Konstfacks byggnad vid Telefonplan. Foto: Wikipedia/Holger.Ellgaard

Rasaktivister kan tillåtas byta namn på Konstfacks utställningshall – kritisk vit designprofessor mobbas offentligt

På Konstfack i Stockholm skolas eleverna mer i radikalpolitiskt tänkande än konst och design. Som Nya Tider skrivit om tidigare diskrimineras jobbsökande till institutionen genom att kompetens får stå tillbaka för politiska övertygelser och könstillhörighet. Nu har konstskolan gått in i en ännu mer radikaliserad fas – antivit raslig separatism.

Ett konstkollektiv på högskolan anser att skolan är för ”vit”, och vill därför byta namn på den klassiska utställningslokalen Vita Havet.

Vita Havet är namnet på den stora utställningssalen på Konstfack. Namnet kom till i mitten av 1900-talet. Då, när skolan var belägen i centrala Stockholm, revs ett flertal väggar i byggnaden och gav plats för en stor ljus sal. Namnet på det centrala utställningsrummet har sedan följt med när skolan flyttat till andra lokaler.

Fernando Caceres. Foto: Privat

Nu kan det dock vara slut på den historiska benämningen av utställningssalen, då ett konstnärskollektiv, som enbart accepterar ”rasifierade” som medlemmar, vill se ett namnbyte.

Bara en anställd på skolan har hittills uttryckt skepsis mot förslaget. Hon har till följd av det nu börjat mobbas av kollegorna.

Skolans rektor Maria Lantz, som bland annat ligger bakom de redan diskriminerande riktlinjerna för tillsättning av tjänster på Konstfack, har inspirerats av konstkollektivet för att implementera sociala tvångsåtgärder på skolan. Under att hennes kollega ansätts av aktivistiska kollegor, öppnar rektorn för fortsatt utbyte med rasideologerna.

Konstkollektivet kallar sig Brown Island, vilket de själva säger är en kommentar till Vita Havet för att påvisa den utsatta minoritetsställning icke-vita studenter har på skolan. Konstnärsgruppen, som alltså är öppet rasdiskriminerande i sin kärnverksamhet, startades 2016 på Konstfack av en samling studenter med minoritetsbakgrund. I en artikel i Mitti Söderort från 2017, konstaterade kollektivmedlemmen Fernando Caceres att det var som ”ett slag i ansiktet” att börja på skolan eftersom han upplevde allt så likriktat. Samma år presenterade konstkollektivet utställningen ”Brown island in the white sea” som bestod av en jättelik piñata föreställande Donald Trump.

Cassandra Lorca Macchiavelli. Foto: Facebook

– Det här rummet där vi har utställningen heter Vita havet, och vi är den bruna ön. Namnet blir komiskt eftersom Konstfack är så otroligt vitt, sade en av konstnärerna, Cassandra Lorca Macchiavelli, till tidningen.

Nu har alltså debatten blossat upp på skolan om hur man skall hantera det faktum att Vita Havet numera är ett problem.

Ensam professor på Konstfack kritiserar raskollektivets utspel

Kontroversen blev känd utanför skolans väggar genom en debattartikel som publicerades den första februari i Bonniertidningen Dagens Nyheter. Författare var professorn i designhistoria på Konstfack, Sara Kristoffersson, som även arbetar som konstkritiker på Bonniertidningen Dagens Nyheter.

Sara Kristoffersson. Foto: Wikipedia/Alicia Fagerving

Inledningsvis konstaterar Kristoffersson att identitetspolitiska debatter på senare tid skakat flera nordiska konsthögskolor. Först redogör hon för en nyligen uppkommen skandal i Oslo, där ett foto av fotografen Vanessa Beecroft unisont pekats ut av studenter och lärare som rasistiskt och sexistiskt. Det ledde till att rektorn till slut avgick. I Köpenhamn skruvade en konstnärsgrupp loss en gipsbyst föreställande Fredrik V och kastade den i kanalen där den löstes upp. Det kollektivet hade motiverat konstförstörelsen med att Danmark haft kolonier under kungen. Också i Köpenhamn fick rektorn sparken, konstaterar Kristoffersson.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Satir om dagens Sverige

🟠 BOKRECENSION Det är hårda tider i landet. Vår arma Moder Svea hånas och bespottas av maktens lakejer. Vi är förvisso några som försvarar henne: alternativmedias journalister, politiskt inkorrekta författare, seriösa män och kvinnor som vet att ge igen och måla upp det traditionella Sveriges fördelar. Men hur är det med komikerna då, satirikerna, de raljanta kåsörerna som lockar till skratt? Finns det sådana i det Sverigevänliga lägret? Några få finns. En av dem är signaturen Conatus som i en nyutkommen bok ger oss En satir om SE folket.

Indiestudion Kvltgames censureras – Nintendo stoppar succéspel i sista stund

🟠 KULTUR Kvltgames, spelstudion som gjort sig ett namn med politiskt satiriska spel som Heimat Defender, stod redo att ta steget in på konsolmarknaden. Men dagen före lanseringen på Switch stoppades spelet The Great Rebellion: Edition 2084 av Nintendo – trots tidigare godkännande. Nu berättar grundaren för Nya Tider om hur det gick till och vilka konsekvenser det får för hans företag.

Legenden Brigitte Bardot är död, men hennes gärning lever vidare

🟠 KULTUR Den 28 december avled en av de sista 50-talsikonerna, Brigitte Bardot. Hon började vid 15 års ålder som modell, då bilder publicerades i Elle. Filmdebuten skedde två år senare, 1952. Redan samma år gifte hon sig med regissören Roger Vadim, som hon hade känt i flera år. Året därpå medverkar hon i en amerikansk film med Kirk Douglas. Bardot lanserades i filmer som hade en erotisk underton, där hon spelade unga, sensuella kvinnor som med sin frigjordhet utmanar synen på kvinnans roll i samhället. Hon torde vara mest känd för filmen Et dieu ... crea la femme (1956) av Wadim. Höjdpunkterna i karriären är tveklöst Clouzots La vérité (1960) och Godards Le mepris (1963).

Litiumbatterier: Från dröm till verklighet

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Litium har fått smeknamnet ”2000-talets olja” och är bland annat grunden för batteriteknik för elfordon. Utnyttjandet av denna resurs är orsakar dock miljömässiga och sociala skador. När det gäller reserverna är de ojämnt fördelade geografiskt och begränsade, vilket ger nytt liv åt de geopolitiska spänningarna, vilket vi tidigare har sett när det gäller olja.

Tre historiska svenska kyrkor

🟠 Inför kyrkovalet i september månad är det lämpligt att fräscha upp kunskaperna i svensk kristen historia, dessutom även att förmedla dessa till den yngre generationen, ty skolorna i dagens Sverige har ofta, dock inte alltid tack och lov, andra prioriteringar. Undertecknad ber att få presentera tre kända och för vissa kanske okända kyrkor i Sverige.

Annonser

Det finns ett stort utbud av online-casinon, inklusive sådana som opererar utan svensk licens – casino utan svensk licens är en viktig aspekt att beakta.

När man undersöker online-spelalternativ, är det relevant att notera att det finns casino utan spelpaus, som fungerar under andra regleringar.

Spela på – casino utan svensk licens här.

En del online-casinon är inte registrerade under den svenska licensen – casino utan licens kan ha olika spelutbud och regler.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.