Skip to Content

Rapporten visar att Estonia ligger i mjuk lera. Foto: Stillbild Youtube
INRIKES

Rapport visar tjockt lager lera vid Estonia

Digital utgåva

En teori har anförts som förklaring till det mystiska hål som upptäckts i Estonias skrov – att fartyget slagit i en stor klippa eller stenbumling på havsbotten som orsakat det istället för misstankarna om att det rör sig om en kollision med en ubåt. Men enligt en rapport från handlingar som statens haverikommission begärt in är området som Estonia ligger i täckt av ett mycket tjockt lager mjuk lera – uppåt 30 meter tjockt. Det gör teorin om ”stenbumlingen” avsevärt mindre trolig enligt flera experter.

Publicerad: 22 december, 2020, 23:17

  • Svenska

Läs även

Enligt svenska journalister, som kritiserat det man kallar ”konspirationsteorier”, skall hålet man upptäckt i Estonias skrov ha orsakats av att fartyget slagit i havsbotten och då träffat en stor klippa eller stenbumling. De estniska experterna menar att filmen visar vad de tolkar som hård och solid berggrund där fartyget ligger – trots det mycket grumliga vattnet vid dyktillfället.

Vrakexperten Linus Andersson menar istället att det är Östersjölera som tryckts upp av det tunga fartygsskrovet. En rapport som gjordes redan 1996 av Delft Geotechnics och som statens haverikommission begärt in visar att det verkligen är mjuk lera – och väldigt tjocka lager sådan, som omger vraket skriver Aftonbladet. Nu ger upptäckten av rapporten ny kraft till de som ställer sig frågande till den officiella versionen av förlisningen av Estonia.

Upp till 30 meter tjock lera

Rapporten från 1996. Klicka för större bild.

I rapporten som Delft Geotechnics gjort 1996 på beställning av Sjöfartsverket framgår det att botten där Estonia ligger består av mjuk lera – mellan 5 och 30 meter tjock. Leran är som tjockast vid den södra sidan där fartyget ligger och som tunnast vid den norra. Rapporten är en sammanställning av ett flertal borrningar och analyser av området som genomförts mellan 1994 och 1996. Under leran finns enligt rapporten hårdare morän. Omkring 100 meter från fartygets norra sida finns hårdare berggrund under leran, men leran täcker hela området i ett tjockt mjukt lager.

Syftet med rapporten var egentligen att fastställa vilket material som var bäst lämpat för att täcka vraket, eftersom målet från svenska staten tidigt tycktes vara att omöjliggöra fortsatta undersökningar – allt under förespeglingen att man ville skydda gravfriden.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Inblick: De okända och oskyldiga fångarna i Sverige

REPORTAGEDet finns en särskild lag, med en tillhörande infrastruktur, vars syfte alla verkar ha enats om är att ”rädda liv”. Vad ingen däremot verkar kunna besvara är varför verksamheten ser ut som den gör, varför den är tvingande under så pass lång tid eller huruvida den över huvud taget faktiskt räddar några liv. Nya Tider har talat med en jurist, en administratör och en intagen – mannen längst ned i kedjan som suttit på fem av verksamhetens anläggningar.

Storbråk om riskkostnaderna för Modernas coronavaccin

INRIKESMånga har oroats över att de nya snabbframställda vaccinerna mot Covid -19 skulle kunna medföra en våg av allvarliga biverkningar. Läkemedelsföretagens producentansvar för de eventuella skador deras produkter kan ställa till med hanteras normalt av Läkemedelsförsäkringen. Läkemedelsföretaget Moderna är dock inte med i försäkringen och risken ligger därför till stor del på regionerna som injicerar vaccinet i patienterna. Nu stoppar flera regioner Modernas vaccin i väntan på formella besked från regeringen.

Över 500 000 smittade – massvaccineringarna i gång

INRIKESAntalet smittade i coronaviruset Sars-CoV-2 i Sverige har nu överstigit 500 000 enligt Folkhälsomyndigheten. Samtidigt har totalt 9 667 personer dött med Covid-19. Trots att belastningen på sjukvården ännu är mycket hög och flera regioner varnar för den allvarliga situationen vill Tegnell lugna ner folket – massvaccineringarna är igång och 80 000 doser har redan använts, vilket dock är mycket mindre än det totala antalet doser, 170 000, som Sverige fått än så länge.

Böter på 2 000 kr för brott mot pandemilagen – kan ge fängelse i upp till fyra år

INRIKESRiksåklagaren har föreslagit att överträdelser mot den nyinstiftade pandemilagen skall komma att ge 2 000 kronor i böter vid en ordningsbot som skall utfärdas av polis. Men mer oroväckande för frihets- och demokratiförespråkare är att Riksåklagaren även öppnar upp för att brott mot den nya pandemilagen i en del situationer skulle kunna ge fängelse – upp till fyra år, då en del brott mot den nya pandemilagen skulle kunna vara fall av ”vållande till sjukdom”.

Pandemilagen – därför röstade politikerna ja

VIDEOSå fort den kontroversiella pandemilagen började gälla bröt polisen upp en liten demonstration utanför riksdagen. Nya Tider intervjuar tre politiker som röstade ja, som bland annat hävdar att svenskars fri- och rättigheter behöver begränsas för att ”rädda liv”.

Debattören Janouch börjar använda Twitter-konkurrent – som släcks ner

INRIKESDen av etablissemanget numera illa sedda debattören och författaren Katerina Janouch meddelar via Facebook att hon nu börjar använda Twitter-konkurrenten Parler för att motverka åsiktscensuren. Parler har som plattform vuxit mycket sedan november 2020, men har nu släckts ned.

Yttrandefrihetsexpert till Nya Tider: ”Sociala medieplattformar är att se som distributörer”

INRIKESDe stora techjättarnas censur mot alternativa och fria medier har under jul- och nyårsveckan gjort sig påmind i Sverige då YouTube släckte ner bland annat Swebbtv. Många är med rätta oroliga över vad som just nu händer med yttrandefriheten på nätet. När Nya Tider når Nils Funcke, en mångårig sakkunnig på just yttrandefrihetsområdet, säger han att sociala medieplattformar inte bör agera åsiktscensurerande, utan istället agera som distributörer som exempelvis Postnord. Dessutom anser han det bisarrt att exempelvis varningsflagga Donald Trumps inlägg på Twitter och Facebook.

Läraren som skal­la­de och ströp elev jobbar som lärare igen

INRIKESLäraren och Mp-politikern Pascal Fall flög på en elev, skal­la­de honom i ansiktet och tog stryptag på honom när han låg ner. Straffet blev anmärkningsvärt lågt med hänvisning till bland annat att gärningsmannen fått lämna sitt jobb vid Samskolan i Saltsjöbaden. Men Pascal Fall har redan nytt jobb som lärare på Kunskapsskolan i Tumba. Systemmedia har fortfarande inte skrivit en rad om domen, som nu har överklagats av båda sidor.

Gå till arkivet

Send this to a friend