Skip to Content

Jägmästarens välskötta tallskog. Foto: Nya Tider
RECENSION

Recension: äganderätt eller tjänstemannadespoti i skogen?

PappersupplaganNya Tider v. 36

Boken Attacken mot äganderätten, med undertiteln Gäller inte grundlagen i skogen? En betraktelse från Bergs­lagen, är författad av kvartetten Karl Hedin, Peter Wigert, Johan Gull och Björn Törnvall, och utgör en stark partsinlaga i en för landet viktig fråga som skarpt delar befolkningen som lever nära skogen från storstädernas mestadels teoretiska miljöaktivister.

Publicerad: 5 september, 2020, 12:47

  • Svenska

Läs även

Brukad och skyddad skog

Barrskog är Sveriges helt dominerande naturtyp och täcker 69 procent av landets yta. Två tredjedelar av skogen brukas aktivt. Författarna menar att 31 procent av skogsytan är ”skyddad”, men då räknar de även med praktiskt obrukbara tallhällmarksskogar och glesa myrskogar som ändå inte är tänkbara för uthålligt skogsbruk. Det är fyra procent som är formellt skyddad i form av nationalparker och naturreservat. Därtill kommer fyra procent så kal­lat ”frivilligt” skyddad skog, med bland annat nyckelbiotoper som inte får avverkas enligt miljöcertifieringssystemet FSC.

Bokens viktigaste budskap är att omfattande regelverk runt skogsbruket innebär stora och inte sällan oberäkneliga inskränkningar i äganderätten.

Hedin med flera vill dessutom räkna in så kal­la­de hänsynsytor till frivilligt skyddad skog. Det handlar om till exempel landskapsbevarande zoner av träd mot stora vägar eller vid sjöstränder, eller fiskvårdande skuggande ridåer runt bäckar, enstaka gamla eller döda träd, boträd eller träddungar som skydd för vilt eller någon sällsynt art. Eftersom det mesta ingår i FSC-reglerna menar författarna att hänsynsytorna knappast ens är frivilligt skyddade.

Ekonomiska förluster

Bokens viktigaste budskap är att omfattande regelverk runt skogsbruket innebär stora och inte sällan oberäkneliga inskränkningar i äganderätten. Den svenska skogen ägs till hälften av enskilda skogsägare som i generationer vårdat och brukat den. Skogsägarna är kompetenta att bruka skogen på ett produktivt, välskött och långsiktigt hållbart sätt, menar författarna.

De stora ytor som undantas från skogsbruk innebär för ägarna att betydande ekonomisk utkomst uteblir. Det innebär också råvarubrist för industrin och därmed utebliven samhällsekonomisk nytta. Tio procent av Sveriges export är skogsvaror, samtidigt kräver näringen jämförelsevis lite import (tre procent) och är alltså enormt viktig för Sveriges handelsbalans. Därmed är den också en viktig förutsättning för vårt allmänna välstånd. Ändå minskar skogsbruket.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Åke Blomdahl

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Den globala statskuppen

KULTUREn självutnämnd elit av världens allra rikaste har sedan mer än ett århundrade arbetat för att skapa en global planekonomi, som de menar behövs för att rädda oss från oss själva. Med hjälp av coronakrisen har de flyttat fram sina positioner. Jacob Nordangård varnar i sin senaste bok för att en teknokratisk diktatur håller på att ta makten under filantropisk förklädnad. De lovar oss hälsa, rättvisa och att rasism och naturförstörelse får en ände, men till priset av att vi underkastar oss totalitär övervakning.

Thoralf Alfsson berättar om sina år i SD – från riksdagsinträde till uteslutning

BOKRECENSIONRECENSION: I boken Mina politiska fighter, med underrubriken ”Jag var inte naiv!”, skriver den tidigare SD-politikern och riksdagsledamoten Thoralf Alfsson om sina erfarenheter av att arbeta för ett parti som alltid motarbetats av olika delar av etablissemanget. Läsaren får också en bild av riksdagens arbete inifrån, liksom av det parti som kom att utesluta honom.

Runar Søgaard på löpsedlar innan boken ens har släppts

BOKRunar Søgaards självbiografi "Gud gav oss tio bud – jag har brutit mot nio av dem" har skapat rubriker och avbildas på Aftonbladets löpsedel. Själv tar han uppståndelsen med ro och säger att det är utmärkt reklam. AlternaMedia är i dagsläget den enda butiken som har den i lager.

Bland kungar och krigare – Fornnordiska sagor om härnadståg och krigaröden runt Östersjön

BOKRECENSIONMöt den fruktade krigarkungen Ragnar Lodbrok, den store Oden och följ krigaren Gånge-Rolf till Gårdarike. Det enda ni behöver göra är att slå upp någon av de tre volymerna av Fornnordiska sagor som har getts ut av AlternaMedia i samarbete med Lars Ulwencreutz. Detta samlingsverk är unikt i avseendet att det är den första kompletta samlingen av de nordiska fornaldarsagorna som getts ut på svenska.

Blodsådd – Att leva i ingenmansland

RECENSIONKaterina Janouchs senaste roman, Blodsådd, är en välskriven och gripande bok om livet i det ingenmansland som dagens Sverige har utvecklats till. Huvudpersonen är journalisten Dea Wilenius som efter ett brutalt våldtäktsförsök inser åt vilket håll det svenska samhället egentligen har utvecklats, men läsaren får även möta and­ra karaktärer som, på olika sätt, präglar berättelsen.

Arnstberg: Sverige är inte längre en demokrati

BOKRECENSIONSverige är inte längre ett demokratiskt land i ordets egentliga och ursprungliga mening. Detta är nog ett påstående som både kan anses provocerande och sorgligt, men inte desto mindre sant. Hur hamnade vi här, hur ser verkligheten ut, och vad händer härnäst? Hur är egentligen läget efter demokratin, och hur går man vidare? Så kan man formulera frågorna som utgör en röd tråd genom etnologen, professorn och debattören Karl-Olov Arnstbergs senaste bok Efter demokratin: Sju essäer.

Lennart Svensson om sin bok Ett rike utan like

Ett rike utan like behandlar Ynglingaätten till våra dagar på inte mind­re än 580 sidor. De finns att köpa på www.alternamedia.se ”Sverige finns. Och etniska svenskar finns.” Så inleder Lennart Svensson sin bok Ett rike utan like – Sveriges historia. ”Det här är de etniska svenskarnas historia”, säger Svensson i en intervju med Nya Tider.

Hur ska det gå för gamla Sverige?

BOKRECENSIONÅret är 2027. Under det senast tiotalet år har motsättningar stegvis byggts upp mellan Sveriges muslimska minoriteter och resten av samhället. Det finns nu 284 så kal­la­de ”utanförskapsområden” som i praktiken är självstyrande muslimska enklaver där sharialagar råder. Muslimer ställer allt högre krav på ekonomiska bidrag och särbehandling. Inte minst kräver de utökad anhöriginvandring. Politikermajoriteten svarar undfallande i hopp om att blidka muslimerna, men kraven fortsätter att växa.

Gå till arkivet

Send this to a friend