Recension: Malmö då och nu

I Thomas Nydahls senaste verk möter oss både en rad självutlämnande skildringar av barndom och liv i Malmö, och en serie politiska essäer. Fredrik Åkerström finner en skildring av en stad i förfall, och en känslig mans försök att förhålla sig till den.

Thomas Nydahl är en svensk författare med ett 50-tal böcker under bältet. Han har varit verksam i mer än fyrtio år, och även om han sällan setts till i TV-sofforna, har många av hans böcker uppmärksammats i olika sammanhang. Nydahl har hunnit med allt ifrån vänsterradikala politiska skriverier på 70-talet, till fyra böcker om Lissabon och den portugisiska fadomusiken. Ett av hans senaste alster, Identitärt – Om rötter, identitet och politisk aktivism (2014), var något så ovanligt som en bok som mottogs ganska positivt av både bokens ”högerextrema” studieobjekt och Expressens kultursida. Nydahl själv har rötterna i 70-talets ytterlighetsvänster, bland annat KFML, men har sedan länge lämnat de miljöerna. Med åren har han utvecklats till en, särskilt med svenska mått mätt, mycket självständig debattör och författare.

Ett barn är fött på Sevedsplan (2015) är Nydahls senaste bok. Här handlar det om dels en självbiografi av ett lite annorlunda slag, och dels om en betraktelse av Malmös utveckling – socioekonomiskt, demografiskt och som stad att bo eller ens befinna sig i. Denna utveckling beskriver Nydahl utan att skräda orden allt för mycket som en urspårning och ett förfall, vilket väl vid det här laget för de flesta torde vara okontroversiellt. Boken är indelad i två ”avdelningar”, en inriktad på det självbiografiska materialet, en med mer politiskt innehåll. I praktiken finns det inte just några vattentäta skott mellan dessa två segment, mer om vilket lite senare.

Bokens struktur är ganska ovanlig, då den trots sin centrala röda tråd är uppbyggd av vad som kan beskrivas som ett stort antal essäer och betraktelser. Den som letar efter en kronologisk levnadsskildring får leta någon annanstans. Nydahl rör sig fram och tillbaka mellan barndom, ungdom, föräldraskap och samtid, men håller samman skildringen bland annat genom ett antal betydande, i vissa fall traumatiska, nyckelupplevelser. Barndomens vistelse på ”vilohemmet” i Tormestorp, moderns sjukdom, det egna föräldraskapet och erfarenheterna bland Malmös 70-talskommunister är några av de tematiska knytpunkter som genomgående präglar texterna i boken. Det finns upprepningar, men de stör sällan, och överlag är Ett barn är fött på Sevedsplan konstruerad på ett sätt som gör att intresset för varje tema, episod eller period bibehålls på ett bra sätt. En hänvisning i ett tidigare kapitel kan förebåda ett annat, längre kapitel som behandlar ämnet mer detaljerat. En kort anmärkning växer till ett längre stycke någon annanstans, eller så krymper en hel skildring till en kort mening i en återkoppling någonstans senare.

Man förstår alltså ganska snabbt varifrån ordet ”fragment” i bokens undertitel kommer. Ändå är det alls inte svårt att hänga med i svängarna. Tvärtom får man överlag en väldigt klar bild av de förlopp Nydahl beskriver, även om bilden kanske inte alltid är helt klar innan man avslutat boken.

Att säga att boken är självutlämnande vore årets underdrift. Nydahls uppgörelse med sin tid inom sektvänstern, en uppgörelse få av 70-talets gamla Sovjetkramare någonsin vågat sig på, känns nästan som en parentes när han delar med sig av sina mörkare sidor. Psykiska besvär med tillhörande ångestdämpande mediciner, ett blandmissbruk vars omfattning inte blir helt klarlagt, men som tydligen lett till omfattande hälsoproblem, och en rad personliga misslyckanden beskrivs rakt på sak, och utan omskrivningar.

Ibland finns en viss distans. Vi får aldrig helt och hållet klart för oss hur konflikterna med högljudda grannar rent konkret gestaltat sig, och familjen ser vi inte mycket av annat än på ett ganska abstrakt sätt. Det är visserligen både begripligt och, i dessa tider av Mig äger ingen, berömvärt att Nydahl väljer att inte lämna ut känsliga och intima upplysningar om sina närmaste. Priset är att tonen ibland skulle kunna tolkas som självupptagen; stundom får man intrycket av att skilsmässor och relationsproblem primärt är något som sker i hans eget inre, med familj och andra som statister. Då måste man som läsare stanna upp och förstå att boken som helhet är djupt personlig, och ytterst behandlar Nydahls själs- och tankeliv. Någon skrytsamhet, självgodhet eller hybris finns det heller inga spår av i texten – bara när innehållet blir strikt politiskt kan ett eller annat namn nämnas med kritiskt tonfall. Den distans som smyger sig in när Nydahl beskriver sina närmare relationer är också på fler sätt något positivt; självutlämnande som boken är, så slipper vi ändå allt för ingående djupdykningar i till exempel författarens sexualliv. Som läget är i Sverige i dag, får det sägas vara ett uppfriskande drag.

Boken har också en politisk aspekt, som går långt bortom diskussionen kring Nydahls bakgrund inom extremvänstern. Även denna är intressant – under precis den tid då han var som mest aktiv i kommunistiska sammanhang, hyllades han entusiastiskt av Aftonbladet, som 1974 beskrev hans ”vrede” som ”ren och stark”. Själv avfärdar han numera sitt tidiga politiska författarskap som undermåligt och plakatpolitiskt, och menar att det ”saknade varje existensberättigande”. Trots dylika godbitar är det när han ger sig i kast med Malmö och invandringen som den politiska sidan av boken blir mest intressant. Boken är som sagt formellt sett delad i två, där den första avdelningen är mer självbiografisk, och den senare politisk. I praktiken är det absolut inte så enkelt, eftersom politiken genomsyrar också den första (längre) delen och vice versa. Så heter också avdelningarna ”personligt (men politiskt)”, respektive ”politiskt (men personligt)”.

En del av det Nydahl diskuterar är skåpmat för den som är något så när insatt i situationen i Malmö och Sverige. Ett exempel är de växande motsättningarna mellan etniska minoriteter, där Nydahl fäster extra avseende vid muslimsk aversion mot judar, eftersom judiska vänner till honom börjat lämna Malmö. Även andra konfliktytor, som den mellan shia- och sunnimuslimer, tas upp.

Bham em och kväll 22 maj 018
Thomas Nydahl är en av få svenska författare som lyckats röra sig fritt mellan finrummen och dissidentmiljön. Kanske är det hans bakgrund inom ytterlighetsvänstern på 1970-talet som gjort att han välkomnats i TV-soffor och på Expressens kultursida. Han skriver dock knappast politiskt korrekt, utan gör reflektioner om både sig själv och samhället utan några som helst hämningar. Foto: Privat

 

 

Värt att nämna i sammanhanget är att Nydahl inte i första hand diskuterar de stora, strukturella frågorna. Som gammal vänsterman vore det förstås rimligt om han intresserade sig för invandringens roll i det ”nyliberala” projektet att demontera välfärdsstaten, dumpa löner och införa en låglönesektor primärt befolkad av invandrare och svensk underklass. För den som tog del av innehållet i regeringens migrationsuppgörelse med det borgerliga blocket i oktober 2015, med dess märkliga punkter om exempelvis utbyggt RUT-avdrag, kan avsaknaden av sådana synpunkter vara en brist. Samtidigt är det kanske ett uttryck för Nydahls absoluta brott med marxismen – det är inte den abstrakta strukturen eller något övergripande politiskt mål som är huvudsaken, utan det mänskliga och enskilt verkliga. Därmed inte sagt att resonemangen saknar sakligt underlag, men vid sidan av tidningsartiklar och ett antal forskningsrapporter är det Nydahls egen upplevelse av läget som är central när han arbetar för att förstå vad man egentligen har gjort med hans barndoms Malmö.

Nydahl är å ena sidan balanserad, tolerant, och i vissa avseenden måhända ”politiskt korrekt”. Samtidigt är han inte rädd för att bli extremt kontroversiell, när han finner det påkallat. Peter Mangs brott beror inte minst på ”den tilltagande polarisering som följer i en stor invandrings spår”, som här fått sitt ”uttryck i ett besinningslöst våld”. Det är ord och inga visor, som visserligen kan diskuteras, men som åtminstone visar att Nydahl trots sitt återhållsamma och ibland närmast känsliga tonfall inte drar sig för att spotta på golvet när det behövs. Det är få skribenter i Sverige som kan använda ordet ”islamisering” utan att åtminstone en ton av högersekterism smyger sig in i formuleringen, men Nydahl är en av dem.

Just i diskussionen av islams och invandringens följder för Malmö är Nydahl tydlig med sina synpunkter, men det vore antagligen svårt för alla utanför den mest avvikande vänstern att anklaga honom för rasism eller fobi. I bokens andra avdelning möter oss en rad essäer om ämnet. Jurister på Shariautbildning i Dubai, Malmös ekonomiska situation i relation till migrationen, kvinnlig omskärelse och etniska enklaver i förorterna – alltsammans får plats. Perspektiven är annorlunda än en genomsnittlig person med bakgrund inom svensk nationalism kanske är van vid. Här saknas counterjihad-bloggare och högerradikala teoretiker. När Nydahl söker kommentar och teori, dyker istället Zygmunt Bauman och den svenske socialantropologen Aje Carlbom upp.

Kritiken av Malmös utveckling begränsar sig för övrigt inte heller till invandring och islamisering. Däremot är det sådana frågor som främst tar plats i bokens and­ra avdelning, och det är även där Nydahl vinnlagt sig mest om källor och teori. Förfrämligandet, förfulningen och betongen beskrivs mer i strikt privata termer, och därmed främst i den första avdelningen. Dunkande musik, högljudda grannar, skottlossning.

Klart är att inte alla som läser Nydahls bok kommer att dela alla hans bedömningar och värderingar – därtill är han alldeles för mycket av en politisk och kanske personlig blandsallad. Just därför är det emellertid intressant att ta del av hans tankar. Dessutom är Nydahls erfarenheter och självbetraktelser läsvärda i sig själva, oavsett hur man ser på bokens politiska innehåll. Ett barn är fött på Sevedsplan är enkelt sagt en spännande och ovanlig bok. Att använda ordet ”underhållande” blir nog missriktat, givet att den innehåller mycket av både privat smärta och samhälleligt mörker. Men det är inte en bok man lägger ifrån sig så många gånger innan den är slut.

Köp boken här 

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.nu) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Avskaffa de moderna adelsprivilegierna

Avskaffa de moderna adelsprivilegierna

🟠 KRÖNIKA Vi härjedalingar har sett hur renägande samer i över hundra år flyttat fram sina positioner på andras bekostnad och riksdag, regering och lokalpolitiker falla till föga när renägarna drar rasistkortet. Det är tid att avskaffa renägarnas särrättigheter, som kan liknas vid adelsprivilegier.

Ej redaktionellt material

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Tänk på att du är juridiskt
ansvarig för dina kommentarer

Läs även:

Underhållande om Leninbesatt hotellägare

Underhållande om Leninbesatt hotellägare

🟠 Kapitalister som hyllar Lenin? Ja, i Sverige finns en hotellägare som gjort sig känd för att vara ett stort fan av Lenin, som instiftade Leninpriset och som ekonomiskt stöttat Jan Myrdalsällskapet – Lasse Diding. Journalisten Per Nygren har skrivit underhållande om Diding och hittar många bisarra detaljer, men enligt Nya Tiders recensent missar Nygren, trots ett gediget grävande arbete, viktiga frågor som hade gjort boken mer relevant för allmänheten.

Östersjöns guld, Bärnsten

Östersjöns guld, Bärnsten

🟠 När du håller en bit bärnsten i din hand, tänk då på att den har färdats oförstörd flera miljoner år genom tiden. Det är fantastiskt. När du håller den mot ljuset och ser lite mossa inuti, då har den mossan fastnat i kådan som stelnat och blivit till en mycket älskad smyckesten. Nu ska vi lära känna bärnstenen, eller Östersjöns guld som den också kal­las.

Elvis in Vegas av Richard Zoglin (2019)

Elvis in Vegas av Richard Zoglin (2019)

🟠 Många Elvisfans såg fram emot den här boken. De flesta blev besvikna. Jodå, ikonens namn finns där i titeln, men någon ”Elvisbok” i strikt mening är det inte. Mer intressant för de som vill veta mer om Las Vegas utveckling som underhållningsstad. Stefan Pettersson har läst amerikanen Richard Zoglins bok (som är på engelska) om spelstaden i Nevadaöknen.

Nyhetsdygnet

Runmästarens hemliga regler och dolda budskap

🟠 Runböcker finns det många av, men i Runkalendern tar Magnus Stenlund ett nytt grepp om det fornnordiska alfabetet. Han driver tesen att en runmästare redan på bronsåldern var i kontakt med Medelhavscivilisationerna, kanske de Joniska öarna, och med stor noggrannhet och enligt förutbestämda regler skapade dessa runor. De är långt mer än skrivtecken, utan berättar också mycket om de gudar och andra väsen som de symboliserar, ordnade i en vacker symmetri som på ett schackbräde.

Underhållande om Leninbesatt hotellägare

🟠 Kapitalister som hyllar Lenin? Ja, i Sverige finns en hotellägare som gjort sig känd för att vara ett stort fan av Lenin, som instiftade Leninpriset och som ekonomiskt stöttat Jan Myrdalsällskapet – Lasse Diding. Journalisten Per Nygren har skrivit underhållande om Diding och hittar många bisarra detaljer, men enligt Nya Tiders recensent missar Nygren, trots ett gediget grävande arbete, viktiga frågor som hade gjort boken mer relevant för allmänheten.

Studier av asteroid bekräftar – värd ofantliga 88 triljoner kronor

🟠 VETENSKAP Asteroiden 16 Psyche har enligt nya studier och värmemätningar konstaterats innehålla ofattbara mängder dyrbara metaller vars samlade värde vida överstiger jordens samlade BNP. Bara asteroidens järninnehåll skulle med dagens värde motsvara 88 triljoner kronor, en summa som skrivs med 18 nollor. NASA planerar att skicka sonder för att studera asteroiden år 2026 och upptäckten öppnar upp för framtida gruvdrift av asteroider för att täcka jordens samtliga mineralbehov – för all överskådlig framtid.

Vetenskapliga Nobelpris i klimatkampens tecken

🟠 Syukuro Manabe, Klaus Hasselmann och Giorgio Parisi delar på fysikpriset för sitt arbete med komplexa system – bland annat för att kunna modellera jordens klimat och den globala uppvärmningen. Samtidigt delar David Julius och Ardem Patapoutian medicinpriset för att ha identifierat receptorer som gör det möjligt för kroppens celler att känna temperatur och beröring. Kemipriset går till två forskare som utvecklat tekniker för att påskynda och kontrollera kemiska reaktioner. Benjamin List och David MacMillan delar priset för att ha utvecklat billiga, miljövänliga organiska katalysatorer.

”Spermageddon”: Kommer västvärldens människor att kunna fortplanta sig år 2050? – Hormonstörande ämnen pekas ut som ansvariga för drastisk nedgång i spermie- och äggkvalitet

🟠 För några år sedan kom en chockerande rapport om att spermiekvaliteten hos västerländska män sjunkit med nästan 60 procent mellan 1973 och 2011. Även testosteronnivåerna har visat sig vara minskande. Nu har forskaren bakom studien, doktor Shanna Swan, gett ut en bok om orsakerna, och pekar ut de hormonstörande ämnen som finns i allas vår vardag. Medan den uppmärksammats av internationella medier är det helt tyst om den i Sverige.

Mysteriet i Mörtnäs

🟠 Fredagen den fjärde mars 1932 hittades Adolf Fritiof Zetterberg och hans maka, Hilma Ulrika Zetterberg, samt fruns syster, Anna Kristina Hedström, ihjälslagna i Mörtnäsvillan i Värmdö kommun. Det råder än idag oklarheter om vad motivet till Mörtnäsmorden kan ha varit, olika uppgifter motsäger varandra och när utredningen återupptogs 1951 ändrades dessutom redogörelser påtagligt. Detta olösta trippelmord är därför ett av det mest gåtfulla i svensk kriminalhistoria.

Senaste numret

Nya Tider är den enda papperstidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Från april 2017 utkommer Nya Tider även med en nätupplaga varje vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

123 037 97 35

Kundtjänst
Tel: 08-410 677 70
kund[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Redaktion
redaktion[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Artiklar (RSS)
© 2021 Nya Tider. Med ensamrätt. Nya Tider ges ut av AlternaMedia AB.

Ansvarig utgivare: Vávra Suk. Bankgiro: 108-0357.

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.