Efter stormningen av den amerikanska parlamentsbyggnaden Kapitolium där mestadels fredliga demonstranter, varav flera i märkliga utstyrslar, dels släpptes in, dels trängde sig in i delar av byggnaden de inte hade tillträde till, men där även en obeväpnad kvinna sköts ihjäl av säkerhetsvakterna, var reaktionerna starka från massmedia. Så även i Sverige, där reaktionerna och upprördheten var mycket stor, även i den svenska regeringen där statsminister Stefan Löfven gick ut och fördömde stormningen och kallade den för ”…ett angrepp på demokratin som visade vad polarisering, populism och extremism kan leda till också i väletablerade demokratier”.
Men de starka orden saknades tidigare under förra året när omfattande upplopp härjade i månader i USA när vänsterextremister brände ner hela stadsdelar och anföll polisstationer, lokala och federala myndighetsbyggnader tillsammans med BLM. Skillnaderna i måttstockar mellan det ”goda våldet” och ”angrepp på demokratin” var något som Björn Söder från Sverigedemokraterna anmärkte på. Därför ställde han en fråga till regeringen om deras syn på att även ta avstånd från vänsterextremt våld.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.