Regeringens storsatsar mot rasism – men inte för etniska svenskar

Under fredagen presenterade regeringen det man kallar för en kraftsamling i form av en övergripande handlingsplan ”mot rasism och hatbrott”. I handlingsplanen kommer ett särskilt fokus läggas på skola, rättsväsende, välfärd och arbetsliv och ett stort antal myndigheter kommer att arbeta inom ramen för denna.

Handlingsplanen sätter vidare särskilt fokus på det man kallar för ”antimuslimsk rasism, antisemitism, antisvart rasism, antiziganism och rasism mot samer”.

En granskning av handlingsplanen visar dock en märklig frånvaro som borde nämnas men helt ignoreras: En specifik grupp som kontinuerligt utsätts för diskriminering, saknar lagligt skydd mot rasism och som utsätts för rasistiskt motiverade brott på en massiv skala inkluderande allt från förtal och hot till rån, misshandel, våldtäkter och mord – de etniska svenskarna.

Floskelgrundad handlingsplan

Pressträffen som hölls för att presentera den nya anti-rasistiska handlingsplanen i sig var som väntat mest ett tillfälle för jämställdhets- och arbetslivsminister Paulina Brandberg (L), kulturminister Parisa Liljestrand (M) och socialminister Jakob Forssmed (KD) att upprepa inövade floskler utan verklig substans.

– Rasism är skadligt för individen som utsätts, men också för samhället som helhet. Därför är det vårt gemensamma ansvar att se till att alla kan känna sig trygga med att vara öppna med sin identitet. Vi kan aldrig tillåta att rasism inskränker människors rättigheter och möjligheter i livet, sade Paulina Brandberg.

– Ingen ska behöva utsättas för rasism eller hatbrott. Rasism är inte bara ett angrepp mot den som utsätts utan också ett hot mot vårt öppna samhälle, vår demokrati och dess grundläggande värderingar. Med den nya handlingsplanen tar vi viktiga steg framåt för att motverka alla former av rasism och hatbrott, sade Parisa Liljestrand.

– Det är oacceptabelt att människor i Sverige i dag på olika sätt utsätts för ökat hot, våld och attacker på grund av religion, kultur eller etnisk tillhörighet. Regeringens nya handlingsplan mot rasism och hatbrott är ett viktigt steg mot ett Sverige där alla kan känna sig trygga och respekterade. Genom att fokusera på skola, rättsväsende, välfärd och arbetsliv tar vi ett samlat grepp för att skapa en långsiktig och hållbar förändring, sade Jakob Forssmed.

Inte ett ord om etniska svenskar

Den nya handlingsplanen är enligt regeringen en ”kraftsamling” i arbetet med att bekämpa det regeringen kallar för ”rasism i stort”, men också för att med olika åtgärder ”synliggöra och motverka specifika former av rasism”.

I ett pressmeddelande skriver regeringen att ”Utifrån den kunskap som finns i dag om förekomsten av rasism i Sverige har handlingsplanen särskild fokus på antimuslimsk rasism, antisemitism, antisvart rasism, antiziganism och rasism mot samer.”

I handlingsplanen specificeras de fem erkända nationella minoriteterna i Sverige vilka är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Man skriver sedan specifikt att ”Samer är därutöver erkända som urfolk i Sverige”. Muslimer och afrikaner nämns vidare åtskilliga gånger i handlingsplanens olika delar och det skrivs om att de bland annat har det svårare att hyra lokaler och upplever nedsättande kommentarer online.

Romerna utsätts enligt handlingsplanen för ”antiziganism” där de bland annat anklagas för att vara överrepresenterade när det kommer till stölder, något som otaliga händelser tycks stödja men där deras kriminalitet stoppats från att utredas grundligt eftersom det skulle ge upphov till mer ”rasism”.

Men de etniska svenskarna, urfolket i Sverige, uteblir helt i texten och nämns inte en enda gång.

Minoritet i städer – inte värd att skyddas

Det kan tyckas anmärkningsvärt att de etniska svenskarna, som dessutom är i färd med att bli förvandlade till en minoritet i sitt eget land och redan är det i flera städer som Malmö, Botkyrka och Södertälje för att nämna några – helt lämnas utan omnämning. De anses nämligen mindre skyddsvärda av regeringen i egenskap av att ännu vara i majoritet på riksnivå.

Att etniska svenskar utsätts för brott och trakasserier när de till exempel blivit minoritet i områden har så klart uppmärksammats av Nya Tider, men till och med uppmärksammats bortom alternativmedierna. I en polisrapport, ”Områdesdokument Tjärna ängar 2019” går det bland annat att läsa om den påtagliga svenskfientligheten i ett område där svenskar blivit minoritet. I ett utdrag beskrivs exempelvis hur en svensk man trakasserades så ofta av somalier i Tjärna ängar i Borlänge att han till slut valde att flytta därifrån.

”Från känd och trovärdig tjänsteman i en grannkommun kom en berättelse om en svenskfödd man som bor i Tjärna Ängar och nu väljer att flytta, eftersom han utsätts för handgriplig diskriminering utifrån sitt svenska ursprung. ’Han blev minoritet på sin gata’”. Det är en verklighet allt fler svenskar upplever.