Skip to Content

Frimureriet hade en guldålder i det gustavianska Sverige. Bilden visar en ordenssammankomst som är avbildad av frimuraren Carl August Ehrensvärd (1745-1800) år 1796. Bild: Nationalmuseum
HISTORIA

Reuterholm och sökandet efter ljuset

Digital utgåva

Gustaf Adolf Reuterholm är kanske en av Sveriges mest kända frimurare. Han var mycket hängiven ordensverksamheten, experimenterade med olika former av magi och sökte vägledning om inte bara framtiden utan även om hur han skulle förhålla sig till människorna i sin närhet.

Publicerad: 6 december, 2019, 14:40

  • Svenska

Läs även

”En afton (också i januari månad), då jag för att arrangera drottningens spelpartie satt ensamen i det långa röda förmaket på Gripsholm, att afbida Hs. Maijsts utkomst från dess inre rumm, gafs en annonce af 3 starka slag i den yttre väggen af rummet, som vetter emot trädgården, dit ingen menniskia vintertiden kommer. Detta var kl 8. om aftonen och således just hvid samma timma dödsfallet skedde.”

Gustaf Adolf Reuterholm: nära vän med hertig Carl, allierad med Gustaf III och känd frimurare.
Odaterad målning av Ulrica Fredrika Pasch (1735-96). Bild: Wikimedia Commons

 

Detta är vad kammarherren och frimuraren Gustaf Adolf Reuterholm (1756–1813) berättar i Samling af maçonnique händelser. Till egen ro och hielpreda för minnet uptecknade uppå Svidja år 1784 af G.A.R., som finns återgiven i sin helhet i Kjell Lekebys verk Gustaviansk mystik: Alkemister, kabbalister, magiker, andeskådare, astrologer och skattgrävare i den esoteriska kretsen kring G.A. Reuterholm, hertig Carl och hertiginnan Charlotta 1776–1803. Vad Reuterholm skildrar i citatet ovan är hur han genom ett meddelande (annonce) från andevärlden underrättades om att hans mor, Maria Gyllenstierna af Lundholm (1716–83), avlidit. På den här tiden trodde nämligen frimurare att andevärlden kunde sända meddelanden till de levande, bland annat genom knackningar i väggen. Annonce var det samtida franska låneordet som 1700-talets frimurare alltid använde när det gällde detta.

Frimureriet i 1700-talets Sverige

Den allra första frimurarlogen öppnades i Sverige år 1735 på initiativ av Axel Wrede-Sparre (1708–72) som blivit frimurare i Frankrike fyra år tidigare, vilket blev början på etableringen av Svenska Frimurare Orden. Då allt fler män blev upptagna i orden växte den och fler loger öppnades. Frimurarorden fick särskilt starka fästen i Göteborg och Stockholm på 1700-talet och i huvudstaden kom frimureriet att frodas inom adeln och senare även inom kungafamiljen efter att kung Adolf Fredrik (1710–71) upptagits i orden. Kungens tre söner – Gustaf (1746–92), Carl (1748–1818) och Fredrik Adolf (1750–1803) – blev nämligen också frimurare och Carl kom dessutom att år 1776 ta upp sin maka, Hedvig Elisabeth Charlotta (1759–1818), i frimurarorden. Hertig Carl, hertiginnan Hedvig Elisabeth Charlotta och kung Gustaf III kom alla tre att ha egna esoteriska frimurarkretsar vid hovet.

Som det framgår i artikeln om Illuminatorden (eNyT v. 37/2019) så fanns det mer än en sida av upplysningstiden. Den mer kända är ifrågasättandet och kritiserandet av inte bara den rådande samhällsordningen utan även av prästerskapet, teologin och religionen. Förnuftet och intellektet kom att värderas högt under den här tiden, inte minst i just det sammanhanget. Parallellt med den sidan av upplysningen växte dock illuminismen fram och kan, som Lekeby skriver, ”betecknas som en reaktion mot upplysningsfilosofins ensidiga kult av förnuftet som inte gav mystiken och människans djupare behov mycket utrymme”. Illuminismen var, som Lekeby noterar, präglad av ”senantikens hermetiska och platonska tradition, renässansens nyplatonism, kristna teosofi och kabbala”, men även av radikalpietismens naturlära och alkemi.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Cajsa Warg och hennes hjelpreda

HISTORIALandskamrerdottern och hushållerskan Cajsa Warg trädde i tjänst hos rika familjer i Stockholm. Hennes erfarenheter i kök och hushåll kom sannerligen väl till pass. År 1755 gavs nämligen den första upplagan av hennes kokbok Hjelpreda i Hushållningen För Unga Fruentimber ut. Denna kokbok blev mycket populär redan under Wargs livstid och översattes till tyska, danska och estniska.

Stormaktstidens hovmålare, Om hovmålaren David Klöcker Ehrenstrahl

INRIKESDavid Klöcker Ehrenstrahl var en av den svenska stormaktstidens mest betydelsefulla och framstående målare. Han lyckades med hjälp av färg och penslar fånga allt från kungafamiljens prakt till hundars lekfullhet. Genom sitt måleri kom han att representera barocken i svensk konst och flera av hans verk är berömda och uppskattade än i dag.

Det gåtfulla ljuset i skyn: Om Betlehemsstjärnan

HISTORIAI Matteusevangeliet berättas att österländska stjärntydare sökte upp nyfödde Jesus efter att ha skådat en stjärna på himlen. Denna stjärna, som endast nämns i ett av de fyra evangelierna, är en gåta som än idag inte har kunnat lösas.

Skogsarbetarhustrun och vanten

HISTORIAErika Aittamaa bodde i byn Lovikka i Tornedalen. Hennes familj var fattig och hon stickade därför vantar som hon sedan sålde. En dag år 1892 råkade hon sticka vantar som var så tjocka och hårda att kunden inte ville ha dem, men dessa kom att bli de allra första lovikkavantarna.

Att mörda en krigarkung – Recension av Upprättelsen – Olof Dagström och motivet bakom mordet på Karl XII

HISTORIADen 30 november 1718 stupade Karl XII vid Fredrikstens fästning i Norge. Överstelöjtnant Olof Dagström inledde därefter en omfattande utredning av kungens död och upptäckte att Karl mördats av fransmannen André Sicre på order av Ulrika Eleonora den yngres make, Fredrik av Hessen-Kassel. Denna utredning och dess följder tas upp av Bob G Lind i boken Upprättelsen – Olof Dagström och motivet bakom mordet på Karl XII. Boken väcker dock frågor.

Livets, dödens och kungens skald

HISTORIACarl Michael Bellmans sånger och epistlar har sjungits, studerats och älskats länge. Dock har upphovsmannen och hans karriär, samt de verkliga personerna bakom gestalterna Fredman och Movitz, kommit att överskuggas av verken. Bellman blev, tack vare den kulturella guldåldern under Gustaf III:s regeringstid, en allmänt berömd skald redan under sin livstid. Dock dog han utfattig och skuldsatt år 1795.

Jüri Lina: Sverige är Sovjet 2.0

Jüri Lina intervjuas om sina erfarenheter av kommunismen i Estland och hur han idag ser liknande mönster och repression mot oppositionella i Sverige.

Upptäcktsresa i runornas tecken

KULTURI Sverige finns över 2 000 runstenar. Hur många som ännu inte har kommit i dagen vet man inte. Nya fynd görs. Runstenarna lyser som fyrtorn i mörkret. Med sina olika meddelanden har de en fantastisk historia att berätta. Följ med på en upptäcktsresa i runornas tecken!

Gå till arkivet

Send this to a friend