Plast i havet och andra myter

Under en tid har larmen om sopberg av plast och mikroplaster i haven fyllt media. Vid en granskning visar det sig att problemen förefaller kraftigt överdrivna av organisationer som lever på att erbjuda åtgärder mot det, och att mycket mer effektiva åtgärder skulle kunna sättas in vid de cirka tio floder som bidrar mest med plast till världens hav.

Nedskräpning till följd av felaktig hantering av plastavfall är ett allvarligt problem. Var plasten gör mest skada och hur detta ska tacklas rådet det dock delade meningar om. En del organisationer som säger sig värna om miljön producerar tillsammans med aktivistiska forskare larmrapporter för att gynna just deras verksamhetsområde. Mönstret känns igen från tidigare kampanjer som handlat om skogsdöd, säldöd och hot om utrotning av isbjörnar. Faktiska problem har blåsts upp eller så har man hittat på problem, medan de verkliga problemen och orsakerna har förtigits till förmån för påstådda orsaker som aktivisterna säger sig kunna råda bot på. Samtidigt finns det riktig forskning som visar på vägar att lösa riktiga miljöproblem, men den får inte utrymme i media.

Skrämselpropaganda på högsta politiska nivå

Miljöminister Isabella Lövin (MP) har till media påstått att det ”snart” finns mer plast än plankton i haven. Detta uttalande har mött omfattande kritik som taget ur luften. Angelique White, professor på Oregons universitet, kunde redan 2011 avslöja att det inte finns några skräpöar som täcker 8 procent av Stilla Havet, vilket hade påståtts. I själva verket är det så att det totala plastinnehållet i havet är mycket litet och inte förefaller öka. På några ställen i världen finns det områden där flytande skräp samlas till följd av havsströmmarna, vilket är känt sedan 1800-talet. Omfattningen och koncentrationen är dock obetydlig i sammanhanget. Stora skräpöar av den sort som nämns i propagandan hade varit lätt synliga på satellitbilder och lätta att se med hjälp av till exempel Google Earth, men ingen har kunnat uppvisa några sådana.

Hysterin med skräpöarna började när aktivisten och seglaren Charles Moore under en segeltur 1997 hamnade i ett av dessa områden. Då bedömde han storleken som ungefär delstaten Texas, men de senaste aktivisterna har blåst upp det till storleken av två USA. Volymen har också överdrivits kraftigt:
– Plast antingen sjunker eller flyter, säger White, den är definitivt inte jämt fördelad över djupet.

Det gör att plasten inte bildar några öar utan bara ett lager på vattenytan.

Den amerikanska myndigheten National Oceanic and Atmospheric Administration följde 2013 upp med en artikel som innehåller liknande klargöranden på sin hemsida. Trots detta fortsätter myten att spridas.

Den försvunna plasten

Mängden plast i haven är mycket mindre än man skulle kunna förvänta sig från data om hur mycket plast som hamnar i havet. Hur mycket som finns totalt är det ingen som vet, men inte ens i ”skräpöarna” handlar det om några större koncentrationer annat än lokalt.

Det finns en möjlighet att data över hur mycket plast som hamnar i haven helt enkelt är fel, men mer sannolikt är att naturliga mekanismer tar hand om plasten mer effektivt än man trott. En teori är att mikroorganismer genom evolutionen har utvecklats för att bättre kunna tillgodogöra sig oljeprodukter som föda, men detta är också något man inte vet. Man kan dock jämföra med liknande fall. När en stor mängd olja läckte ut i Mexikanska golfen 2010 trodde forskarna att det skulle krävas mycket omfattande insatser för att städa upp, men det visade sig att ungefär 100 miljoner fat olja åts upp av bakterier. Plast är svårare att bryta ned än olja, men plast på havsytan utsätts för UV-strålning som påbörjar nedbrytningen så att bakterierna kan ta vid.

En annan mekanism som gör att plasten ”försvinner” är att mikroorganismer som växer på plast med tiden tynger ned plastföremålen så att de sjunker. Med ett medeldjup i havet på 2 500 meter innebär det att det mesta av den plasten aldrig kommer att vara ett problem för någon människa. Med tiden kommer den också att täckas genom sedimentering.

Miljöindustrin söker nya intäktskällor

På grund av att framgångarna med klimathotspropagandan börjat avta har plasthotet tagits upp och ny skrämselpropaganda har börjat spridas. Greenpeace och andra aktörer i miljöindustrin upplever sedan några år tillbaka en avmattning av inkomsterna och behöver därför ett nytt hot för att kunna fortsätta dra in pengar.

Ocean Cleanup, ett förutsägbart misslyckande

En aktör som sett möjligheterna är den unge holländske miljöentreprenören Boyan Slat, 24, som med sin organisation Ocean Cleanup lyckats samla in runt 300 miljoner kronor för att utveckla ett system för att städa upp de mytiska skräpöarna. Givetvis underlättar det insamlingen av pengar ju mer skrämmande det hot man säger sig vilja avhjälpa är. Även om det nu självklart är en välgärning att samla ihop plasten finns det två problem med projektet som var kända för Boyan Slat redan 2014. De metoder han har utvecklat funkar helt enkelt inte och risken är överhängande för att anläggningen istället blir en fälla för fiskar och andra marina djur som valar och havssköldpaddor.

Slat tog 2014 fram en 586 sidor lång studie över projektet, som granskades av två oceanografer. Kritiken var förödande. Bland mycket annat konstaterade de att studien var inkoherent, man använda olika data i olika delar av rapporten och designförändringar modellerades inte. Resultatet blev att rapporten till stora delar handlade om något annat än den tilltänkta anläggningen och de delar som handlade om vad man faktiskt tänkte sjösätta var helt orealistiska.

Ocean Cleanup har inte fungerat som tänkt, vilket inte är någon överraskning då planerna fick förödande kritik av experter. Foto: Ocean Cleanup
Ocean Cleanup har inte fungerat som tänkt, vilket inte är någon överraskning då planerna fick förödande kritik av experter. Foto: Ocean Cleanup

Mycket riktigt blev det ett rejält fiasko när man sjösatte en fullskalig prototyp i slutet av förra året. Man kunde konstatera att den inte samlade in någon plast och efter en kort tid fick försöket avbrytas på grund av att konstruktionen gick sönder. Allt detta och mycket mer förutsågs redan 2014.

Slat är en avhoppad rymdingenjörstudent. När man läser kritiken mot hans projekt känner man en stor lättnad över att han inte fortsatte på den banan. Många av felen är direkta brott mot grundläggande ingenjörsvetenskapliga principer, men han kryddar det också med samma metod som FN:s klimatpanel använder: Sammanfattningar för beslutsfattare har inte något stöd i den underliggande texten.

Boyan Slat. Foto: Wikipedia/DWDD
Boyan Slat. Foto: Wikipedia/DWDD

Även om man under ingenjörsmässig ledning skulle kunna få projektet att fungera finns det andra problem med det. Ansamlingen av plast på vissa ställen i haven är inte ett stort problem jämfört med mycket annat. Redan när projektet sjösattes riktade marinbiologer kritik som gick ut på att pengarna skulle kunna användas betydligt mer effektivt till annat. En vetenskaplig studie, som visserligen är behäftad med stora osäkerheter, har undersökt plastnedskräpningen från 57 floder och kommer fram till att 90 procent av plasten i haven kommer från tio asiatiska och afrikanska floder. Att samla ihop plasten vid källan är därför ett bättre sätt att använda pengarna, enligt kritikerna.

Slat fuskar också i miljöforskning. Ocean Cleanup ledde en studie (Lebreton et al. 2018) om förekomsten av plast i ”skräpöarna” som publicerades i Nature Sciene Reports, där Slat var medförfattare. Med kännedom om hans tidigare rapport bör man ta siffrorna med en nypa salt, men man kan ändå dra vissa lärdomar av rapporten. Till att börja med krävs det inte mycket plast för att Slat skall definiera ett område som en ”garbage patch”, det räcker med tio kilo plast per kvadratkilometer. Av de föremål som påträffades utgjorde fiskenät 46 procent av den totala massan. Det ger stöd åt de av projektets kritiker som hävdar att det är bättre att betala fiskare och andra sjöfarare för att bärga näten än att försöka samla in dem med Slats anordning.

Plasten skulle mycket effektivare kunna fångas upp innan den når haven. I land är den ett fult inslag samtidigt som den orsakar mer problem än i haven. Foto: Nya Tider
Plasten skulle mycket effektivare kunna fångas upp innan den når haven. I land är den ett fult inslag samtidigt som den orsakar mer problem än i haven. Foto: Nya Tider

Fynden verkar också ge stöd åt hypotesen att plast bryts ned fortare än man trott. Bland de påträffade plastfragmenten överväger de som har liten yta i förhållande vill volymen. Skumplaster utgör en mycket liten del av fynden, vilket tyder på att dessa mycket snabbt bryts ned eller att de blåser i land. Vid strandrensningar hittar man betydligt mer av dem.

Mikroplaster

Mikroplaster definieras som plastpartiklar mindre än 5 millimeter ned till mikrometerstorlek. De uppkommer för det mesta genom nedbrytning av plastföremål, till exempel slitage av kläder genererar stora mängder mikroplastfibrer, men de kan också vara tillverkade för att ingå i till exempel tandkräm eller som material i plastindustrin.

Förekomsten av mikroplaster i haven är ytterligare en komponent i marknadsföringen av olika projekt. Det första varningstecknet på att mikroplasthotet är ännu en marknadsföringskampanj kom 2017 när det avslöjades att en vida spridd forskningsrapport från Uppsala universitet byggde på förfalskade data. Artikeln hade publicerats i den ansedda journalen Science. När anklagelserna framfördes, tillsatte Uppsala universitet en intern utredning som friade forskarna, men en extern utredning genomförd av Centrala etikprövningsnämnden visade på en rad allvarliga brister som Uppsala universitet försökte mörka, bland annat förfalskade data.

Innan rapporten kom fanns det ingen forskning som påvisade att mikroplaster är ett stort problem. Det var själva orsaken till att rapporten fick stor spridning genom de vanliga miljöindustriella kanalerna och okritiska media. Och inte heller i dag har någon forskning lyckats påvisa att mikroplaster är ett stort problem. En metastudie från 2018 av 74 rapporter visar att det största problemet man än så länge har sett är att marina djur som matas med mikroplast äter mindre av riktig föda och därför inte växer lika snabbt (A meta-analysis of the effects of exposure to microplastics on fish and aquatic invertebrates, Foley et al.).

Det hindrar inte att mikroplaster är eller kan bli ett stort problem framöver, men det finns inget vetenskapligt stöd för den hypotesen än. En tänkbar risk är att hormonpåverkande ämnen som ftalater frigörs i kroppen om man får i sig mikroplast med maten.

Miljöåtgärder ofta värre än att inte göra någonting

Gång på gång visar det sig att åtgärder som påstås vara nödvändiga för att rädda miljön eller klimatet är direkt miljöskadliga. Det är bättre att köra vidare med sin gamla bil än att köpa en elbil. Även om valet står mellan att köpa en elbil eller en ny dieseldriven bil talar forskningen för att dieselbilen är bättre, oavsett om man tror att koldioxid är ett problem.

Plastpåsar är bättre än de återanvändningsbara påsar som tagits fram speciellt för det kundsegment som vill döva sitt samvete.

Nu finns det också ytterligare en rapport som slår mot vindkraftens påstådda miljönytta. Det visar sig att ingen tidigare tänkt på var man skall göra av alla uttjänta rotorblad. Dessa är tillverkade av kompositmaterial, så om man inte tror att koldioxid är livsfarligt så är en lösning att elda upp dem i kraftvärmeverk. Istället hamnar de nu i deponi. Det är inga små mängder det handlar om, 43 miljoner ton fram till 2050 enligt prognoserna.

Vill man stödja miljöåtgärder är det därför viktigt att man noggrant synar de organisationer man skänker pengar till.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.nu) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Den svenska elmarknaden hotas av vindkraftens utbyggnad

Den svenska elmarknaden hotas av vindkraftens utbyggnad

🟠 Den planerade expansionen av elkonsumtionen i Sverige kräver en omfattande ökning av stabil och tillförlitlig elproduktion. Den snabba utvecklingen av elproduktion med vindkraft som sker i Sverige, manar till eftertanke. Stora vindkraftparker med krav på att kunna anslutas gratis till stamnätet och höjda subventioner innebär höga extrakostnader för konsumenterna. Den intermittenta produktionen ställer också till stora problem i det svenska kraftnätet som skall distribuera elen till konsumenterna. Vindkraftslobbyn vill ansluta gratis, och det blir konsumenterna som får betala.

Ej redaktionellt material

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Tänk på att du är juridiskt
ansvarig för dina kommentarer

Läs även:

Orbán: Föd fler barn i stället för att ta in invandrare från tredje världen

Orbán: Föd fler barn i stället för att ta in invandrare från tredje världen

🟠 Internationell demografikonferens hölls i Ungern Den 23-24 september hölls en banbrytande konferens i Ungern som lockade många utländska dignitärer. Politiska och religiösa ledare, vetenskapsmän och representanter för näringsliv och media träffades för att diskutera västerlandets misslyckande med att skapa stabila familjer som håller uppe barnafödandet – och vad som kan göras för att ändra på det. Viktor Orbán förklarade att Ungern kommer att ta kampen mot Bryssel, som vill tvinga alla medlemsländer att ersätta sina befolkningar med invandrare istället för att föda fler barn.

Muslimsk terrorattack i Norge – fem döda och två skadade

Muslimsk terrorattack i Norge – fem döda och två skadade

🟠 UTRIKES En muslimsk konvertit, Espen Andersen Bråthen, 37, står nu misstänkt för att ha dödat fem personer och skadat ytterligare två med en pilbåge som vapen i norska Kongsberg under gårdagen. Nu höjs frågor om den norska polisens agerande under händelsen, den viktigaste av dem alla: Kunde Espen, som konfronterades av polisen innan morden begicks, ha stoppats?

Rekordkall och snörik vinter på norra halvklotet är att vänta

Rekordkall och snörik vinter på norra halvklotet är att vänta

🟠 Kallaste vinterhalvåret på Antarktis någonsin. Meteorologer varnar för en extremt kall och snörik vinter. Den globala medeltemperaturen har sjunkit de senaste fem åren och trenden för nederbörd i form av snö är stigande. Energikrisen som drabbat Europa och stora delar av världen hårt riskerar att allvarligt förvärras om det nu dessutom blir en ovanligt kall vinter.

Éric Zemmour utmanar i franska presidentvalet

Éric Zemmour utmanar i franska presidentvalet

🟠 UTRIKES Frankrikes president Emmanuel Macron har i stort ignorerade honom. Högerpartiledaren Marine Le Pen är nervös. Vem exakt är den märklige ”icke-kandidaten” Éric Zemmour, som stiger i de franska opinionsmätningarna och hotar de etablerade kandidaterna?

Nyhetsdygnet

Runmästarens hemliga regler och dolda budskap

🟠 Runböcker finns det många av, men i Runkalendern tar Magnus Stenlund ett nytt grepp om det fornnordiska alfabetet. Han driver tesen att en runmästare redan på bronsåldern var i kontakt med Medelhavscivilisationerna, kanske de Joniska öarna, och med stor noggrannhet och enligt förutbestämda regler skapade dessa runor. De är långt mer än skrivtecken, utan berättar också mycket om de gudar och andra väsen som de symboliserar, ordnade i en vacker symmetri som på ett schackbräde.

Personlig analys av ett Sverige i kris

🟠 Professor Karl-Olov Arnstberg har utkommit med boken Godhetstyranniet, där han på ett nyktert och pedagogiskt sätt analyserar de dogmer som styr dagens samhälle, och hur ”de goda” rättfärdigar sig själva och det skräckvälde de påtvingar sin omgivning. Underrubriken lyder ”Om makt och vanmakt i Sveriges offentlighet”.

Jihadistarmén landstiger i Göteborg

🟠 Recension av böckerna Perfekt storm och Landet som ingen ägde av Arne Weinz Många uppskattar romaner med textlig lättillgänglighet inklusive eventuellt förekommande undertoner, psykologiska dimensioner och mångfacetterade orsakssamband. Alla författare har inte förmågan att skriva med dessa kvaliteter men det har Arne Weinz. När jag började läsa Perfekt storm visste jag inte särskilt mycket om författaren men blev glatt överraskad och imponerad.

”Spermageddon”: Kommer västvärldens människor att kunna fortplanta sig år 2050? – Hormonstörande ämnen pekas ut som ansvariga för drastisk nedgång i spermie- och äggkvalitet

🟠 För några år sedan kom en chockerande rapport om att spermiekvaliteten hos västerländska män sjunkit med nästan 60 procent mellan 1973 och 2011. Även testosteronnivåerna har visat sig vara minskande. Nu har forskaren bakom studien, doktor Shanna Swan, gett ut en bok om orsakerna, och pekar ut de hormonstörande ämnen som finns i allas vår vardag. Medan den uppmärksammats av internationella medier är det helt tyst om den i Sverige.

Mysteriet i Mörtnäs

🟠 Fredagen den fjärde mars 1932 hittades Adolf Fritiof Zetterberg och hans maka, Hilma Ulrika Zetterberg, samt fruns syster, Anna Kristina Hedström, ihjälslagna i Mörtnäsvillan i Värmdö kommun. Det råder än idag oklarheter om vad motivet till Mörtnäsmorden kan ha varit, olika uppgifter motsäger varandra och när utredningen återupptogs 1951 ändrades dessutom redogörelser påtagligt. Detta olösta trippelmord är därför ett av det mest gåtfulla i svensk kriminalhistoria.

Reuterholms fall

🟠 Hösten 1794 hade den Armfeltska affären avslutats och domarna fallit. Dock kom Gustaf Adolf Reuterholm att bli denna affärs stora förlorare och hans sista tid vid makten var följaktligen inte lätt. Bakom kulisserna bidade dessutom Gustaf IV Adolf sin tid.

Senaste numret

Nya Tider är den enda papperstidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Från april 2017 utkommer Nya Tider även med en nätupplaga varje vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

123 037 97 35

Kundtjänst
Tel: 08-410 677 70
kund[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Redaktion
redaktion[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Artiklar (RSS)
© 2021 Nya Tider. Med ensamrätt. Nya Tider ges ut av AlternaMedia AB.

Ansvarig utgivare: Vávra Suk. Bankgiro: 108-0357.

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.