Skip to Content

Bankerna håller igång migrationsapparaten genom att låna ut pengar till företag som verkar inom migrationssektorn. Pengarna skapas ”ur luft”, de börjar existera i och med lånet, precis som alla banklån. Företagens tjänster betalas sedan av staten med skattepengar via de bidragsförsörjda invandrarnas konsumtion, bostäder, utbildning etc. Varje invandrad individ representerar således en extra summa pengar som egentligen inte finns. Arkivfoto: Nya Tider
OPINION: KARL-OLOV ARNSTBERG

Pengar som inte finns

Veckans debattör professor Karl-Olov Arnstberg resonerar kring det kontantlösa samhället och farorna med detta system. Det är inte staten, utan de privata bankerna som har total kontroll över våra pengar.

Publicerad: 10 mars, 2017, 21:44

  • Svenska

Läs även

Under de senaste tjugo åren har mynten näst intill försvunnit och sedlarna har blivit ett andra rangens betalningsmedel. Vi använder våra plastkort istället. Vi får lön och vi betalar våra räkningar med pengar som vi aldrig ser. Kontantlösa bankkontor blir allt vanligare och den som av en eller annan orsak har en större summa pengar i kontanter och vill sätta in den på en bank kan få problem med det. Räkna med frågor om varifrån dessa oregistrerade kontanter kommer. Är det något skumt med dem? Pengar har på så sätt gjort en historisk resa från något synnerligen konkret till något väldigt abstrakt.

De första mynten präglades i silver och guld under antiken. Metallinnehållet bestämde värdet och så fungerade det under mer än tvåtusen år. Värdet gav ägarna full kontroll och i orostider grävde de ofta ner pengarna. Det är därför det har hittats så många silverskatter i Gotlands jordar. Det blev svårare att gräva ned sina tillgångar under stormaktstiden. Ett svenskt tiodalermynt i koppar från 1644, världens största mynt någonsin, vägde 19,7 kilo.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Karl-Olov Arnstberg

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • SvenneiLund

    Jösses!

    Den som följt med vet att EU garanterat internationella banker rätten att konsolidera sig med spararnas pengar, även pensionssparanden kan konfiskeras. Banker som tex. Nordea, Danske Bank, Deutsche Bank etc. löper ingen som helst risk i händelse av en ny bankkris, tvärtemot skulle jag vilja påstå eftersom de då kan ta över lokala banker som INTE kan norpa spararnas pengar. Källa: http://www.etc.se/ekonomi/bankerna-far-ta-dina-pengar-att-klara-krisen

    Dessutom bör alla vara medvetna om att vid tecknandet av ett bankkonto ger man banken full förfoganderätt över pengarna på kontot, som ersättning för denna RISK får man en ränta på 0,00%. En sedel däremot är en skuldsedel utställd av Sveriges riksbank vilket garanterar dess värde.

    Fråga dig nu, vad är säkrast vid nästa finansiella kris: sedlar eller pengar på banken?

Brott, skvaller och anklagelser

KRÖNIKA

Faran med att lägga sig i andra länders angelägenheter

DEBATTDen senaste händelseutvecklingen i Iran visar att många inom den invandringskritiska scenen helt saknar förståelse för termen ”suveränitet”. Att lägga sig i andra länders angelägenheter för att man vill pådyvla ett land sina egna idéer gynnar sällan eller aldrig våra europeiska intressen, menar den tyske chefredaktören Manuel Ochsenreiter.

Islamiseringen av Europa

DEBATTDen 4 december publicerade den amerikanska tankesmedjan Pew Research Center flera olika prognoser för Europas demografiska utveckling med avseende på den muslimska delen av befolkningen. I det osannolika scenariot att all invandring totalstoppas kommer andelen muslimer ”bara” att öka från nuvarande 4,9 procent till 7,4 procent år 2050. Om situationen fortsätter som i dag så är prognosen i stället 14 procent. För Sveriges del blir motsvarande siffra över 30 procent av befolkningen.

Nya Tider fyller fem år

chefredaktören har ordetTiden går fort. I detta fullspäckade julnummer summerar vi fem års framgångssaga med Nya Tider. Tidningen har i dag nästan 7 000 prenumeranter och fortsätter att växa i takt med att fler får upp ögonen för hur mycket som gammelmedia förtiger.

Hoten mot Polen visar migrationens verkliga syften

EU-politiker ägnar hundratals timmar i förhandlingar, hotar annat medlemsland, drar det inför domstol, kräver sanktioner. Allt för att få Polen att acceptera ynka 2 000 företrädesvis muslimska män. Ynka i relation till att tre miljoner väntar på att ta sig in i Europa bara under nästa år. När dessa politiker kan ägna så mycket energi åt att en halv promille av denna gigantiska massa nödvändigt ska in i Polen, då blir det mer uppenbart än någonsin vad ”flyktinghjälpen” egentligen har för syfte.

Behåll traditionerna – ingen ”vinterfest”

LEDARE

Jan Myrdal – en stridbar 90-åring

KRÖNIKAI veckans nummer recenserar vi Jan Myrdals återutgivna dokumentärfilmer ”Med bilden som vapen”. De släpptes i juli samtidigt som Myrdal fyllde 90 år, en begivenhet som jag var inbjuden till. Det gjorde mig några erfarenheter rikare, som jag vill dela med mig av.

Ensamhetens förlovade land?

OPINION: ALF RONNBYSverige har en hög andel ensamhushåll, 40 procent, det är nästan normen. Samtidigt förväntas man ”inte ligga till last” och be sina anhöriga om hjälp med saker man inte klarar själv. Men många har ett behov av att känna sig behövda, det är en mänsklig egenskap som ger oss en känsla av mening och gemenskap. Något att tänka på i juletider, menar docent Alf Ronnby, veckans debattör.

Gå till arkivet