Skip to Content

Tusentals statyer. Under några århundraden 1100-1600 högg polynesierna på Påskön ut nästan tusen huvudstatyer, som de placerade ut längs öns stränder. Möjligen blev det en tävlan mellan öns klaner om att tillverka dessa statyer och den största är tio meter hög och väger 75 ton. Foto: Wikipedia
KULTUR

Påskön – ett varnande exempel

PappersupplaganNya Tider v. 38

De flesta har hört talas om Påskön i Stilla havet och de numera nästan 900, upp till tio meter höga, uthuggna statyerna som upptäcktes på ön på 1700-talet. Alf Ronnby reflekterar här över hur ön och dess tragiska öde kan vara en tankeställare för oss i dag. Är vårt konsumtionssamhälle dömt att kollapsa precis som det gjorde på Påskön?

Publicerad: 22 september, 2019, 19:24

  • Svenska

Läs även

På en ö i en sjö i Kanada hade samlats så många älgar att de blev för många för att ön skulle kunna föda dem. Det slutade med att hela kolonin älgar gick under.

Påskön, som ligger extremt isolerad i Stilla havet, uppvisar en liknande historia. Men där gäller det människor. Trots att det är mer än tusen kilometer till närmaste ö i Polynesien, kom människor därifrån seglande till den 171 kvadrat­kilometer stora ön, som fått namn efter att det var under påsken som den förste europén landsteg där 1722. Invandringen av polynesier skedde någon gång mellan 400- och 900-talen.

Vid den tiden växte stora skogar på ön. Den vulkaniska askan på ön visade sig vara mycket näringsrik och bra att odla i. Polynesierna, som slog sig ner på ön, hade med sig grödor, frukt, kycklingar och råttor. De kal­la­de sitt nya hem ”Världens navel” (Te Pito o Te Henua).

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Alf Ronnby

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Staden Efesos i Turkiet – betydande för kristendomens spridning

HISTORIAEfesos är en arkeologisk plats i nuvarande Turkiet. Under antiken var den en viktig hamnstad på Mindre Asiens västkust, och från omkring 133 f.Kr. utgjorde staden en del av Romarriket. Den var strategiskt ett mycket bra val av aposteln Paulus när han skulle sprida kristendomens budskap. Där grundade han en församling, som kom att bli den mest inflytelserika i provinsen.

Bivax i stället för plast

KULTURHur packade man in maten förr, innan man hade plastpåsar och plastfolie? Man använde bivaxdukar! En kunskap väl värd att återuppta.

Mystiska dödsfall och reliker i Spanien

BOKRECENSIONEtt svenskt par beger sig till Spanien med sin katt. De njuter av sitt nya liv, men snart upptäcker de att någon följt efter dem dit. Detta visar sig bara vara början och snart blir Lignumkorset – En resa i tid och rum, som är skriven av Viktor Nilorak, i stort sett omöjlig att sluta läsa.

Mishimas märkliga öde

KULTURYukio Mishima var en japansk konservativ författare. Förutom filmskaparen Akira Kurosawa är han säkerligen Japans mest berömda kulturpersonlighet från 1900-talet. Mishima var starkt präglad av japanska traditioner och han gick i döden för sin tro på kejsardömet. Han har lämnat efter sig ett flertal romaner etc. som utvecklar hans tankegångar.

Sverige i backspegeln, nuet och framtiden

RECENSIONRECENSION: Tommy Ulmnäs förstod redan i slutet av 1960-talet vart Sverige var på väg och i denna andra upplaga av boken Sverige: Från välfärdsstat till fattigland skriver han om detta lands destruktiva utveckling från 1968 till i dag, samt vad som möjligen kan vänta i framtiden.

Grunge sett ur ett metapolitiskt perspektiv

KULTURMusiken är en högt sofistikerad konstform som har påverkat människorna sedan tidernas begynnelse. Men det var inte förrän sent i historien den började upptecknas. Innan dess hade den traderats muntligt från generation till generation. Från medeltiden och framåt förändrades tonsättarens roll i takt med att den västliga världen blev alltmer sammansatt och förändrades, och musiken speglade ofta de ibland radikala omvälvningarna i de kulturer som var i ständig gungning.

Julotta – en gammal svensk uppskattad tradition

JULENJulotta har genom århundradena varit en mycket stark tradition i Sverige. Fortfarande är den en av de mest besökta gudstjänsterna i Svenska kyrkan. Tyvärr börjar den konkurreras ut av den katolska kontinentala midnattsmässan, som många kyrkor har börjat fira. Det kanske är dags att börja värna den genuint svenska julottan? För visst är det något speciellt, att i arla ottan när det fortfarande är mörkt ta sig till kyrkan, som strålar av ljus, och njuta av våra vackra julpsalmer, som flera tidigare generationer lyssnat till.

Stefan Torssell vill se en oberoende, internationell utredning om M/S Estonia

KULTURDet har med dryga två månaders marginal gått 25 år sedan Estoniakatastrofen, och någon slutgiltig förklaring till hur förlisningen kunde ske finns ännu inte. Nu vill Estlands regering utreda händelseförloppet på nytt. Debattören och författaren Stefan Torssell, som givit ut en bok om förlisningen, är positiv till initiativet, men menar att också en oberoende, internationell utredning måste tillsättas.

Gå till arkivet

Send this to a friend