
”Jävla svenne!” ropade de två invandrarna medan de misshandlade, filmade och urinerade på en svensk pojke, enligt en dom från Stockholms tingsrätt år 2020. Trots detta yrkade inte åklagaren Mirna Lelic på straffskärpning för hatbrott. När Riks frågar varför, uppger hon att hon inte minns.
I ett fall i Umeå tvingade en somalisk 17-åring en åttaåring att klä av sig och göra armhävningar. Han förklarade senare i polisförhör: ”Han såg ut som en rasist. Tänker att han röstar på SD när han blir äldre.” Åklagaren uppger att hatbrott aldrig övervägdes när Riks ringer upp, med motiveringen att gärningsmannen syftat på en fråga från polisen om varför han tror att pojken anmält honom, inte på sitt eget motiv till brottet.
Tidigare diskussioner
Problemet med svenskfientlig brottslighet är inget nytt, och många anser att det i själva verket är mer utbrett än brott som motiverats av att offret tillhör en etnisk minoritet. Redan år 2005 publicerade Petra Åkesson vid Lunds universitet en uppsats med den talande titeln ”Vi krigar mot svenskarna”, där hon intervjuat ett antal unga brottslingar.
– När vi är ute på stan och rånar så krigar vi, vi krigar mot svenskarna, sade en av de unga rånarna.
– Makt för mig är att svenskarna ska se på mig och lägga sig ner på marken och pussa mina fötter, förklarade en annan.
Frågan har sedan dess tagits upp lite då och då, oftast i anslutning till något särdeles otäckt fall. I februari 2020, efter det fall som tas upp i början av artikeln, diskuterades det av Ledarredaktionen på Svenska Dagbladet med Ivar Arpi, Paulina Neuding och den före detta polisen Mustafa Panshiri.
– Något man inte kan komma undan är att det finns en ganska tydlig etnisk aspekt. De här killarna letar aktivt efter svenskar att ge sig på, konstaterade Panshiri.

I samma veva togs det upp av SD:s rättspolitiske talesperson Adam Martinnen i en skriftlig fråga till justitieminister Morgan Johansson (S), huruvida regeringen ansåg att hatbrott ska inkludera brott som riktas mot den som uppfattats ha en svensk etnicitet eller en svensk nationalitet. Morgan Johansson svarade att ”straffskärpningsregeln kan vara tillämplig inte bara när exempelvis svenskar ger sig på invandrare utan också i den motsatta situationen”.
– Mot denna bakgrund ser jag inte behov av att vidta någon åtgärd, avslutade Morgan Johansson.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

















