Skip to Content

Stig Wennerström (1906-2006) med täcknamnet ”Örnen”, överste i svenska flygvapnet, dömdes för landsförräderi år 1964, men släpptes redan tio år senare.
KULTUR

Recension: Landsförrädaren Wennerström och kraften av indoktrinering

PappersupplaganNya Tider v. 42

För ett år sedan påkal­la­de professorn i underrättelseanalys Wilhelm Agrell allmänhetens uppmärksamhet genom en artikel i Svenska Dagbladet (13 september 2019). Texten hade rubriken ”Vi måste agera för att rädda landet”. En mening var synnerligen intressant och den förvarnade om samhällshot som kan växa fram gradvis och smygande. Nu har Wilhelm Agrell skrivit en bok med en klurig hint, en antydan som inte många i dagens Sverige kan avläsa.

Publicerad: 18 oktober, 2020, 06:04

  • Svenska

Läs även

Stig Erik Constantin Wennerström dömdes år 1964 för att ha spionerat för Sovjetunionens räkning, från omkring 1948 tills han greps 1963. Han dömdes till livstids straffarbete men frigavs 1974.

Stig Wennerström – Myten om en svensk storspion, 136 sidor, Appell Förlag, 2020.

I fallet blev omständigheterna kring själva avslöjandet och rättsprocessen ganska fascinerande och för militära analytiker nästan gåtfulla. Vad man försökte utröna var själva motivet, drivkraften till överste Wennerströms förräderi. Wennerström förhördes både av Säpo (polisen) och Krigsmakten. Det var chefen vid Militärpsykologiska institutet Jan Agrell, bokförfattarens far, som efter att den juridiska processen avslutats 1964 med en livstidsdom, skulle gräva vidare och om möjligt forcera den gåtfulla förklaringen.

Stig Wennerström greps den 20 juni 1963 på Riksbron. Den som hjälpte till med konkreta bevis var familjens observanta städhjälp, fru Carin Rosén. Hennes insats bestod i att plocka ut och ta med två filmrullar, vilket utgjorde ett övertygande bevis i målet för grovt spioneri för Sovjetunionens räkning.

Som GRU-agent tjänstgjorde Wennerström som biträdande flyg­attaché i Moskva från november 1940 till 1941 och som flygattaché i samma huvudstad från januari 1949 till mars 1952. Det är som flygattaché i Washington från april 1952 till maj 1957 som Wennerström med täcknamnet Örnen gjorde sina mest omfattande insatser för sovjetiska vänner. GRU:s resident i New York var Pjotr Pavlovitj Melkisjev (”Mikhailov”). Den mycket skickliga sovjetiska bearbetningen av den svenske översten gav honom en känsla av att vara viktig, duktig och uppskattad.

Den sovjetiska underrättelsetjänstens rekryterare och senare handledare gjorde långvariga observationer för att senare bemöta och tillfredsställa personens psykologiska svagheter. Men vad som samtidigt pågick var en kontinuerlig indoktrinering. Genom förtroliga samtal hjärntvättades personen i den riktning underrättelsetjänsten hade planlagt. Följaktligen kunde man konstatera att Wennerström till slut tänkte och agerade som en sovjetmedborgare. Hans tankebanor och värderingar styrdes av sovjetisk indoktrinering.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophie Kielbowska

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Ulf Lundell – den siste arbetarklasshjälten

KULTURUlf Lundell, 71, är en av Sveriges mest omtyckta och produktiva artister. SVT har nyligen visat en dokumentärfilm om den svenske ikonens liv. I denna krönika reflekterar Karl Mikael Larson över Lundells avtryck på den svenska kulturen.

Volvos dramatiska överlevnad

BOKRECENSIONSaab lades ned, men Volvo överlevde. Detta är känt för alla som hängt med i nyheterna de senaste åren. Detta är svensk bilindustri i ett nötskal, en avgörande aspekt av svensk industriell nutidshistoria. Gemensamt för båda märkena var att man måste söka utländska samarbetspartners samt gå upp i kvalitet, bli ”premiummärken”. Långt om länge lyckades, som vi nu vet, Volvo med det. Men det krävdes en kinesisk entreprenör för att det hela skulle ros i hamn. Nya Tider har läst två böcker om Volvo.

Pat Buchanan skissar hoten mot vår civilisation

BOKRECENSIONI boken Suicide of a Superpower: Will America Survive to 2025? sveper Buchanan med en klarsynt överblick över USA:s utveckling, Europas avsteg från de traditionella värderingarna och den övriga världens förändringar framför allt i fråga om demografi. Att boken kom ut för några år sedan har bara låtit tiden stärka Buchanans teorier om en degradation av den europeiska civilisationen.

Hur såg julfirandet ut på 1800-talet?

JULHISTORIAJULHISTORIA: I dag förknippar kanske inte så många julen med firandet av det nyfödda Jesusbarnet som kom till jorden för att frälsa mänskligheten. Högtiden har blivit mer av en familjefest med god mat, julklappar och Kalle Anka. Det sekulära samhället har mer och mer trängt undan firandet både av Jesu födelse och de lite mer vidskepliga traditioner som var vanliga förr, och som ofta dateras till långt innan det kristna julfirandet var påtänkt. Julen var oerhört viktig förr och man lade stor vikt vid de olika förberedelserna inför julfirandet.

Vikingatidens gudar lever kvar

KULTURVår historia är på något sätt närvarande i bakgrunden för dagens samhälle, kulturen och människorna. För det mesta tänker nog inte gemene man så mycket på det i vardagen. Det är först då frågan ställs om vårt kulturarv, som vi kanske reflekterar över varifrån vi kommer och vad vi har med oss på resan.

Ny bok: förslag för att vända Sveriges tragiska utveckling

BOKRECENSIONReceptbok för svenskt nytänkande tar den tidigare kommunchefen och juristen Tommy Ulmnäs steget vidare, från de samhällsproblem han identifierat i tidigare böcker, till att presentera lösningar på dem. Boken är mer av ett politiskt manifest, än ett antal råd om hur den enskilde medborgaren kan agera. I korta kapitel går Ulmnäs igenom de områden han vill omvandla i grunden, från journalistikens villkor till skolan, med målet att svensken ska återfå sin självständighet.

Legendarisk tidskrift hyllas

KULTURHäpna! Detta, inklusive utropstecken, var namnet på en svensk science fiction-tidskrift. Den utgavs 1954-1965 och hann utkomma i mer än hundra nummer. Den präglade en hel generation svenska sf-läsare och författare. Nu har det utgetts en antologi som samlar noveller från tidskriften samt presenterar den ur olika synvinklar.

Runar Søgaards liv bakom rubrikerna

KULTURI sin självbiografi ger den tidigare predikanten sin version av inte bara äktenskapet med sångerskan Carola Häggkvist, utan berättar även om andra händelser som genom åren har skapat rubriker. Boken ger också en bild av hur det är att vara föremål för mediernas uppmärksamhet i decennier, ett rampljus som inte alltid varit av godo.

Gå till arkivet

Send this to a friend