Skip to Content

Mordet på Gustav III blev upptakten till den reuterholmska tiden. Bild: Wikipedia
HISTORIA

Reuterholm träder fram

Digital utgåva

Under åren 1792-96 styrdes Sverige av en förmyndarregering som leddes av hertig Carl, som var farbror till den omyndige kungen Gustaf IV Adolf. I praktiken var det dock Gustaf Adolf Reuterholm som hade makten. Denna tid i Sveriges historia, som blivit känd som den reuterholmska tiden, kom att till stor del präglas av förföljelser och utrensningarna inleddes kort efter att Reuterholm återkommit Sverige.

Publicerad: 3 mars, 2021, 10:58

  • Svenska

Läs även

Den 29 mars 1792 kunde Gustaf III:s svägerska, hertiginnan Hedvig Elisabeth Charlotta, till stor del känna både lättnad och glädje.

Svågern, som hon hatat och länge önskat livet ur, hade nu äntligen dött i sviterna av skottskadan som tillfogats honom tretton dagar tidigare. Hennes make och kusin, hertig Carl av Södermanland, hade dessutom framgångsrikt satt stopp för utredningen av konspirationen och förstört den ursprungliga listan på konspiratörer.

Under tiden som den omfattande mörkläggningen pågick dömdes och avrättades Jacob Johan Anckarström för mordet på Gustaf III medan den mest sannolike attentatsmannen lämnat landet med en tunna guld som han fått av hertig Carl. Detta har tagits upp tidigare och ingående i artiklarna ”Attentatet mot Gustaf III” (eNyT v. 15/2018) och ”Frimurarnas dolde mästare” (eNyT v. 39/2020).

Hertiginnan blev dessutom gravid för allra första gången senare det året. Sannolikt var hennes älskare Fabian von Fersen fadern, men det talade hon naturligtvis inte högt om.

Kort sagt, från och med slutet av mars 1792 kunde hertiginnan vara både lycklig och lättad. Dock fanns det en man som verkligen kommit att bli en mycket besvärlig nagel i ögat på både henne och hertig Carl. Denne man var ingen annan än den finske baronen Gustaf Mauritz Armfelt, som varit Gustaf III:s nära vän i många år och senare den våren blev en av de ledande gestalterna inom en rörelse som inte bara hertigen utan även Gustaf Adolf Reuterholm kom att betrakta som mycket farlig.

Kodicillen som försvann

För att förstå varför de förföljelser och utrensningar som kom att prägla de fyra år då Gustaf Adolf Reuterholm i praktiken styrde Sverige alls ägde rum är det viktigt att känna till de olika versionerna av Gustaf III:s testamente. I Kärlekens krigare nämner Christopher O’Regan att Gustaf III:s ursprungliga testamente från år 1780 ”hade gjort hertigen till regent med i stort sett oinskränkt kunglig makt under Gustaf Adolfs tid som omyndig”. Detta testamente kom dock att ändras nio år senare när Gustaf III:s val att genomdriva Förenings- och säkerhetsakten, som inte bara innebar enväldig kungamakt utan även jämlikhet inför lagen oavsett samhällsklass, gav honom en dödsfiende i hertig Carls hustru. Hertiginnans stämplingar mot Gustaf tycks nämligen ha minskat hans redan försvagade tillit till hertig Carl ytterligare, för O’Regan noterar att kungen år 1789 oroat sig över sin sons framtid och därför ”förklarat att Gustaf Adolf skull bli myndig redan vid arton års ålder, i stället för vid tjuguett som det ursprungliga testamentet föreskrev”.

Gustaf III:s yngre bror, hertig Carl, blev Gustaf IV Adolf förmyndare. Oljemålning av Giovanni Battista Lampi (1751-1830), daterad 1799. Bildkälla: www.kungligaslotten.se

 

Den 29 mars 1792 skrev den döende kungen en tredje version av sitt testamente. Detta dokument utgjordes av, som O’Regan skriver, fyra akter: ”Den första föreskrev att hans trettonårige sons vice guvernör, informator och alla hans övriga lärare skulle förbli i tjänst fram till den dag sonen blev myndig; den andra gjorde en av hans gamla vänner sedan barndomen till chef för utrikesaffärerna medan den tredje förordnade Armfelt till överståthållare”. Den fjärde, och viktigaste, utgjordes av kodicillen som, vilket O’Regan framhåller, ”stadgade hur sammansättningen av den kommande förmyndarregeringen skulle se ut”. Enligt O’Regan vingklippte även denna kodicill hertig Carl helt. Hertigen miste, som O’Regan skriver, ”ställningen som ensam regent; han skulle inte längre ha en extra röst vid voteringarna, vilket han normalt skulle ha rätt till, även enligt de gamla testamentena. Han förlorade också möjligheten att själv få välja sina medarbetare”.

När hertigen några timmar senare läste igenom testamentet och dess kodicill blev han, enligt O’Regan, missnöjd över kodicillens innehåll. Dock fann han snart, som O’Regan skriver, ”en förödande inkonsekvens i texten, som gjorde den lagligen obegriplig och därför omöjlig att följa ordagrant. Där fanns nämligen inte en enda stavelse som upphävde hertigens rätt till förmynderskapet över Gustaf Adolf, samtidigt som det uttryckligen stod att den nuvarande interimsregeringen, till största delen bestående av Gustaf III:s anhängare, skulle sitta kvar”.

Hedvig Elisabeth Charlotta hävdade dessutom i en senare anmärkning i sin dagbok att kodicillen skall ha varit ”så illa skrifvet, att man svårligen ens kunde känna igen kungens handstil.” Detta var dock föga förvånande då den döende kungen varit mycket svag när han skrev kodicillen.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Fakta: De viktigaste personerna i denna artikel:

Gustaf III (1746-92) – kung av Sverige 1771-92.

Sofia Magdalena av Danmark – Gustaf III:s hustru och Sveriges drottning 1771-92.

Gustaf IV Adolf (1778-1837) – Gustaf III:s och Sofia Magdalenas äldre son, kung av Sverige 1792-1809.

Carl, hertig av Södermanland (1748-1818) – Gustaf III:s yngre bror och Gustaf IV Adolfs förmyndare.

Hedvig Elisabeth Charlotta av Holstein-Gottorp, hertiginna av Södermanland (1759-1818) – hertig

Carls intrigerande hustru och Gustaf III:s dödsfiende 1789-92.

Gustaf Adolf Reuterholm (1756-1813) – Sveriges verklige makthavare 1792-96.

Gustaf Mauritz Armfelt (1757-1814) – ledande gustavian.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Karl XV som konstnär och samlare

HISTORIAEn del kungligheter i Sverige har varit konstnärligt intresserade och några har till och med tecknat och målat. En av de mer kända av Sveriges kungliga konstnärer är Karl XV som både samlade på konst och var en mycket hängiven målare med landskapsmotiv som specialitet.

Den mystiske mannen från Bocksten

HISTORIAPå Varbergs fästning kan man se kvarlevorna efter en man som dött och blivit pålspetsad under medeltiden. Kvarlevorna hittades i Bockstens mosse på midsommaraftonen 1936 och därför har den döde fått namnet Bockstensmannen. Han är internationellt känd och fortfarande ett mysterium trots många undersökningar. Den 22 juni i år öppnade en ny utställning om honom på Varbergs fästning.

Skymning för Reuterholm

HISTORIAÅr 1794 pågick rättegångsförhandlingarna mot de gustavianer som varit delaktiga i den Armfeltska konspirationen. Dessa rättegångsförhandlingar väckte starkt missnöje bland folket och kom att bli början på nedgången för Gustaf Adolf Reuterholm.

Den mångsidiga Hildegard

HISTORIADe som ägnar sig åt örter, kryddväxter och odling har säkert stött på Hildegard av Bingen. Denna mångfacetterade kvinna som levde på 1100-talet är lätt att bli intresserad av. Men örterna utgjorde bara en liten del av hennes omfattande verksamhet. Hennes världsbild grundades i övertygelsen att Gud och skapelsen samverkade i allt, från odling till politik.

Reuterholm mot Armfelt

HISTORIAGustaf Mauritz Armfelt hade lämnat Sverige i juli 1792, men trots det kunde inte Gustaf Adolf Reuterholm känna sig helt lugn och säker. Efter en tid upptäckte han att Armfelt och Magdalena Rudenschöld planerade att, med stöd från Ryssland, avsätta Sveriges förmyndarregering. Detta blev början på en lång process mot rojalisterna.

Skydd mot djävulen

KULTURDet finns en gammal tradition och föreställning från medeltiden, att det är bra att sätta en hästsko ovanför ytterdörren. Många tror idag att hästskon bringar lycka till hemmet, men på den tiden var syftet att hålla djävulen borta från huset och familjen. Detta går tillbaka till en berättelse i England, där smeden Dunstan från Baltonsborough i mitten på niohundratalet fick ett löfte från djävulen själv.

Ingegerd – Storfurstinna och helgon från Sigtuna

UTRIKESEva har valt blommor med omsorg. Blåklint och gula ringblommor, de svenska färgerna. Andaktsfull går hon in i Sofiakatedralen i Kiev. Detta är en helig plats. Hon niger och gör korstecknet. Sedan går hon fram till den stora sarkofagen i grå marmor. Där vilar helgonet som skall få hennes blommor. Det är Ingegerd Olofsdotter och hennes man Jaroslav den Vise. Hon lägger ner blommorna, ber en bön och går ut i solen igen. Hon sätter sig på en bänk för att vänta på sin man, och där på bänken färdas hon tillbaka i tiden.

Vasakungens skräck

HISTORIANär år 1542 gick mot sitt slut var Gustaf Vasa djupt skakad. Den småländske bondehövdingen Nils Dacke hade vid den tiden nämligen tagit över sydöstra Sverige. Tidigare det året hade det mest omfattande bondeupproret i Sveriges historia utbrutit. Detta uppror är känt som Dackefejden.

Gå till arkivet

Send this to a friend