Skip to Content

Stig Wennerström (1906-2006) med täcknamnet ”Örnen”, överste i svenska flygvapnet, dömdes för landsförräderi år 1964, men släpptes redan tio år senare.
KULTUR

Recension: Landsförrädaren Wennerström och kraften av indoktrinering

PappersupplaganNya Tider v. 42

För ett år sedan påkal­la­de professorn i underrättelseanalys Wilhelm Agrell allmänhetens uppmärksamhet genom en artikel i Svenska Dagbladet (13 september 2019). Texten hade rubriken ”Vi måste agera för att rädda landet”. En mening var synnerligen intressant och den förvarnade om samhällshot som kan växa fram gradvis och smygande. Nu har Wilhelm Agrell skrivit en bok med en klurig hint, en antydan som inte många i dagens Sverige kan avläsa.

Publicerad: 18 oktober, 2020, 06:04

  • Svenska

Läs även

Stig Erik Constantin Wennerström dömdes år 1964 för att ha spionerat för Sovjetunionens räkning, från omkring 1948 tills han greps 1963. Han dömdes till livstids straffarbete men frigavs 1974.

Stig Wennerström – Myten om en svensk storspion, 136 sidor, Appell Förlag, 2020.

I fallet blev omständigheterna kring själva avslöjandet och rättsprocessen ganska fascinerande och för militära analytiker nästan gåtfulla. Vad man försökte utröna var själva motivet, drivkraften till överste Wennerströms förräderi. Wennerström förhördes både av Säpo (polisen) och Krigsmakten. Det var chefen vid Militärpsykologiska institutet Jan Agrell, bokförfattarens far, som efter att den juridiska processen avslutats 1964 med en livstidsdom, skulle gräva vidare och om möjligt forcera den gåtfulla förklaringen.

Stig Wennerström greps den 20 juni 1963 på Riksbron. Den som hjälpte till med konkreta bevis var familjens observanta städhjälp, fru Carin Rosén. Hennes insats bestod i att plocka ut och ta med två filmrullar, vilket utgjorde ett övertygande bevis i målet för grovt spioneri för Sovjetunionens räkning.

Som GRU-agent tjänstgjorde Wennerström som biträdande flyg­attaché i Moskva från november 1940 till 1941 och som flygattaché i samma huvudstad från januari 1949 till mars 1952. Det är som flygattaché i Washington från april 1952 till maj 1957 som Wennerström med täcknamnet Örnen gjorde sina mest omfattande insatser för sovjetiska vänner. GRU:s resident i New York var Pjotr Pavlovitj Melkisjev (”Mikhailov”). Den mycket skickliga sovjetiska bearbetningen av den svenske översten gav honom en känsla av att vara viktig, duktig och uppskattad.

Den sovjetiska underrättelsetjänstens rekryterare och senare handledare gjorde långvariga observationer för att senare bemöta och tillfredsställa personens psykologiska svagheter. Men vad som samtidigt pågick var en kontinuerlig indoktrinering. Genom förtroliga samtal hjärntvättades personen i den riktning underrättelsetjänsten hade planlagt. Följaktligen kunde man konstatera att Wennerström till slut tänkte och agerade som en sovjetmedborgare. Hans tankebanor och värderingar styrdes av sovjetisk indoktrinering.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophie Kielbowska

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Fredrik Lindström: Det fanns ett politiskt program för att göra Sverige mindre vitt

DIGITAL FÖRELÄSNINGPå 1960-talet fick Sverige helt nya värderingar som fortfarande råder i samhället. Det hela bottnade i en ”identitetskris” som gjorde att Sverige på mycket kort tid ”slängde ut hela vår gamla historia”. Det menar historikern och författaren Fredrik Lindström, som även säger att det fanns ett ”politiskt program som handlade om att göra Sverige mindre vitt”. Han redogör kritiskt och med en del humor för hur Sverige hanterat sin historia och trott att man skulle bli världens modernaste land – men blev ett av de mest udda.

Den mystiska gravhögen Anundshög

KULTURAnundshög i Västerås är Sveriges största gravhög. Här hölls ting under 1300- och 1400-talen. År 1998 undersöktes en mindre del av högen och sedan 2008 har fler arkeologiska undersökningar gjorts på platsen. Trots detta är Anundshög ännu ett mysterium och relativt okänd för allmänheten.

Fira moderskapet på Mors dag!

INRIKESMitt i försommartidens spirande och löftesrika grönska firas mor. En dag för gratulationer, framtidshopp och minnen. En dag när generationernas band stärks. Vi hyllar mödrarnas erfarenhet, livsvisdom och kunskap. Traditionen att fira Mors dag såg dagens ljus i början av 1900-talet i USA. En dam vid namn Ann Jarvis ville med Mors dag se till att familjerna bevarade sin sammanhållning även när barnen hade flyttat hemifrån. År 1920 kom traditionen att fira Mors dag till Sverige.

Mjöldryga – en ovälkommen gäst i rågen

KULTURSvedjandet med odling av råg har under långa tider varit oerhört vanligt i Sverige. Oftast fick man enastående skörderesultat, men vissa år, så kunde svedjerågen (och även övriga rågåkrar) få en ovälkommen gäst – mjöldrygan.

Pilsnerkorv – Mytologisk folkhälsokorv på burk

KULTURPå nätforumet Flashback finns en tråd om hur man bäst tillagar pilsnerkorv. Tråden, som startades 2009 och har inlägg ända fram till idag, sladdar senare in i en analys av korvens ingredienser innan den detonerar i en dråplig samtidsironi där även Pridefestivalen flyger förbi. Sveriges mest mytologiska charkprodukt har en speciell historia och den är inte slut än.

Henrik Paetau: Läsarresponsen inspirerade till bok

KULTURPaetau är känd för Nya Tiders läsare som en återkommande krönikör som sätter olika aspekter av det svenska samhället i blixtbelysning. Med bakgrund i Finland och med stora erfarenheter från and­ra länder kan han peka på företeelser i Sverige som sticker ut och skärskåda dem. Många läsare har reagerat på hans iakttagelser, något som inspirerat honom till att skriva en bok.

Svedjeriket Sverige

HISTORIA”Att svedja har varit så vanligt i vårt land sedan urminnes tider och är fortfarande så vanligt”, skrev adelsmannen Schering Rosenhane på 1660-talet, ”att fråga är om icke Svea rike har sitt namn därutav”. Man kan förstås bortse från denna vidlyftiga tolkning av namnet på vårt land, men faktum kvarstår – Sverige har varit ett svedjerike. Svedjebruket har varit oerhört vanligt, sannolikt ända sedan förhistorisk tid fram till mitten av 1800-talet. De sista svedjorna tändes under andra världskriget.

Ales stenar – en svensk världs­attraktion från bronsåldern

INRIKESRECENSION: Amatörforskaren Bob G Linds undersökningar av Ales stenar visar att stensättningen mycket sannolikt är äldre och har haft en annan funktion än vad som hävdats. De arkeologiska och astronomiska bevisen tyder på att detta fornminne snarare är en solkalender och solur från bronsåldern och inte en skeppssättning från järnåldern. I boken Ales stenar – en världsattraktion från bronsåldern jämför Lind de astronomiska kunskaperna hos bronsålderns skandinaver med de antika egyptiernas.

Gå till arkivet

Send this to a friend