Kobran blev snart en stor framgång för LM Ericsson. Till höger ett av Lysells tidiga förslag till hur Ericofonen (kobran) skulle se ut. Foton: Wikipedia/Reklambild från 1956 och Ellinor Algin/Tekniska museet

Ralph och Kobran

HISTORIA
Ericofonen – eller Kobran, som den kom att kallas – var en banbrytande uppfinning inom telefonin av anledningen att den var första telefonen som var designad och konstruerad i ett enda stycke. Uppfinnaren bakom Kobran var den svenske formgivaren Ralph Lysell.

Ralph Lysell föddes som Rolf Åke Nystedt år 1907. Ingenjören Hugo Lindström, som arbetade tillsammans med Lysell, berättar om honom i boken Svensk industridesign. En 1900-talshistoria.

Enligt Lindström begav sig Rolf Nystedt till USA när han var sexton år för att finna sin mor, som lämnade honom och emigrerade från Sverige när han bara var sju år. Rolfs styvfar ville dock inte ha honom i närheten så sextonåringen fick klara sig själv. Han ändrade då sitt namn till Ralph Lysell och ljög om sin ålder. Han studerade teknologi vid Columbia University i New York. Lindström berättar även att han vet att Lysell designade läppstiftshylsor och en bil under sin tid i USA. Bilen i fråga var strömlinjeformad och öppnades och stängdes genom att man sköt dörrarna längs med karossen. Lasse Brunnström nämner i Svensk designhistoria att Lysell även designade stiftlösa prislappar i USA.

Man får även veta av Lindström att enligt Lysell själv blev hans prototyper finansierade av en mycket rik änka.

Brunnström noterar att Lysell stannade i USA fram till 1939. Han återvände då till Sverige och blev anställd av företaget LM Ericsson då detta företag hade, som Brunnström skriver, ”en viss erfarenhet av att knyta till sig utomstående estetiska konsulter vid telefontillverkningen.

Lysell var minst sagt flitig under sin tid hos LM Ericsson. Brunnström noterar att ”under de närmaste åren verkar i stort sett alla företagets nyutvecklade produkter ha knådats till olika strömlinjeformer av den nye medarbetaren: högtalartelefoner, hemtelefoner, telefonhytter, radioapparater för dotterbolaget Svenska Radio AB (SRA) med mera.”

Ralph Lysell, som formgav den banbrytande kobratelefonen. Foto taget 1945/Wikipedia

 

Den mest banbrytande av Lysells uppfinningar blev dock Ericofonen, som kom att kallas Kobran. Enligt Brunnström fick telefonen namnet på grund av sitt utseende, som för tankarna till en hopslingrad kobra som gör sig redo för att gå till anfall. Lysell designade och den första fungerande prototypen 1941.

Kobran blev banbrytande inom telefonin i avseendet att den var en enstyckstelefon. Konstruktionen beskrivs på följande sätt av Michael Tambini i 1900-talets design. Krönika över föremål och formgivare: ”hörluren och mikrofonen är inneslutna i ett, enda sammanhängande plasthölje, och fingerskivan finns på telefonens undersida.”

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Telefonins svenske pionjär

Telefonins svenske pionjär

🟠 HISTORIA Telefonen började bli en del av människans vardag från och med den sena delen av 1800-talet. Man kan fundera över hur telefonins historia här i Sverige hade sett ut om det inte hade varit för värmlänningen Lars Magnus Ericsson.

Den briljanta mejerskan

Den briljanta mejerskan

🟠 HISTORIA Under kräftskivor är Västerbottenspaj en självklar del av kvällens meny. Oräkneliga svenskar har njutit av den grynpipiga Västerbottensostens rika smak. Om det inte varit för en ung mejerskas påhittighet och intelligens hade dock Västerbottenosten inte sett dagens ljus.

Läs även:

Frejas kärva motpol

Frejas kärva motpol

🟠 HISTORIA Inom den nordiska mytologin förekommer olika gudar och jättar och andra väsen. En av dessa är jättedottern Skade, som fungerade som en motpol till Freja. Det finns en hypotes om att namnet Skandinavien har sin grund i Skades namn.

Kvinnan från Barum

Kvinnan från Barum

🟠 HISTORIA Länge kallades hon för Bäckaskogskvinnan och hon blev en rikskändis. Hon levde för cirka 9 000 år sedan, och hennes skelett är ett av det bäst bevarade från Maglemoseperioden under jägarstenåldern.

Lät adeln mörda Engelbrekt?

Lät adeln mörda Engelbrekt?

🟠 HISTORIA År 1436 – antingen i slutet av april eller början av maj – mördades rikshövitsmannen och upprorsledaren Engelbrekt Engelbrektsson av sin egen småsven (page) och väpnare Måns Bengtsson (Natt och Dag). Motivet är än idag ett mysterium, men olika teorier finns. Såvitt man vet straffades han aldrig och blev, bland annat, lagman.

Metersystemet infördes efter franska revolutionen i enlighet med upplysningstidens ideal, men också för att göra sig av med mått som fot och aln, som utgick ifrån en monarks kroppsmått. Bilden visar holländska historiska kopior av de franska originalmåtten: en standardmeter av järn från 1799 med fodral, rörformade volymmått i koppar från 1829 samt en standardkilogram i koppar (längst till höger). Foto: Wikipedia/Rijksmuseum, Amsterdam

150 år med metern

🟠 HISTORIA Den 20 maj 1875 var Sverige bland de första länderna att ratificera meterkonventionen i Paris. Tre år senare infördes metersystemet officiellt i vårt land.

Sagan om kung Visbur

Sagan om kung Visbur

🟠 HISTORIA En av de tidigaste svenska sagokungarna var Visbur, som härskade i Svitjod. Det berättas att han tillhörde Ynglingaätten samt att hans val att förskjuta sin första fru kom att leda till hans död.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Guldbaggegalans förfall

🟠 KULTUR Guldbaggegalan har länge varit något jag har sett fram emot och njutit av, att först se filmstjärnor anlända på röda mattan och sedan följa prisutdelningen med spänning, ledd av en rolig konferencier. Numera är det dessvärre plågsamt att se den, bland annat på grund av vulgärt språk och politisk propaganda. Den första och sista delen leddes i år av okända afrikaner som hade ett vulgärt språk, med uttryck som ”What the fuck!”

Legender: Bakom kulisserna av myterna som styr oss

🟠 KULTUR I en värld mättad med info-fiction – virala inlägg på X, blockbusters eller valkampanjer – är legender inte längre berättelser från förr. De är en industri, en strategisk konst, som Bruno Fuligni avslöjar i sin bok ”Le Bureau des légendes décrypté”, där han utforskar spioners tekniker för att skapa trovärdiga täckmantlar. ”Le Bureau des légendes” är den franska titeln på TV-serien ”Falsk identitet” som sändes i SVT 2016.

Jättevargen ylar igen

🟠 Forskare: Första utrotade djuret återskapat Tre jättevargar påstås vara de första återskapade exemplaren av en utdöd djurart. Företaget bakom kritiseras dock för att presentera genmodifierade hybrider, som bara delvis har de utdöda generna, men samtidigt visar deras tekniska framsteg att det är möjligt att återskapa arter – men även att genmodifiera människor.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.