Skip to Content

3D-modell av hålet i skrovet, 4 meter högt och 1,2 meter brett. Foto: Stillbild Discovery
INRIKES

Professor: Hålet i Estonia var första skadan och orsakade förlisningen

Digital utgåva

Enligt Anders Ulfvarson, professor emeritus i marin konstruktionsteknik, var den nyupptäckta skadan i Estonias skrov inte bara den första skada som skeppet drabbades av, det var även anledningen till att bogvisiret slets av.

Publicerad: 12 oktober, 2020, 18:39

  • Svenska

Läs även

– Att hålet orsakades av en stenbumling på botten kan jag med säkerhet utesluta, säger han till Aftonbladet.

Professor emeritus i marin konstruktionsteknik, Anders Ulfvarson. Foto: Privat

Det var under dykningar för ett år sedan som det hittades ett hål, 4 meter högt och 1,2 meter brett, av ett filmteam lett av journalisten Henrik Evertsson. Sedan dess har flera teorier som förut kallats för grundlösa konspirationsteorier av de ansvariga myndigheterna och staten åter kommit till ytan. Dessa gjorde samtidigt osedvanligt stora ansträngningar för att förhindra att vraket undersöktes.

Efter den sensationella dokumentärserie som släpptes på TV-kanalen Discovery i slutet av september där man kunde bevisa att det finns ett stort hål i sidan på det sjunkna M/S Estonia har allt fler kritiska röster höjts för att återuppta utredningen av fallet.

Även om han inte vill bidra med en egen teori för hur hålet uppstått menar Anders Ulfvarson, professor emeritus i marin konstruktionsteknik, att hålet i skrovet tillkom före den officiella olycksorsaken, att bogvisiret slets av och därmed orsakade fartygskatastrofen som tog 852 människors liv. Han blir därmed ännu en expert som sällar sig till dem som kritiserar den officiella historieskrivningen om katastrofen.

Hålet den första skadan i skrovet

Att ett bogvisir ska falla av till sjöss är en osannolik händelse. Att skrovet vid samma tillfälle får ett hål under vattenlinjen är otänkbart, menar Ulfvarson. Dessutom skulle en skada i skrovet som den man nu hittat leda till en utveckling som därefter hade kunnat orsaka att bogvisiret slets av på grund av ökade påfrestningar. Den stora mängden vatten som strömmade in via det stora hålet, som till stor del var placerat under vattenlinjen, skall ha tyngt ner fören vilket gjorde att en större del av det kom i kontakt med den hårda sjögången vilket innebar att kraften från de mötande vågorna blev flera gånger större mot bogvisiret.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Inblick: De okända och oskyldiga fångarna i Sverige

REPORTAGEDet finns en särskild lag, med en tillhörande infrastruktur, vars syfte alla verkar ha enats om är att ”rädda liv”. Vad ingen däremot verkar kunna besvara är varför verksamheten ser ut som den gör, varför den är tvingande under så pass lång tid eller huruvida den över huvud taget faktiskt räddar några liv. Nya Tider har talat med en jurist, en administratör och en intagen – mannen längst ned i kedjan som suttit på fem av verksamhetens anläggningar.

Storbråk om riskkostnaderna för Modernas coronavaccin

INRIKESMånga har oroats över att de nya snabbframställda vaccinerna mot Covid -19 skulle kunna medföra en våg av allvarliga biverkningar. Läkemedelsföretagens producentansvar för de eventuella skador deras produkter kan ställa till med hanteras normalt av Läkemedelsförsäkringen. Läkemedelsföretaget Moderna är dock inte med i försäkringen och risken ligger därför till stor del på regionerna som injicerar vaccinet i patienterna. Nu stoppar flera regioner Modernas vaccin i väntan på formella besked från regeringen.

Över 500 000 smittade – massvaccineringarna i gång

INRIKESAntalet smittade i coronaviruset Sars-CoV-2 i Sverige har nu överstigit 500 000 enligt Folkhälsomyndigheten. Samtidigt har totalt 9 667 personer dött med Covid-19. Trots att belastningen på sjukvården ännu är mycket hög och flera regioner varnar för den allvarliga situationen vill Tegnell lugna ner folket – massvaccineringarna är igång och 80 000 doser har redan använts, vilket dock är mycket mindre än det totala antalet doser, 170 000, som Sverige fått än så länge.

Böter på 2 000 kr för brott mot pandemilagen – kan ge fängelse i upp till fyra år

INRIKESRiksåklagaren har föreslagit att överträdelser mot den nyinstiftade pandemilagen skall komma att ge 2 000 kronor i böter vid en ordningsbot som skall utfärdas av polis. Men mer oroväckande för frihets- och demokratiförespråkare är att Riksåklagaren även öppnar upp för att brott mot den nya pandemilagen i en del situationer skulle kunna ge fängelse – upp till fyra år, då en del brott mot den nya pandemilagen skulle kunna vara fall av ”vållande till sjukdom”.

Pandemilagen – därför röstade politikerna ja

VIDEOSå fort den kontroversiella pandemilagen började gälla bröt polisen upp en liten demonstration utanför riksdagen. Nya Tider intervjuar tre politiker som röstade ja, som bland annat hävdar att svenskars fri- och rättigheter behöver begränsas för att ”rädda liv”.

Debattören Janouch börjar använda Twitter-konkurrent – som släcks ner

INRIKESDen av etablissemanget numera illa sedda debattören och författaren Katerina Janouch meddelar via Facebook att hon nu börjar använda Twitter-konkurrenten Parler för att motverka åsiktscensuren. Parler har som plattform vuxit mycket sedan november 2020, men har nu släckts ned.

Yttrandefrihetsexpert till Nya Tider: ”Sociala medieplattformar är att se som distributörer”

INRIKESDe stora techjättarnas censur mot alternativa och fria medier har under jul- och nyårsveckan gjort sig påmind i Sverige då YouTube släckte ner bland annat Swebbtv. Många är med rätta oroliga över vad som just nu händer med yttrandefriheten på nätet. När Nya Tider når Nils Funcke, en mångårig sakkunnig på just yttrandefrihetsområdet, säger han att sociala medieplattformar inte bör agera åsiktscensurerande, utan istället agera som distributörer som exempelvis Postnord. Dessutom anser han det bisarrt att exempelvis varningsflagga Donald Trumps inlägg på Twitter och Facebook.

Läraren som skal­la­de och ströp elev jobbar som lärare igen

INRIKESLäraren och Mp-politikern Pascal Fall flög på en elev, skal­la­de honom i ansiktet och tog stryptag på honom när han låg ner. Straffet blev anmärkningsvärt lågt med hänvisning till bland annat att gärningsmannen fått lämna sitt jobb vid Samskolan i Saltsjöbaden. Men Pascal Fall har redan nytt jobb som lärare på Kunskapsskolan i Tumba. Systemmedia har fortfarande inte skrivit en rad om domen, som nu har överklagats av båda sidor.

Gå till arkivet

Send this to a friend