– Syftet med de här förslagen är att skärpa samhällets reaktion på brottslighet, att öka medborgarnas skydd mot allvarlig brottslighet, sade justitieminister Gunnar Strömmer (M) vid pressträffen.
Förslagen, som är en del av Tidöavtalet, syftar till att stärka samhällsskyddet och minska återfall i grov brottslighet. Förslagen inkluderar också skärpta regler för villkorlig frigivning, möjlighet till livstidsstraff vid upprepade grova brott och förbättrat informationsutbyte mellan myndigheter. Från högerhåll beskrivs åtgärderna som nödvändiga och självklara, med hänvisningar till att andra länder redan har liknande system, medan utredningen kritiseras för att vilja gå för långsamt fram.
Tidsobestämd påföljd för högriskbrottslingar
Säkerhetsstraffet är en ny tidsobestämd påföljd som ska tillämpas på personer som begått allvarliga våldsbrott, såsom serievåldtäkter eller grova mordbränder, och som bedöms ha hög risk för återfall. Enligt regeringens presentation, baserad på ”Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet” som överlämnades till regeringen den 4 juli 2024, ska straffet skydda samhället genom att hålla farliga individer inlåsta så länge de anses utgöra en risk.
– Vi vet att brottslighet orsakar enorma integritets-, frihets- och trygghetsförluster för de som drabbas av brottsligheten, sade Strömmer, och betonade att man vill införa ett nytt paradigm där det är brottsoffrens perspektiv som är det väsentliga, snarare än brottslingarnas.
– Den som är satt bakom lås och bom kan inte begå nya brott ute i samhället, kan inte rekrytera nya barn och ungdomar till gängen, konstaterade han.
Uppskattningsvis kan cirka 45 personer per år dömas till säkerhetsstraff.
Regeringen avser att införa säkerhetsstraffet redan den 1 mars 2026, vilket är hela två år tidigare än utredningens rekommendation. Denna snabbare tidsplan har väckt kritik från utredaren Stefan Reimer, som menar att en förhastad implementering kan äventyra rättssäkerheten.
Skärpt villkorlig frigivning, fler livstidsstraff
Förutom säkerhetsstraffet presenterades flera andra reformer. Regeringen vill införa skärpta regler för villkorlig frigivning, där vissa dömda måste avtjäna minst tre fjärdedelar av sitt straff – en åtgärd som går emot utredningens rekommendationer.
– Det är viktigt för trovärdigheten av straffsystemet att den absolut största delen av ett fängelsestraff faktiskt avtjänas på anstalt, sade justitieutskottets ordförande Henrik Vinge (SD) vid pressträffen.
Vidare föreslås att livstids fängelse ska kunna dömas ut vid upprepade grova vålds-och sexualbrott.
– Har man gjort sig skyldig till upprepade grova våldtäkter bör man kunna dömas till livstids fängelse, även om det inte finns med i straffskalan för det enskilda brottet. Så man kan se att på tre olika fronter kommer vi att ge domstolarna väldigt gott stöd för att kunna låsa in farliga våldtäktsmän på väldigt lång tid, sade Strömmer.
Även säkerhetsstraff kan användas för att hålla exempelvis serievåldtäktsmän inspärrade längre än vad lagen idag tillåter, vilket rättsexperten och tidigare överåklagaren Sven-Erik Alhem påpekade i samband med att serievåldtäktsmannen Daniel Gillman dömdes till 4,5 års fängelse av Jönköpings tingsrätt i början av mars. Både han och flera andra opinionsbildare har påpekat samma sak om Fredrik ”Nytorgsmannen” Lundgren som år 2021 dömdes till fem års fängelse för 35 olika sexualbrott, frigavs under våren 2024 – och ett år senare nu åter står åtalad för grov våldtäkt mot en 17-årig flicka och sexuellt ofredande mot 28 kvinnor och nio barn.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
