Hotet mot välfärden från den organiserade brottsligheten är nu så omfattande att den hotar hela den svenska välfärdsmodellen. Det hävdar Nationellt underrättelsecentrum och Försäkringskassan som tillsammans publicerat en ny rapport. Det som är nytt och överraskande är att de tar bladet från munnen och konstaterar att det till övervägande del är kriminella invandrare och deras anhöriga som står för brotten mot välfärden. Samtliga 62 större assistansbolag har anställda med kopplingar till den organiserade invandrarbrottsligheten.
Den brottslighet som riktar sig mot välfärden omsätter uppemot 75 miljarder kronor om året, enligt en utredning från Finansdepartementet som kom 2019. En stor del av det fusket menas komma just från assistansbranschen, som beräknas kosta cirka 27 miljarder kronor under 2025.
Assistansbranschens upplägg och bristande myndighetskontroll gör det enkelt och lockande för kriminella att utnyttja systemet. På samtliga av de 62 största assistansbolagen, som tillsammans har 50 procent av det totala antalet brukare i Sverige, arbetade kriminella eller personer med kopplingar till dem, visar den nya rapporten. Samtidigt hade 83 av 699 undersökta bolag särskilt nära koppling till organiserad brottslighet.
Som bekant är de kriminella nätverken ofta etniska nätverk, ofta centrerade kring någon dominerande klan. De grafer som återfinns i rapporterna över andelen ”personer med invandrarbakgrund” i de kriminella gängen visar att mellan 50 och 80 procent själva är födda i utlandet eller har båda föräldrarna födda i utlandet. Trots de allt mer svävande definitionerna av fanns det till exempel inga svenskar med alls i de ”kluster” som undersöktes, och de fall som man tar som exempel i rapporten innehåller bara utländska namn.
Utredningen visar även att gängkriminella och deras anhöriga missbrukar socialförsäkringen i högre grad än den övriga befolkningen. Även om detta inte borde förvåna någon är omfattningen och det systematiska sättet som det genomförs på ett gigantiskt och växande problem. Man konstaterar att asylinvandringen och anhöriginvandringen ofta används metodiskt för detta ändamål.
Inte mindre än fyra av tio brukare beräknas ha kommit i kontakt med personliga assistenter med direkt koppling till den organiserade brottsligheten. Hela 89 procent av alla med behov av personliga assistenter väljer dessutom bolag kopplade till den organiserade kriminaliteten.
– Assistansen är inte längre trygg. Den är kapad och utnyttjad av den organiserade brottsligheten, sade socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M).
Försäkringskassan slår larm
Sedan 2009 samarbetar 14 myndigheter gemensamt mot den organiserade brottsligheten. Ett av de framsteg man nu kan presentera är i form av en ny myndighetsrapport sammanställd av Polismyndigheten och Försäkringskassan.
Rapporten visar sammantaget på ett omfattande missbruk av socialförsäkringen via assistansbranschen där kriminella invandrare och deras familjer i stor grad infiltrerat och utnyttjar systemet för egen vinnings skull.
”Analysen visar att gängkriminella och deras familjer i stor utsträckning verkar inom assistansbranschen, både som företrädare och som personliga assistenter samtidigt som de är brottsaktiva”, skriver Försäkringskassan i ett pressmeddelande.
Genom tidigare utredningar av assistansföretag med koppling till organiserad brottslighet har Försäkringskassan kunnat visa att dessa bolag många gånger uppvisar vad man kallar ”en vit fasad med korrekt redovisning och god ekonomi”, men samtidigt genomförs i olika utsträckning annan och samkopplad kriminell verksamhet – ofta dessutom finansierad av missbruk av olika bidrag eller ersättningar från välfärden.
Till exempel har bolagen med koppling till organiserad brottslighet ofta många brukare som samtidigt är nära familj till aktiva kriminella. Under den granskade perioden, 2022–2023, visade det sig att nästan alla de brukare som själv är nära familj till aktiva kriminella fick just anhörigassistans.
Tillvägagångssättet är enligt Försäkringskassan primärt att man uppger överdrivna vårdbehov för brukaren av assistansen, att man fakturerar för assistans som inte utförs, att arbetstagare inom dessa företag tvingas återbetala en del av sin lön till företaget. I det sistnämnda fallet är det vanligt att det är personer som befinner sig i Sverige illegalt som utför jobbet, men att någon annan officiellt får lön. Ett annat sätt att luras är att de som påstås ha anställning som assistenter inte ens befinner sig i Sverige.
Allt detta fusk understöds dessutom av ett system där felaktiga och osanna dokument produceras av både arbetsterapeuter och läkare, som också ingår i nätverken.
Extrema siffror och ett gigantiskt problem
Genom att undersöka utbetalningar till de runt 62 000 personer som av polisen bedöms ha samröre med kriminella nätverk, varav 14 000 är direkt involverade i nätverken, framkommer en dyster bild.
Individerna samt deras familjer, totalt cirka 240 000 personer, visar enligt analysen att de har ”ett mer utbrett missbruk av socialförsäkringen i jämförelse med en normalpopulation”.
- Under perioden 2022–2023 arbetade aktiva gängkriminella och personer med koppling till gängen som personliga assistenter på samtliga av de 62 största assistansbolagen.
- Dessa 62 assistansbolag hade vart och ett i snitt 22 personer med gängkoppling anställda.
- 83 av 699 undersökta assistansbolag bedöms ha särskilt nära koppling till den organiserade brottsligheten.
- Under den undersökta perioden, 2022–2023, fick strax över 14 000 brukare assistans och var fjärde brukare har kommit i kontakt med aktiva kriminella eller personer med koppling till kriminella nätverk eller deras familjer.
- Hela 89 procent av alla brukare med bolag som anordnare får assistans av de bolag där gängaktiva eller gängkopplade personliga assistenter arbetar.
- Dessa 240 000 personer har sammanlagt över 300 miljoner kronor i skulder till Försäkringskassan.
”Det innebär bland annat att personer i utsatta situationer vanvårdas och att funktionsnedsatta används som brottsverktyg – inte sällan är det barn som far illa. Brukare riskerar också att få undermålig eller ingen assistans. Ersättningen som felaktigt betalas ut kan användas för att finansiera annan kriminell verksamhet – alltså en dubbel skadeverkning för samhället”, skriver Försäkringskassan, som därefter fortsätter att utveckla problemets natur:
”Dessutom ger ett till synes ’vitt’ arbete, exempelvis som personlig assistent, i sin tur möjlighet för arbetstagaren att missbruka olika ersättningar inom socialförsäkringen.
De brottsliga bolagen skapar också osund konkurrens i arbetslivet. De personliga assistenter som har koppling till kriminella nätverk eller är kriminellt aktiva arbetar ofta på större assistansbolag, majoriteten av dessa bolag hade även fler kontrollutredningar eller felutbetalningar än mindre bolag.”
En av de som reagerat med bestörtning på situationen är socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M).
– Assistansen är inte längre trygg. Den är kapad och utnyttjad av den organiserade brottsligheten, sade hon till SVT.
Stor överrepresentation av invandrare
Att det de facto rör sig om ett invandrarproblem är inget som Försäkringskassan nämner i pressmeddelanden eller andra uttalanden. Delrapporterna talar dock sitt tydliga språk med detaljer som är ovanliga för att komma från myndighetshåll.
Hos de 62 000 som polisen kopplar till den organiserade gängkriminaliteten är en överväldigande majoritet invandrare eller har invandrarbakgrund. I rapporten Tecken på missbruk av Försäkringskassans förmåner hos den organiserade brottsligheten och hur den verkar inom assistansersättning – Delanalys 1 från Nationellt underrättelsecentrum (Nuc), som publicerades den 8 april, använder man termen ”utländsk bakgrund”, vilket definieras som individer som är födda utomlands och individer som är födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. Man får alltså ha i åtanke att antalet invandrare är större än dessa siffror anger, då bland annat tredje generationens invandrare inte kommer med.
Sammanlagt uppger man att 28 procent av Sveriges befolkning mellan 15–74 år hade ”utländsk bakgrund” år 2021, varav 24 procent var utlandsfödda.
Intressant är att den gruppen som är mest överrepresenterad är ”inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar”, som alltså utgör knappt 4 procent av befolkningen som helhet. Det är en grupp som står med ett ben i vardera lägret – de kan det svenska systemet men har ofta en kultur och moral som inte är svensk.
Rapporten visar vidare att skulderna till Kronofogden är gigantiska hos dessa 62 000 individer. Totalt rör det sig om cirka 18 miljarder kronor, varav minst 5,5 miljarder är till staten och av dessa minst 342 miljoner är skulder till Försäkringskassan. Man konstaterar också att en stor del av dessa skulder aldrig kommer att betalas. Mellan 2018–2023 hade redan cirka 157 miljoner kronor i skulder till Försäkringskassan preskriberats för dessa grupper. Försäkringskassan hade valt att låta skulderna förfalla.
Man konstaterar vidare i rapporten att bara under 2023 fick cirka 18 500 av de kriminella gängmedlemmarna och deras anhöriga utbetalningar av Försäkringskassan – totalt cirka 1,3 miljarder kronor. I genomsnitt fick individerna mellan 54 000 och 78 000 kronor under detta år, men många grupper har fått avsevärt större summor utan att det syns. Detta eftersom de ofta använder sig av företag och falska eller felaktiga identitetshandlingar för att tillskansa sig medel från socialförsäkringen.
Av de cirka 12 000 aktiva gängmedlemmar som undersökts har närmre var tredje, cirka 2 800 individer, fått dela på nästan 174 miljoner kronor från Försäkringskassan, motsvarande en genomsnittlig summa på 62 000 kronor.
Flera gånger vanligare med bidragsfusk hos gängkriminella
När Försäkringskassan under 2023 genomförde totalt 22 800 kontrollutredningar i landet, polisanmäldes 5 400 individer för felaktiga utbetalningar motsvarande cirka 1,2 miljarder kronor. I gruppen som kopplas till gängkriminella har en avsevärd överrepresentation jämfört med samhället som helhet kunnat konstateras.
Till exempel visade det sig att hos de som är direkt involverade i gängkriminalitetens ledarskikt var det 2,9 gånger så vanligt att missbruka aktivitetsstöd, 1,3 gånger så vanligt att missbruka sjukersättning, 1,5 gånger så vanligt att missbruka bostadsbidrag och 2 gånger så vanligt att missbruka underhållsstöd, jämfört med genomsnittet.
För de som är direkt involverade men befinner sig längre ned i hierarkin, så kallade ”utförare”, var det ännu vanligare.
Till exempel var det 3,1 gånger så vanligt att missbruka aktivitetsstöd, 1,6 gånger så vanligt att missbruka sjukersättning, 1,3 gånger så vanligt att missbruka bostadsbidrag och 2,1 gånger så vanligt att missbruka underhållsstöd.
Hos de som ”bara” har en koppling till gängkriminella var siffrorna likaledes höga.
Det var 3,1 gånger så vanligt att missbruka aktivitetsstöd, 1,8 gånger så vanligt att missbruka sjukersättning, 2,1 gånger så vanligt att missbruka bostadsbidrag och 3,1 gånger så vanligt att missbruka underhållsstöd.
Just aktivitetsstöd och sjukersättning, påpekar man i rapporten, sticker ut eftersom det ger de kriminella en möjlighet till livstidslång försörjning vid sidan om den kriminella verksamheten.
I rapporten skriver Nuc:
”Det innebär att ett missbruk av denna förmån kan generera stora belopp till en individ över tid och bidra till en långsiktig vit fasad. En överrepresentation inom sjukersättning innebär även att denna grupp i större utsträckning än en jämförelsegrupp har så stora funktionsnedsättningar att de inte kan ta något arbete på arbetsmarknaden.”
En annan stor punkt är underhållsstöd, där en vanlig brottsmetod är att gifta par skenseparerar, något som även ofta följs av att man skriver sig i olika bostäder för att få bostadsbidrag för detta samtidigt som man bor kvar i en bostad och hyr ut den andra svart.
I rapporten går man in i detalj på hur detta vidare används metodiskt genom hur systemet är uppbyggt i Sverige:
”Det är viktigt att notera att den vanligaste anledningen till att underhållstöd betalas från Försäkringskassan är att pappan i ett separerat par antingen inte vill eller inte bedöms ha ekonomiska förutsättningar att betala underhållsstöd till kvinnan. I de fall mannen inte vill betala skapas en skuld till staten, men om mannen bedöms ha för låg inkomst uppstår ingen skuld. Dessutom preskriberas oftast denna typ av skulder efter fem år. Det innebär att för individer i den kriminella världen, där de huvudsakliga inkomsterna kommer från illegal verksamhet och att de ser till att inte ha särskilt stora vita inkomster, kan detta brottsupplägg generera stora belopp till familjen över tid.”
Även familjer till gängkriminella missbrukar systemet i hög grad
Samma rapport visar att familjemedlemmar till kriminella och de som kopplas till gängkriminalitet samtidigt har hög överrepresentation av missbruk av olika ersättningar, stöd och bidrag. Det har tidigare konstaterats att en majoritet av de gängkriminella i Sverige är invandrare och individer med invandrarbakgrund.
Omvårdnadsbidraget ges exempelvis till föräldrar som vårdar barn med funktionsnedsättning och kan uppgå till 12 250 kronor per månad och barn. Därutöver kan försäkringsbolag ge ytterligare 10 000 kronor i privata ersättningar utöver detta. För en flerbarnsfamilj är det ekonomiskt mycket lockande att missbruka systemet på detta vis.
I familjer till gängledare är det till exempel 2,2 gånger vanligare att missbruka aktivitetsstöd än genomsnittet hos befolkningen. Det är 3 gånger vanligare att de missbrukar bostadsbidrag, 4,2 gånger vanligare att de missbrukar underhållstöd, 1,5 gånger vanligare att de missbrukar assistansersättning, 1,7 gånger vanligare att de missbrukar sjukersättning och 1,9 gånger vanligare att de missbrukar omvårdnadsbidrag.
I familjer till de som står lägre ned i hierarkierna i de kriminella gängen är det 2,9 gånger vanligare med missbrukande av aktivitetsstöd, 3,7 gånger vanligare att missbruka bostadsbidrag, 4 gånger vanligare att missbruka underhållsstöd, 1,4 gånger vanligare att missbruka assistansersättning, 1,5 gånger vanligare att missbruka sjukersättning och 2,1 gånger vanligare att missbruka omvårdnadsbidrag.
Även i familjer till individer som kopplas till, men som inte direkt är involverade i gängkriminaliteten, är det snarlika siffror som framträder. Det är till exempel 2 till 2,2 gånger vanligare att dessa missbrukar aktivitetsstöd än genomsnittet, beroende på hur omfattande kopplingen till gängkriminella är. Det är mellan 2,7 till 2,9 gånger vanligare att dessa familjer missbrukar bostadsbidraget, 3,9 gånger vanligare att de missbrukar underhållsstöd, 1,2 till 1,7 gånger vanligare att de missbrukar assistansersättning, 1,6 till 1,8 gånger vanligare att de missbrukar sjukersättning, och 1,8 till 2,1 gånger vanligare att de missbrukar omvårdnadsbidrag.
Vid en samkörning mellan de olika myndigheterna gällande missbruk av aktivitetsstöd, bostadsbidrag, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, sjukpenning och sjukersättning framträder en bild med en otrolig överrepresentation för individer både direkt och indirekt kopplade till gängkriminaliteten.
Till exempel var det 10,3 gånger vanligare att gängledare missbrukar ett av ovan nämnda bidrags- eller ersättningsystem än genomsnittet. För gängmedlemmar i de övre skikten var det 4,4 gånger vanligare och 4,2 gånger för de längre ned i hierarkin.
För familjerna till dessa gängmedlemmar och gängledare varierade det mellan 3,1 och 4,3 gånger vanligare. Hos de som kopplas till gängkriminalitet var det, beroende på olika faktorer, mellan 4,3 och 5,3 gånger vanligare än hos genomsnittet av befolkningen. Samtidigt var familjerna till dessa individer mellan 2,5 och 3,5 gånger mer vanligt förekommande som missbrukare av samma välfärdssystem.
Organiserad brottslighet driver assistansbolag
I rapporten ges ett antal exempel som visar hur Sveriges skyddsnät, ursprungligen skapat för ett homogent folk med en hög moral, nu utnyttjas utan större risker. En person som nämns i rapporten ansågs tvätta pengar genom spelsajter online och fortsätter att driva verksamheten trots skulder på över 10 miljoner kronor hos Kronofogdemyndigheten.
Personen beskrivs som att denne ”använder sin funktionsnedsättning som en sköld då de vet att de kommer ha rätt till assistansersättning resten av sitt liv och väljer därför att missbruka den så mycket det går. Dessa individer utgör en del av den systemhotande kriminaliteten tillsammans med den organiserade brottsligheten och utmärker sig med en egen form av hänsynslöshet mot den svenska välfärden”.
Vi återkommer också återigen till assistansersättningar. De 62 största assistansbolagen, som gemensamt omfattar 50 procent av Sveriges totala antal brukare, har samtliga anställda som direkt kopplas till gängkriminaliteten. I genomsnitt har de 22 aktiva gängkriminella som personliga assistenter anställda. Än så länge har 56 procent av dessa bolag anmälts för misstänkta bidragsbrott och man har konstaterat 756 miljoner kronor i felaktiga utbetalningar.
I rapporten skriver man att detta ska ses i ljuset av att det sedan 2018 är ”mycket svårt” att genomföra utredningar av personliga assistenter efter regeländringar. Myndigheterna famlar i stort i mörker och kan bara fånga upp ett fåtal fall av det stora antalet misstänkta missbruk som sker.
Hos 83 assistansbolag, av de totalt 699 som undersökts under perioden 2022–2023, har polisen konstaterat en direkt koppling till organiserad brottslighet. Det rör sig om sammanlagt 556 personliga assistenter hos dessa bolag. Dessa vårdade 190 brukare, som även dessa i många fall hade kopplingar till den organiserade brottsligheten. Hela 92 procent var i form av anhörigassistans.
När Försäkringskassan granskade året 2023 hittade man felaktiga utbetalningar på motsvarande 365 miljoner kronor bara till dessa 190 brukare och 556 personliga assistenter – alltså på ett enda år. Åtta av bolagen stängdes ned till följd av detta. Resten är fortfarande verksamma.
Ett exempel som beskrivs i rapporten är en familj där en äldre familjemedlem var hjärndöd och vården förordade att denne skulle få somna in genom att man avbröt livsuppehållande behandling – ett beslut som inte görs lättvindigt.
En familjemedlem motsatte sig detta, tog hem den hjärndöde mannen och inledde sondmatning med receptfri näringslösning – och fick betalt för detta av Försäkringskassan. Efter en lång utredning med kontrollbesök togs den hjärndöde mannen, som nu vägde 35–40 kilo, till slut med hjälp av polisen till vården där han slutligen fick somna in.
Bakgrunden till det hela var att familjekonstellationen bedömdes vara direkt engagerade i gängkriminalitet. Familjemedlemmen var samtidigt en högre chef inom ett privat vårdföretag och familjen fick cirka 400 000 kronor i månaden i assistentersättning – men utredningen visade att den fakturerade vården inte genomfördes.
Arbetskraftsinvandring – rakt in i assistansfusket
En annan delrapport som även ligger till grund för analysen som Försäkringskassan nu presenterar är från år 2020 och genomfördes av Nationellt underrättelsecentrum (Nuc) tillsammans med Migrationsverket och Försäkringskassan. Den visar på hur den organiserade brottsligheten cyniskt använder sig av en sorts import av brukare genom asyl- och anhöriginvandring för att därefter kunna generera intäkter genom utsugning av det svenska välfärdssystemet.
Där granskades 39 ”kluster” efter att ha valts ut via stickprov. Ett ”kluster” definieras som ett nätverk kring en arbetstagare (personlig assistent) eller brukare. Av de 39 granskade personnätverken visade sig 31 ha företag involverade i brottslig verksamhet. I 30 av dessa 31 företag ansågs ”med största sannolikhet” bolagets ägare, företrädare, ledamöter, chefer och uppdragsgivare vara direkt involverade i de brottsliga uppläggen.
Vidare var sju av dessa företag direkt kopplade till kriminella organisationer i Sverige. I urvalet återfanns även ett antal individer som misstänks ha koppling till islamistiska terrororganisationer.
Det finns flera exempel på hur personer i dessa kluster genom olika former av skenanställningar, ”brukarimport” och andra former av missbruk kunnat utnyttja det svenska systemet maximalt. I rapporten skriver Nuc följande om fenomenet med ”brukarimport”:
”Brukare blir handelsvaror och intäktsgeneratorer som utnyttjas i ’genomströmningsfabriker’ som vanligen involverar många individer, och med stora ekonomiska vinster för huvudmännen. I många fall har både arbetstagare och medföljande efter AT-perioderna varit beroende av stöd från Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan för sin försörjning. Aktörerna använder sig av mer eller mindre legala metoder för att tillskansa sig konkurrensfördelar och välfärdsmedel och det är tydligt att det rör sig om företag i brottslig verksamhet. Även om brottsligheten skiljer sig åt i modus och har flera syften är slutsatsen likväl att det handlar om ekonomisk vinning. Brottsligheten genomsyrar ofta hela verksamheten från ägare och företrädare till arbetstagare … Det finns sannolikt inte heller någon annan kategori av arbetstillstånd där en tredjelandsmedborgare utan utbildning, erfarenhet eller språkkunskaper kan få en lön som ofta överstiger 30 000 kronor.”
Exempel 1: Nabil
Nabil från Palestina fick arbetstillstånd 2016 som personlig assistent och utreddes 2017 efter en efterkontroll av Migrationsverket. Nabil var då folkbokförd hos brukarens syster. Systern hade dock enligt egen utsaga ingen kännedom om Nabil, vilket framkom i en annan myndighetsutredning. Senare ansökte Nabil om förlängt arbetstillstånd för samma tjänst. Kommunen beviljade brukaren rätt till assistansersättning retroaktivt och arbetsgivaren uppgav då att man betalat ut lön till Nabil retroaktivt för 10 månader.
2018 begärde Migrationsverket kompletterande uppgifter från Nabil då det fanns oklarheter såsom att han inte bodde på uppgiven adress och inte hade erhållit lön. Brukarens syster meddelade då att Nabil, som nu uppgavs vara hennes kusin, bor hos henne och arbetar hos hennes bror. Företrädare för arbetsgivaren samt brukarens gode man intygade också anställningen. Migrationsverket beslutade om avslag för arbetstillstånd eftersom försörjningskravet inte var uppfyllt under tillståndstiden. Nabils överklagande avslogs och han utvisades därefter.
Exempel 2: Peruansk familj
Gladys och hennes make Raúl sökte båda arbetstillstånd för arbete som personliga assistenter hos assistansbolaget Gamma Assistans AB. Arbetsgivaren vägrade att svara på vilken brukare som arbetstagarna skulle arbeta för med hänvisning till sekretess. Yttrandet godtogs och de beviljades arbetstillstånd. Parets barn fick uppehållstillstånd som medföljande familjemedlemmar.
Det har i efterhand framkommit att arbetet påbörjades innan tillståndet och utan erforderlig utannonsering av tjänst. Efter beviljat arbetstillstånd ansökte familjen om assistansersättning från Försäkringskassan för det yngsta barnet, men fick avslag. Ett år senare ansökte de återigen varpå barnet beviljades assistansersättning. Utbetalningen dröjde på grund av oklarheter kring lämnade uppgifter om bolag och konto för utbetalning.
Vid förlängningsansökan av arbetstillstånd lämnades fullmakt till tre personer, däribland till arbetsgivaren och brukaren. Migrationsverket begärde uppgifter från sökande gällande huruvida de arbetat som assistenter till det egna medföljande barnet, vilket skulle kunna innebära att sökandes anställning är avhängd barnets rätt att få stanna i Sverige och vice versa. Arbetsgivaren svarade att uppgift om brukare är en sekretesshandling och att Migrationsverket måste uppge giltigt lagstöd för frågan. Arbetsgivaren menade också att alla bolagets anställda är anställda hos alla brukare.
En facklig organisation inkom med ett yttrande där förbundet avstyrkte anställningsvillkoren trots att företaget har kollektivavtal, eftersom arbetsplatsen har brister i arbetsmiljön. Gladys har redovisat tid för ägaren/brukaren Mikael samt för det egna barnet. Raúl har redovisat tid för Mikael fram till 2019. Gladys uppgav till Försäkringskassan att hon inte har arbetat för assistanskoncernen sedan 2018. Migrationsverket beslutade om avslag och utvisning då arbetstagarna bedömdes vara beroende av arbete som assistenter till det egna barnet, vars uppehållstillstånd i sin tur är avhängigt föräldrarnas arbete. Beslutet överklagades med hänvisning till att sonen (brukaren) har en allvarlig funktionsnedsättning samt att Gladys var gravid.
Något år senare prövades ärendet på nytt och avslagsbeslutet fastställdes. Beslutet överklagades ännu en gång och familjen har på nytt ansökt om assistansersättning för sitt barn. Familjen har sedan fått tillökning och Raúl har erhållit föräldrapenning. Utvisningen har ännu inte genomförts.
