Skip to Content

Gustavianerna Gustaf Mauritz Armfelt, Johan Fredrik Aminoff och Johan Albrekt Ehrenström konspirerade emot den Reuterholmska förmyndarregeringen. Bild: Nationalmuseum, allmän egendom/Wikimedia Commons
HISTORIA

Reuterholm mot Armfelt

Digital utgåva

Gustaf Mauritz Armfelt hade lämnat Sverige i juli 1792, men trots det kunde inte Gustaf Adolf Reuterholm känna sig helt lugn och säker. Efter en tid upptäckte han att Armfelt och Magdalena Rudenschöld planerade att, med stöd från Ryssland, avsätta Sveriges förmyndarregering. Detta blev början på en lång process mot rojalisterna.

Publicerad: 19 april, 2021, 10:29

  • Svenska

Läs även

I juli 1792 hade Gustaf Mauritz Armfelt lämnat Sverige och två månader senare blivit utnämnd till ambassadör i Italien. Kort efter Armfelts avfärd hade ledande gustavianer rensats ut ur statsförvaltningen av Gustaf Adolf Reuterholm.

Hertig Carls milda behandling av Gustaf III:s mördare hade väckt gustavianernas och de breda folklagrens vrede mot förmyndarregeringen som i teorin leddes av hertigen och i praktiken av Reuterholm. Hertigen och hans maka, hertiginnan Hedvig Elisabeth Charlotta, samt Reuterholm kom därför att betrakta gustavianerna, som leddes av Armfelt, som ett allvarligt hot och hertiginnan avslöjar i dagboksanteckningen hon skrev i juli att Carl lugnande försäkrat henne att ”han redan bestämt sig att aflägsna Armfelt.”

Gustaf Mauritz Armfelt – Gustaf III:s vän, ledande gustavian och hertig Carls nemesis. Blev ambassadör i Italien hösten 1792. Målning av Louis Gauffier (1762-1801), daterad 1793. Foto: Nationalmuseum.

 

I Kärlekens krigare avslöjar Christopher O’Regan att i samband med att hertigen utnämnde Armfelt till ambassadör i Italien befriade han honom ”från överståthållarsysslan”, trots att det var olagligt. O’Regan noterar även att Armfelts ambassadörsutnämning snarare var ”en ren förvisning. Han hade aldrig ansökt tjänsten, önskat den” och dessutom var det ”allmänt känt att ambassadörsposten vid de italienska hoven innebar en tillvaro i ett tämligen händelselöst politiskt vakuum.”

Gustavianerna fortsatte dock sin verksamhet i Sverige.

Magdalena Rudenschöld

O’Regan noterar att ”under sommaren 1792” började hovfröken Magdalena Rudenschöld göra sig ”obekväm för de nya makthavarna.” Magdalena Rudenschöld var Armfelts älskarinna och hade varit nära väninna till Gustaf III. Precis som Armfelt var hon en hängiven gustavian och O’Regan nämner att hon, vid hovet, högljutt demonstrerade ”sitt missnöje med dem som smutsade Gustaf III:s rykte, och när den nya tryckfriheten lovordades vid hertigens hov utropade hon att man ju dessutom infört ’mordfrihet’ i landet vars enda villkor var att man mördade ’kungar, välgörare och släktingar’.”

Armfelts älskarinna Magdalena Rudenschöld var en hängiven gustavian som inte ville gå försiktigt tillväga.
Okänd konstnär: Magdalena Rudenschöld, 1766-1823, cirka 1795, Nationalmuseum, allmän egendom. Bild: Wikimedia Commons

Hon kom dock länge undan med detta av skäl som antyds av Hedvig Elisabeth Charlotta i den dagboksanteckning hertiginnan skrev i oktober 1792: ”Under hela den gångna sommaren har hertigen gjort sin kur för fröken Magdalena Rudensköld [(sic!)] utan att dock från hennes sida röna något gensvar”. Hertig Carl var alltså kär i hovfröken Rudenschöld den sommaren och låtsades därför inte om vare sig hennes kritik mot förmyndarregeringen eller hennes kommentar om ”mordfrihet”.

Hertiginnan kände väl till sin makes otrohet och accepterade den. Hon hade själv älskare och innan hon vänt sig emot Gustaf III hade hon haft en tvetydig relation med honom, men Carls intresse för Rudenschöld kom att betraktas som problematiskt, sannolikt även av Hedvig Elisabeth Charlotta själv, på grund av denna hovfrökens förbindelse med Armfelt.

O’Regan noterar att gustavianerna också upptäckt hertigens intresse för Rudenschöld, men skillnaden var att de ville att hon skulle utnyttja situationen för ”att kunna få kontroll över hertigen.” Rudenschöld som var mer romantisk än strategisk vägrade dock gå med på det vilket, som O’Regan skriver, ledde till en konflikt mellan henne och de andra gustavianerna.

Efter att Armfelt lämnat Sverige blev det, som O’Regan nämner, ”oklart vem som egentligen styrde Sverige”. Reuterholm fick allt mer makt medan hertigen, som O’Regan skriver, ”visade sig alltmer ointresserad av regeringsarbetets mödosamma slit”. Denna utveckling följde hertig Carls kusin, Katarina II (även känd som Katarina den stora) av Ryssland, med stigande oro.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

DE VIKTIGASTE PERSONERNA I DENNA ARTIKEL:

Gustaf Mauritz Armfelt (1757-1814) – ambassadör i Italien och ledande gustavian.

Magdalena Rudenschöld (1766-1823) – Armfelts älskarinna. Gustavian.

Johan Albrekt Ehrenström (1762-1847) – gustavian som ville gå försiktigt tillväga.

Johan Fredrik Aminoff (1756-1842) – överste och gustavian.

Abraham Westman (1753-1802) – bryggare, löjtnant och gustavian.

Otto Magnus von Stackelberg (1736-1800) – Rysslands ambassadör i Stockholm. Gustavian.

Gustaf IV Adolf (1778-1837) – Sveriges omyndige kung.

Gustaf Adolf Reuterholm (1756-1813) – Sveriges verklige makthavare under Gustaf IV Adolfs minderårighet 1792-96.

Carl, hertig av Södermanland (1748-1818) – Gustaf IV Adolfs farbror och förmyndare.

Hedvig Elisabeth Charlotta av Holstein-Gottorp, hertiginna av Södermanland (1759-1818) – hertig Carls

intrigerande hustru, Gustaf III:s dödsfiende 1789-92, och Gustaf IV Adolfs faster.

Katarina II (1729-96) – kejsarinna av Ryssland samt kusin till hertig Carl och Hedvig Elisabeth Charlotta.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Den mångsidiga Hildegard

HISTORIADe som ägnar sig åt örter, kryddväxter och odling har säkert stött på Hildegard av Bingen. Denna mångfacetterade kvinna som levde på 1100-talet är lätt att bli intresserad av. Men örterna utgjorde bara en liten del av hennes omfattande verksamhet. Hennes världsbild grundades i övertygelsen att Gud och skapelsen samverkade i allt, från odling till politik.

Reuterholm träder fram

HISTORIAUnder åren 1792-96 styrdes Sverige av en förmyndarregering som leddes av hertig Carl, som var farbror till den omyndige kungen Gustaf IV Adolf. I praktiken var det dock Gustaf Adolf Reuterholm som hade makten. Denna tid i Sveriges historia, som blivit känd som den reuterholmska tiden, kom att till stor del präglas av förföljelser och utrensningarna inleddes kort efter att Reuterholm återkommit Sverige.

Skydd mot djävulen

KULTURDet finns en gammal tradition och föreställning från medeltiden, att det är bra att sätta en hästsko ovanför ytterdörren. Många tror idag att hästskon bringar lycka till hemmet, men på den tiden var syftet att hålla djävulen borta från huset och familjen. Detta går tillbaka till en berättelse i England, där smeden Dunstan från Baltonsborough i mitten på niohundratalet fick ett löfte från djävulen själv.

Ingegerd – Storfurstinna och helgon från Sigtuna

UTRIKESEva har valt blommor med omsorg. Blåklint och gula ringblommor, de svenska färgerna. Andaktsfull går hon in i Sofiakatedralen i Kiev. Detta är en helig plats. Hon niger och gör korstecknet. Sedan går hon fram till den stora sarkofagen i grå marmor. Där vilar helgonet som skall få hennes blommor. Det är Ingegerd Olofsdotter och hennes man Jaroslav den Vise. Hon lägger ner blommorna, ber en bön och går ut i solen igen. Hon sätter sig på en bänk för att vänta på sin man, och där på bänken färdas hon tillbaka i tiden.

Vasakungens skräck

HISTORIANär år 1542 gick mot sitt slut var Gustaf Vasa djupt skakad. Den småländske bondehövdingen Nils Dacke hade vid den tiden nämligen tagit över sydöstra Sverige. Tidigare det året hade det mest omfattande bondeupproret i Sveriges historia utbrutit. Detta uppror är känt som Dackefejden.

Cajsa Warg och hennes hjelpreda

HISTORIALandskamrerdottern och hushållerskan Cajsa Warg trädde i tjänst hos rika familjer i Stockholm. Hennes erfarenheter i kök och hushåll kom sannerligen väl till pass. År 1755 gavs nämligen den första upplagan av hennes kokbok Hjelpreda i Hushållningen För Unga Fruentimber ut. Denna kokbok blev mycket populär redan under Wargs livstid och översattes till tyska, danska och estniska.

Stormaktstidens hovmålare, Om hovmålaren David Klöcker Ehrenstrahl

INRIKESDavid Klöcker Ehrenstrahl var en av den svenska stormaktstidens mest betydelsefulla och framstående målare. Han lyckades med hjälp av färg och penslar fånga allt från kungafamiljens prakt till hundars lekfullhet. Genom sitt måleri kom han att representera barocken i svensk konst och flera av hans verk är berömda och uppskattade än i dag.

Det gåtfulla ljuset i skyn: Om Betlehemsstjärnan

HISTORIAI Matteusevangeliet berättas att österländska stjärntydare sökte upp nyfödde Jesus efter att ha skådat en stjärna på himlen. Denna stjärna, som endast nämns i ett av de fyra evangelierna, är en gåta som än idag inte har kunnat lösas.

Gå till arkivet

Send this to a friend