när man tittar på andra länder.

Camilla Waltersson Grönwall (M) är ledamot i socialutskottet och är kritisk till att den socialdemokratiska minoritetsregeringen inte föreslagit kraftigare restriktioner i Sverige tidigare. Under debatten har hon hänvisat till WHO, och vi påminner därför om att WHO även i sina riktlinjer uppger att det inte finns något bekräftat fall i världen där Covid-19 smittat asymptomatiskt, och frågar om det verkligen är rimligt att införa begränsningar även för människor som inte uppvisar symptom. Hon svarar att vi idag inte kan veta hur viruset fungerar, men tillägger att staten ändå ”behöver verktyg som andra länder har”.

Länk till videon på Bitchute:

Bitchute: Pandemilagen

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Satir om dagens Sverige

🟠 BOKRECENSION Det är hårda tider i landet. Vår arma Moder Svea hånas och bespottas av maktens lakejer. Vi är förvisso några som försvarar henne: alternativmedias journalister, politiskt inkorrekta författare, seriösa män och kvinnor som vet att ge igen och måla upp det traditionella Sveriges fördelar. Men hur är det med komikerna då, satirikerna, de raljanta kåsörerna som lockar till skratt? Finns det sådana i det Sverigevänliga lägret? Några få finns. En av dem är signaturen Conatus som i en nyutkommen bok ger oss En satir om SE folket.

Indiestudion Kvltgames censureras – Nintendo stoppar succéspel i sista stund

🟠 KULTUR Kvltgames, spelstudion som gjort sig ett namn med politiskt satiriska spel som Heimat Defender, stod redo att ta steget in på konsolmarknaden. Men dagen före lanseringen på Switch stoppades spelet The Great Rebellion: Edition 2084 av Nintendo – trots tidigare godkännande. Nu berättar grundaren för Nya Tider om hur det gick till och vilka konsekvenser det får för hans företag.

Legenden Brigitte Bardot är död, men hennes gärning lever vidare

🟠 KULTUR Den 28 december avled en av de sista 50-talsikonerna, Brigitte Bardot. Hon började vid 15 års ålder som modell, då bilder publicerades i Elle. Filmdebuten skedde två år senare, 1952. Redan samma år gifte hon sig med regissören Roger Vadim, som hon hade känt i flera år. Året därpå medverkar hon i en amerikansk film med Kirk Douglas. Bardot lanserades i filmer som hade en erotisk underton, där hon spelade unga, sensuella kvinnor som med sin frigjordhet utmanar synen på kvinnans roll i samhället. Hon torde vara mest känd för filmen Et dieu ... crea la femme (1956) av Wadim. Höjdpunkterna i karriären är tveklöst Clouzots La vérité (1960) och Godards Le mepris (1963).

Litiumbatterier: Från dröm till verklighet

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Litium har fått smeknamnet ”2000-talets olja” och är bland annat grunden för batteriteknik för elfordon. Utnyttjandet av denna resurs är orsakar dock miljömässiga och sociala skador. När det gäller reserverna är de ojämnt fördelade geografiskt och begränsade, vilket ger nytt liv åt de geopolitiska spänningarna, vilket vi tidigare har sett när det gäller olja.

Tre historiska svenska kyrkor

🟠 Inför kyrkovalet i september månad är det lämpligt att fräscha upp kunskaperna i svensk kristen historia, dessutom även att förmedla dessa till den yngre generationen, ty skolorna i dagens Sverige har ofta, dock inte alltid tack och lov, andra prioriteringar. Undertecknad ber att få presentera tre kända och för vissa kanske okända kyrkor i Sverige.

Annonser

Det finns ett stort utbud av online-casinon, inklusive sådana som opererar utan svensk licens – casino utan svensk licens är en viktig aspekt att beakta.

När man undersöker online-spelalternativ, är det relevant att notera att det finns casino utan spelpaus, som fungerar under andra regleringar.

Spela på – casino utan svensk licens här.

En del online-casinon är inte registrerade under den svenska licensen – casino utan licens kan ha olika spelutbud och regler.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.