Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.
🟠 EKONOMI. EU:s skogspolitik är en del av den så kallade ”Gröna given” som EU antagit för att uppfylla FN:s program ”Agenda 2030”. Den Gröna given går ut på att ”EU skall bli den första klimatneutrala kontinenten senast 2050”. Det handlar om att stora arealer skog inte ska få brukas och jordbruksmark som ska bli skog för att agera ”kolsänka”. Målen i skogspolitiken kritiseras för att inte respektera nationella skillnader och att bruka våld mot den nationella bestämmanderätt som medlemsländerna garanteras enligt EU-fördraget. För svensk del riskerar EU:s skogspolitik att bli en ekonomisk katastrof.
🟠 EKONOMI. Många oroar sig över att svensk ekonomi skall tryckas ner av en djup och långvarig lågkonjunktur. Hur det egentligen blir vet ingen med säkerhet. EU-kommissionens prognos för medlemsländernas BNP-utveckling 2023 pekar ut Sverige som sämsta medlemsland, det enda med sjunkande BNP. Även OECD förutspådde sjunkande BNP i Sverige 2023, redan i november 2022. Flera rapporter pekar på lägre privat konsumtion i Sverige. Redan i december sjönk hushållens konsumtion med 1,8 procent jämfört med 2021, enligt SCB.
🟠 EKONOMI. EU:s skogspolitik är en del av den så kallade ”Gröna given” som EU antagit för att uppfylla FN:s program ”Agenda 2030”. Den Gröna given går ut på att ”EU skall bli den första klimatneutrala kontinenten senast 2050”. Det handlar om att stora arealer skog inte ska få brukas och jordbruksmark som ska bli skog för att agera ”kolsänka”. Målen i skogspolitiken kritiseras för att inte respektera nationella skillnader och att bruka våld mot den nationella bestämmanderätt som medlemsländerna garanteras enligt EU-fördraget. För svensk del riskerar EU:s skogspolitik att bli en ekonomisk katastrof.
🟠 EKONOMI. Många oroar sig över att svensk ekonomi skall tryckas ner av en djup och långvarig lågkonjunktur. Hur det egentligen blir vet ingen med säkerhet. EU-kommissionens prognos för medlemsländernas BNP-utveckling 2023 pekar ut Sverige som sämsta medlemsland, det enda med sjunkande BNP. Även OECD förutspådde sjunkande BNP i Sverige 2023, redan i november 2022. Flera rapporter pekar på lägre privat konsumtion i Sverige. Redan i december sjönk hushållens konsumtion med 1,8 procent jämfört med 2021, enligt SCB.
🟠 EKONOMI. Elmarknaderna i EU styrs av elmarknadsdirektivet, en tvingande EU-lag som gavs sin nuvarande form 2019. Direktivets regelverk spelar en avgörande roll för utvecklingen av den elpriskris som råder i hela EU och inte minst i Sverige. Elen blir orimligt dyr och elproducenterna skär guld med täljkniv, trots att syftet med direktivet uppges vara det motsatta. Den 13 februari avslutades ett ilsnabbt samråd, som EU-kommissionen genomfört om ett antal ändringsförslag. Intrycket av EU:s förslag är att man vill göra mer av samma sak som skapat problemen, i stället för att gå till botten med de faktorer som orsakat elpriskrisen.
🟠 EKONOMI. Det svenska skogsbruket är hotat av en pågående omstrukturering av EU:s skogspolitik. Skogsnäringen, med sina 320 000 skogsägare, oroas över de förslag och beslut som gör att skogsnäringen trycks tillbaka av EU. Särskilt allvarligt blir det när nationella politiker inte orkar hålla emot när EU klampar in på områden som unionen inte skall syssla med. Skogsnäringens aktörer har därför utarbetat ett skogspolitiskt program där man pekar på familjeskogsbrukens viktiga roll och de förutsättningar som krävs för att upprätthålla en livskraftig svensk skogsnäring.
🟠 EKONOMI. Den privata stiftelsen World Economic Forum (WEF) samlar stora delar av världens ledande aktörer vid sina årliga konferenser i Davos i Schweiz. Så också när årets konferens avhölls den 16-20 januari. Här umgås politiska makthavare med finansen och ägare till stora globala företag. De stora ekonomiskt inriktade organisationerna är också med, på högsta nivå, till exempel WTO, IMF, EU med flera. När WEF drar ihop till sin Davoskonferens en gång om året är det den globala ekonomin som står på agendan och de stora företagens ekonomiska intressen som är i fokus. Mötet i Davos 2023 går också till historien som den tidpunkt då en tysk ekonomiminister officiellt medgav att han vill att EU omvandlas till en federal EU-stat.
🟠 Bokrecension. Nordiska och anglosaxiska seder och bruk är ett ambitiöst verk av knyaz Rikard, som enligt honom själv är avsett att ”användas som ett instrument för att analysera framtiden”. Han betonar även vikten av att kunna historia, men lägger samtidigt fram en rad överraskande tolkningar och slutsatser som han inte belägger, vilket förstås bekymrar en historiker som bryr sig om det vetenskapligt riktiga. Om man väljer att betrakta boken som en myt snarare än fakta, tjänar den dock som inspiration och lyfter fram många visdomar.
🟠 Bokrecension. En historik över en gren av den svenska statsförvaltningen, det låter inte så spännande. Men om man säger att det rör sig om underrättelsetjänsten, då spetsar folk öronen. Spioner och förrädare, James Bond i verkligheten...! Så är det onekligen; underrättelsetjänst är i regel tacksamt att skildra i historisk bokform. Och en som kan detta ämne både för svenska och internationella förhållanden är Wilhelm Agrell. Hans senaste verk om spioneriets historia är Sprickor i järnridån – svensk underrättelsetjänst 1944-1992.
🟠 En tyskt skolad konstnär från Småland förälskade sig i Dalarna, byggde ett stugmuseum vid Siljan och styrde upp klädmoralen hos vettskrämda bybor.
🟠 I november förra året släppte Disney en animerad film, Strange World (En annorlunda värld), som kombinerar element ur Jules Vernes fantastiska teknikskapelser och en fantasivärld som påminner om Avatar. En nästan identisk värld har faktiskt redan visats i ett avsnitt om stenåldersfamiljen Croods.
🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK En nästan helt 3D-printad raket är snart redo att skjutas iväg från Cape Canaveral i Florida, och sedan lägga sig i låg omloppsbana runt jorden. Relativity Spaces försök att nå omloppsbana förebådar en ökande användning av 3D-printade komponenter inom rymdsektorn.
🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK På sin närmaste punkt var asteroiden, Asteroid 2023 BU, 3 600 kilometer från jordens yta – bara en fjärdedel av avståndet för många av de geostationära satelliter som får våra telefoner och bilnavigeringssystem att fungera.
🟠 EU-parlamentet fattade den 14 februari det slutgiltiga beslutet att efter år 2035 får nybilsförsäljning bara bestå av elbilar. Politiker låter ofta påskina att det ”bara” är att byta ut sin gamla bil mot en elbil. Nya Tider har dock visat att det inte finns nog med metaller på hela planeten för en total elektrifiering – vilket politikerna mycket väl vet. I denna artikel går vi igenom hur det är tänkt att samhället i framtiden ska se ut, med 15-minutersstaden, avfolkad landsbygd och andra radikala förändringar som globalister förordat under lång tid.
🟠 DOKUMENTÄR. Tusentals migranter stormar gränsen för att ta sig in i Europa – om och om igen. Platsen är staden Melilla på den marockanska nordkusten, en av Europas sista utposter i Afrika. Christian Peterson, reporter på Exakt24, besökte staden i början av juni och berättar nu om sina intryck. Dokumentären har nyligen släppts på exakt24.se.
🟠 HISTORIA Maria Johanna ”Ninni” Kronberg kom på att man kan göra hållbar torrmjölk genom att torka skummjölk som sedan indunstades med upphettad luft. Genom denna uppfinning, som hon fick patent på, lades grunden för livsmedelsföretaget Semper AB.
🟠 HISTORIA Mycket har skrivits om Karl XII och det stora nordiska kriget, men de dagböcker som skrevs av de som var i fält med honom är fulla av inblickar in 1700-talets soldatliv. I tre av dessa dagböcker – skrivna av löjtnant Joachim Matthiae Lyth, korpral Erik Larsson Smepust och bataljonspastor Andreas Westerman – skildras nederlag, lidanden och fångenskap, men också en stark förtröstan på Gud.
🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.
Kundtjänst
Tel: 08-410 677 70
kund[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna
Redaktion
redaktion[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna
Annonser och SEO
salj[snabel-a]nyatider.nu
Artiklar (RSS)
© 2022 Nya Tider. Med ensamrätt. Nya Tider ges ut av AlternaMedia AB.
Ansvarig utgivare: Vávra Suk. Bankgiro: 108-0357.
