Presidenten för Republika Srpska, Milorad Dodik, talar på en presskonferens efter folkomröstningen. Han upplevs nu ha ett starkt stöd från befolkningen för att bevaka de etniska serbernas intressen i landet. Foto: Nya Tider

Republika Srpska utmanar genom kontroversiell folkomröstning

Folkomröstningen som ägde rum den 25 september, angående Republika Srpskas nationaldag, förde upp gamla spänningar till ytan gällande republikens relation till resten av förbundsrepubliken Bosnien och Hercegovina. Resultatet av omröstningen visade att det finns ett överväldigande stöd för enklavens nationella intresse och stärkte därtill president Milorad Dodiks position. Hans möte med Rysslands president Vladimir Putin visade också att man i framtiden troligen kan räkna med dennes stöd till de serbiska invånarna i Bosnien och Hercegovina.

Den 25 september hölls för första gången en folkomröstning i Republika Srpska, som är en provins inom Bosnien och Hercegovina. Omröstningen gällde det fortsatta firandet av Republikens dag, som infaller den 9 januari, något en överväldigande majoritet sade ja till. Anledningen till omröstningen var att konstitutionsdomstolen i Bosnien och Hercegovina i november 2015 beslutat att firandet strider mot den federala konstitutionen.

Den federala regeringen i Sarajevo, huvudstaden i Bosnien och Hercegovina, var starkt kritisk till omröstningen som skulle hållas i Republika Srpska. Även Bryssel och Washington intog en kritisk hållning. Valentin Inzko, som är ”hög representant för Bosnien och Hercegovina”, ett internationellt ämbete med stor makt som inrättats som en konsekvens av fredsavtalet, fördömde omröstningen och hotade president Dodik med sanktioner.

Det förekom också hot om uttryckligt våld. Sefer Halifovic, som tidigare tillhörde den högsta militära ledningen i Bosnien och Hercegovina, sade att en militär reaktion skulle följa på en omröstning, och att Republika Srpska skulle elimineras. Representanter för regeringspartiet i federationen var emellertid snabba med att poängtera att generalens uppfattning inte motsvarar Sarajevos officiella position, men att de har förståelse för ”de bosniska patrioternas oro”.

referendum-voting_400x259_tn
Folkomröstningen genomfördes till slut utan incidenter, trots hätska kommentarer från före detta militära ledare som hotade med ”militära reaktioner” om planerna på omröstningen fullföljdes. Foto: Nya Tider

Republika Srpskas regering i Banja Luka svarade med fasthet på sådana hot. President Dodik varnade att om våld används mot republiken, kommer den omedelbart att förklara sin självständighet.
– Vi kommer inte för ett enda ögonblick kvarstå i en stat där vår motpart är beredda att använda våld mot oss, betonade Dodik.

Folkomröstningen avlöpte emellertid fredligt och utan några incidenter. Valdeltagandet blev 55,7 procent, vilket ligger nära den vanliga siffran vid andra val. Hela 99,8 procent av de röstande lade sin röst till förmån för att firandet av republikens dag ska fortsätta.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

En ny gatubild i bosniska städer

En ny gatubild i bosniska städer

🟠 Gatubilden i det ”nya” Bosnien, som uppstod efter kriget i det sönderfallande Jugoslavien, präglas allt mer av investeringarna från oljerika gulfstater. Niqabklädda kvinnor på shoppingrunda är inte bara ett resultat av intensiv turism, utan också permanenta luxuösa bosättningar.

Läs även:

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Behövde Ukrainakriget verkligen ha hänt?

🟠 BOKRECENSION Kunde Ukrainakriget tidigt ha stoppats eller kanske helt undvikits? Västeuropeiska medier, inte minst våra svenska, har ju sagt att allt är Rysslands fel och ägnat sig åt att elda på krigshysterin. Som kontrast till detta tecknar den norske statsvetaren och professorn Glenn Diesen i denna bok en mycket mer komplex och nyanserad bild av hur två broderfolk drogs in i krig mot varandra. Boken har ännu inte översatts till svenska så vi recenserar här den engelska utgåvan.

Indiestudion Kvltgames censureras – Nintendo stoppar succéspel i sista stund

🟠 KULTUR Kvltgames, spelstudion som gjort sig ett namn med politiskt satiriska spel som Heimat Defender, stod redo att ta steget in på konsolmarknaden. Men dagen före lanseringen på Switch stoppades spelet The Great Rebellion: Edition 2084 av Nintendo – trots tidigare godkännande. Nu berättar grundaren för Nya Tider om hur det gick till och vilka konsekvenser det får för hans företag.

Legenden Brigitte Bardot är död, men hennes gärning lever vidare

🟠 KULTUR Den 28 december avled en av de sista 50-talsikonerna, Brigitte Bardot. Hon började vid 15 års ålder som modell, då bilder publicerades i Elle. Filmdebuten skedde två år senare, 1952. Redan samma år gifte hon sig med regissören Roger Vadim, som hon hade känt i flera år. Året därpå medverkar hon i en amerikansk film med Kirk Douglas. Bardot lanserades i filmer som hade en erotisk underton, där hon spelade unga, sensuella kvinnor som med sin frigjordhet utmanar synen på kvinnans roll i samhället. Hon torde vara mest känd för filmen Et dieu ... crea la femme (1956) av Wadim. Höjdpunkterna i karriären är tveklöst Clouzots La vérité (1960) och Godards Le mepris (1963).

Litiumbatterier: Från dröm till verklighet

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Litium har fått smeknamnet ”2000-talets olja” och är bland annat grunden för batteriteknik för elfordon. Utnyttjandet av denna resurs är orsakar dock miljömässiga och sociala skador. När det gäller reserverna är de ojämnt fördelade geografiskt och begränsade, vilket ger nytt liv åt de geopolitiska spänningarna, vilket vi tidigare har sett när det gäller olja.

Tre historiska svenska kyrkor

🟠 Inför kyrkovalet i september månad är det lämpligt att fräscha upp kunskaperna i svensk kristen historia, dessutom även att förmedla dessa till den yngre generationen, ty skolorna i dagens Sverige har ofta, dock inte alltid tack och lov, andra prioriteringar. Undertecknad ber att få presentera tre kända och för vissa kanske okända kyrkor i Sverige.

Annonser

Det finns ett stort utbud av online-casinon, inklusive sådana som opererar utan svensk licens – casino utan svensk licens är en viktig aspekt att beakta.

När man undersöker online-spelalternativ, är det relevant att notera att det finns casino utan spelpaus, som fungerar under andra regleringar.

Spela på – casino utan svensk licens här.

En del online-casinon är inte registrerade under den svenska licensen – casino utan licens kan ha olika spelutbud och regler.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.