Flygplatser, köpcenter, sjukhus och värdetransporter är några av de sektorer som är starkt beroende av väktarpersonal i sin dagliga drift. I Finland togs en stor andel av väktare och ”ordningsmän” ut i strejk den 24 oktober. Strejken är begränsad till tre dagar den här veckan och orsaken är att Servicefacket PAM och servicebranschens arbetsgivare PALT inte kommit överens om löneförhöljningar och sedan första maj står parterna utan kollektivavtal för väktarna. Det är främst tvistefrågan om lönetillägg som belönar lång arbetserfarenhet som gjort det svårt att träffa en uppgörelse om ett nytt kollektivavtal. 8 500 anställda inom bevakningsbranschen omfattas av det utgångna kollektivavtalet. Under väktarnas tredagarsstrejk får resenärer räkna med långa tidsödande köer på flygplatser och låsta väntsalar på järnvägen. Det är endast anställda vid den multinationella säkerhetsjätten Securitas som facket tagit ut i den här strejken. Dessutom har det under tre veckor förelegat ett övertidsförbud i affärer, lager, inom städnings- och fastighetstjänster, hotell- och restaurangbranschen samt på Alko och apotek, för PAM:s anslutna. Nya strejker i november har redan aviserats av PAM.
Men det genomförs också flera olika strejkaktioner av rent politiska orsaker i Finland. Det är regeringspolitiken och statsministern som facken bekämpar genom strejker, då förändrad arbetsrättslagstiftning kan vara på väg att införas. Fem fackföreningar motsätter sig regeringens beslut om att försvaga uppsägningsskyddet. Regeringen har föreslagit att företag med färre än 20 anställda skall få avskeda folk lättare, man hävdar att det skulle sänka företagens tröskel att anställa fler arbetstagare om de inte längre riskerar att sitta med överflödig personal utan fortare kan anpassa sig till det verkliga behovet.
På grund av de starka reaktionerna har regeringen talat om att den skulle kunna tänka sig att reglerna kan justeras så att företag med betydligt lägre antal anställda får del i reformen, det har nämnts siffran tio anställda. På det har Industrifacket svarat att det inte räcker som kompromiss, eftersom det ändå är tydligt att det därmed skulle finnas två typer av arbetstagare, en som kan sägas upp lättvindigt och de andra som tryggt befinner sig inom det nuvarande uppsägningsskyddet.
Den invandringsliberale finländske Nobelpristagaren i ekonomi Bengt Holmström suckar över fackföreningarnas ovilja till förändring:
– Det är egoistiskt att bara de som är med i systemet har en röst. De som inte är fackanslutna och till exempel arbetslösa har ingen röst. Beslutsrätten har för länge kvarstannat hos de utomparlamentariska fackförbunden för vilka konflikten om uppsägningsskyddets förändring blivit en tom principfråga. Nobelpristagaren Holmström hävdar dock envist att den finländska nationalekonomin behöver invandring och att det är en orsak för att öka flexibiliteten på arbetsmarknaden. Invandringen behövs eftersom befolkningen åldras och sysselsättningsgraden måste höjas. Vid olika tillfällen har han också uttalat att flyktingar behövs och att de skall ha lägre lön.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
