Utbyggnad av Göteborgs hamn och genomförande av den så kallade Sydostlänken, är exempel på två projekt som ingår i regeringens infrastruktursatsningar för de kommande tio åren. Foto: Göteborgs hamn/Trafikverket

Nationella planen: 700 miljarder till infrastruktur

Ny nationell plan lyfter upp sträckan Göteborg – Borås och Göteborgs Hamn lovas höjd kapacitet. IKEA och Volvo drar en lättnadens suck när Sydostlänken äntligen byggs. Detta är bara några av de projekt som regeringen har avsatt totalt 700 miljarder kronor för i den nationella planen för infrastruktur de kommande elva åren.

Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) och klimatminister Isabella Lövin (MP) har haft bråda dagar att för regeringen presentera de stora satsningarna i svensk infrastruktur. I den nationella planen för infrastrukturen för åren 2018–2029 avsätter regeringen 125 miljarder kronor till drift och underhåll av järnvägar, 164 miljarder till drift och underhåll av vägnätet och 333,5 miljarder till utvecklingsåtgärder i transportsystemet, det vill säga nybyggen.

Sjöfarten får endast 5,1 miljarder, men det är ändå en markering av sjöfartens betydelse, enligt Sjöfartsverkets generaldirektör Katarina Norén. Den nationella infrastrukturplanen är en befintlig plan som uppdateras enligt ett rullande schema, med ett rullande perspektiv på nio år. Olika politiska inspel såväl som den ekonomiska verkligheten gör att man senarelägger, tidigarelägger eller till och med stryker olika objekt eller projekt under uppdateringsfaserna. Önskemål från industrin eller akuta behov av reinvestering i anläggningar kan också påverka uppdateringarna.

Regeringens uttalande från presskonferensen på Rosenbad den 4:e juni ger en övergripande beskrivning:
”Den nuvarande nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet gäller för perioden 2014–2025. Regering och riksdag har fattat beslut om en infrastrukturproposition, Infrastruktur för framtiden – innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling. Arbetet har därefter fortsatt med åtgärdsplanering där ett urval av konkreta åtgärder för utveckling och underhåll av infrastrukturen föreslås. Åtgärdsplaneringen resulterar i en ny nationell plan för transportsystemet för kommande period 2018–2029. Regeringen planerar att besluta om den nationella planen och de ekonomiska ramarna för länsplanerna under våren 2018.”

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Tidöregeringens andra budgetproposition – satsning på välfärd och försvar

Tidöregeringens andra budgetproposition – satsning på välfärd och försvar

🟠 EKONOMI. Den 20 september offentliggjorde regeringen sin budgetproposition för 2024, som högst sannolikt kommer att gå igenom i riksdagen eftersom regeringen bygger på en riksdagsmajoritet. Det totala reformutrymmet har beräknats till knappt 40 miljarder kronor, varav 16 miljarder går till kommunsektorn. Vid sidan av inriktningen att bekämpa inflationen, stödja hushåll och kommunsektorn, stärka trygghet och säkerhet och en återupprättad arbetslinje, ger Tidöregeringens andra budget inte så många svar på hur den svenska basindustrin eller matproduktionen skall stärkas.

Försvarets budget stärks kraftigt

Försvarets budget stärks kraftigt

🟠 INRIKES Sveriges försvar genomgår en kraftig upprustning och budgeten ökar till 119 miljarder nästa år, en ökning med hela 27 miljarder. Av dessa är 700 miljoner öronmärkta för Sveriges Natoavgift och en del av satsningen utgörs av integration i Nato, trots att vårt land ännu inte är medlem i försvarsalliansen.

Läs även:

BRICS: utvidgning, stärkta ekonomiska band och nytt betalsystem

BRICS: utvidgning, stärkta ekonomiska band och nytt betalsystem

🟠 EKONOMI Som Nya Tider kunde rapportera om i nummer 33/2023, beslutade BRICS-länderna vid sitt årliga toppmöte, i Sydafrika i höstas, att erbjuda sex länder att ansluta sig till samarbetet. Argentina, som var ett av dem, backade dock ur och Saudiarabien har ännu inte bekräftat sin anslutning. De övriga fyra nya länderna anslöt sig dock den 1 januari i år. Arbetet med att bygga sammanslutningen starkare pågår också, bland annat med flera viktiga projekt på det ekonomiska området. Ett sådant är att överge dollarn i den bilaterala handeln.

Regeringen intensifierar den ekonomiska kampen mot brottsligheten

Regeringen intensifierar den ekonomiska kampen mot brottsligheten

🟠 EKONOMI Det blir alltmer tydligt att brottssyndikaten i Sverige på olika sätt arbetar med aktiviteter som dränerar våra välfärdssystem. I Tidöavtalet aviserade regeringspartierna och Sverigedemokraterna att man skulle ta ett rejält tag mot den organiserade brottslighetens ekonomiska aktiviteter. En viktig del av detta är att riva hinder mot informationsdelning mellan myndigheter, som idag möjliggör bedrägerier och fusk. Flera lagar hindrar myndigheter att agera mot kriminellt utnyttjande av välfärdssystemen och bidrar till enorma onödiga samhällskostnader.

Konjunkturen osäker – olika signaler från olika delar av marknaden

Konjunkturen osäker – olika signaler från olika delar av marknaden

🟠 EKONOMI Den skakiga konjunkturen, ränteläget och den geopolitiska oron gör att den ekonomiska utvecklingen uppfattas som osäker. Olika tendenser och förhoppningar lyfts fram i olika rapporter, men hushållen kämpar för att klara sin vardagsekonomi. Den höga arbetslösheten, främst bland utrikes födda, är ett återkommande orosmoln. Riksbankens senaste företagsundersökning sammanfattar situationen ganska väl, med följande framsidesrubrik: ”Det syns inga gröna skott än”.

Regionernas problem blir huvudtema för vårändringsbudgeten

Regionernas problem blir huvudtema för vårändringsbudgeten

🟠 EKONOMI Vid en pressträff den 4 mars presenterade partiledarna för de fyra Tidöpartierna en storsatsning på att stötta regionerna. Det var huvudpunkten inför vårändringsbudgeten, som presenteras i sin helhet senare i vår. Sex miljarder kronor i nya tillskott till vården kommer som ett svar på den senaste tidens larmrapporter om omfattande varsel och diskussioner om uppsägningar i flera regioner. Pekpinnar om att fokusera på kärnverksamheten och att effektivisera verksamheterna fanns också med.

Bankernas rekordvinster och utdelningar skapar debatt

Bankernas rekordvinster och utdelningar skapar debatt

🟠 EKONOMI När 2023 nu summerats i bankernas bokslutskommunikéer inför årsredovisningarna, kan man konstatera att året blev en formidabel vinstkaskad – trots Sveriges allt mer trasiga ekonomi. De flesta stora affärsbankerna, med externa ägare, planerar att dela ut 40-60 procent av vinsten till aktieägarna. Att ägarna får utdelning när företagen går med vinst är inget problem, det är aktiebolagens uppgift att tjäna pengar till sina ägare. Problemet med storbankernas vinstutdelning ligger på ett annat plan, eftersom ägarnas risk har minimerats med hjälp av statens garantier. Men det finns banker som fungerar helt annorlunda.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Jan Guillou sätts under lupp

🟠 RECENSION Det är nog många som stört sig på Jan Guillou. En ny bok av litteraturprofessorn Ola Holmgren har dock tagit det hela ett steg längre. Den låter Guillou bli utgångspunkten för en kritik av en hel tidstendens. Guillou blir till en symbol för ”journalismen”, ett slags ideologi som bygger på att gestaltningen är oväsentlig, utan det enda som räknas är spännande och sensationella uppgifter. Förutom att vara en fiende till konsten döljer journalismen också på ett förrädiskt sätt en stark politisk tendens, i Jan Guillous fall bland annat en okritisk inställning till islam. Även den som inte är intresserad av litteratur kan njuta av det underhållande angreppet på den pompöse Guillou.

Hur konsten att förutsäga solförmörkelser blev en exakt vetenskap

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Ingen vaken person har kunnat missa att USA nyligen hade en spektakulär solförmörkelse, något som har fått stor medial uppmärksamhet innan, under och efter. Tidsschemat för den totala förmörkelsen den 8 april 2024 var beräknad till sekunden, detta tusentals år efter att skrämda människor först började försöka förutse dessa kosmiska händelser.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Den mystiska gravplatsen

🟠 HISTORIA Platsen där det ensamma järnkorset står är känd som Falks grav, men egentligen ligger rånmördaren Jonas Falk inte begravd där. Istället är det hans avrättningsplats som järnkorset vars inskription lyder ”FALK – 1855” markerar. Vad som gör denna plats till ett mysterium är blommorna. Varje sommar ligger nämligen färska blommor på Falks grav och trots kameraövervakning vet man fortfarande inte vem eller vilka som lägger dit dem.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Klicka här för att utforska vad ett casino utan svensk licens kan erbjuda!
Klicka här för att läsa om Betalrevolution

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.