Orosmolnen hopar sig över den ekonomiska utvecklingen. Alla är inte lika överens om att det finns en egentlig vilja att få ner inflationen snabbt, utan ser snarare en risk i att flera regeringar gärna ser att vi får en hög inflation under ganska många år. Idén med det skulle i så fall vara att med inflationens hjälp trycka ner de problem som den höga skuldbördan idag medför. Bild: Pixabay

Riksbankens styrränta tillbaka på en mer ”normal” nivå – då slår räntefällan igen

EKONOMI.
Under de senaste tio årens lågräntestrategi har Riksbanken varnat för att den snabbt stigande skuldbördan bland hushåll och fastighetsbolag riskerar att skapa en allvarlig skuldfälla som kan trigga igång en djup lågkonjunktur. Med den senaste höjningen av styrräntan, från 1,75 till 2,5 procent, har vi nått den punkt där problemen börjar realiseras. Flera proffstyckare har kritiserat Riksbanken för att höja för mycket och för snabbt, men också för att inte agera på tvärs mot sitt uppdrag.

Felaktig bild av räntans normalnivå

Styrräntan är nu högre än vad den varit på 10 år, vilket betyder att vi nu, ur ett historiskt perspektiv, har tagit oss ur en extrem lågränteperiod.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Fd ledamot av Riksdagens skatteutskott och Riksbanksfullmäktige

Relaterat

Inflationen, räntan och den ekonomiska utvecklingen – en snårig historia

Inflationen, räntan och den ekonomiska utvecklingen – en snårig historia

🟠 EKONOMI De ekonomiska förutsättningarna drar åt olika håll, när Riksbanken efter två år började sänka räntenivån igen vid sitt penningpolitiska möte den 7 maj. Pressen på Riksbanken att sänka räntan var stor från de stora bankerna och finansiella instituten, när marknaden för nya lån börjat svikta påtagligt både för hushållen och inom företagssektorn. De mest påstridiga krafterna ville att Riksbanken skulle avisera upp till sex eller åtta räntesänkningar redan i år, för att komma ner till styrräntans målnivå, 2 procent.

Statens kostnader för ränteavdrag exploderar

Statens kostnader för ränteavdrag exploderar

🟠 I takt med att räntorna höjs är det inte bara svenska hushåll som får ökade kostnader, utan även svenska staten. I Finland rådde en liknande situation, men där beslutade man för tio år sedan att gradvis minska avdraget för varje år. I år nådde avdraget noll procent och staten slipper därmed alla kostnader för ränteavdrag. För svenska staten väntar dock en smäll på 57 miljarder kronor som måste finansieras med större statsskuld, nedskärningar eller höjd skatt.

Läs även:

BRICS utveckling: fortsatt expansion och ”de-dollarisation”

BRICS utveckling: fortsatt expansion och ”de-dollarisation”

🟠 EKONOMI BRICS utvidgning ser ut att fortsätta, trots att två av de tidigare inbjudna länderna dragit tillbaka eller inte fullföljt sina anslutningar 2023. Strategin att fjärma sig från US-dollar fortsätter att spridas och flera länder står på kö för att ansluta sig till BRICS. Argentinas avhopp och Saudiarabiens tystnad påverkar inte intrycket av att BRICS är en faktor att räkna med.

Inflationen, räntan och den ekonomiska utvecklingen – en snårig historia

Inflationen, räntan och den ekonomiska utvecklingen – en snårig historia

🟠 EKONOMI De ekonomiska förutsättningarna drar åt olika håll, när Riksbanken efter två år började sänka räntenivån igen vid sitt penningpolitiska möte den 7 maj. Pressen på Riksbanken att sänka räntan var stor från de stora bankerna och finansiella instituten, när marknaden för nya lån börjat svikta påtagligt både för hushållen och inom företagssektorn. De mest påstridiga krafterna ville att Riksbanken skulle avisera upp till sex eller åtta räntesänkningar redan i år, för att komma ner till styrräntans målnivå, 2 procent.

Priset för brottslighet mot företagen: 98 miljarder kronor per år

Priset för brottslighet mot företagen: 98 miljarder kronor per år

🟠 EKONOMI Företagens organisationer med Svenskt Näringsliv i spetsen pekar ut brottsligheten mot företag som ett hot mot den fria företagsamheten. I flera rapporter under det senaste året har såväl Svenskt Näringsliv som organisationerna Företagarna och Småföretagarna presenterat rapporter som pekar på de enorma kostnader som brottsligheten mot företag kostar. Man presenterar data som visar att företagare överväger att helt lägga ner sina företag eller att flytta hela eller delar av verksamheten till annan ort. Kriminaliteten äter sig in i företagandet på många olika sätt och riskerar att hota den svenska företagsamheten.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Domedagen inställd – eller?

🟠 Patrick Moore är en av de biologer som var med och startade Greenpeace i början av 1970-talet. På 1980-talet bytte han sida. I sin senaste bok, Osynliga hot och falska hot om jordens undergång, vänder han upp och ner på den samlade globala miljörörelsens berättelser om nära förestående miljökatastrofer på grund av radioaktivitet, plastsopor, skogsskövling, världshavens försurning och inte minst klimatförändringar. Han menar att miljörörelsen blivit en politisk väckelse som lämnat det mesta av vetenskaplig förankring. I sin argumentation använder han dock själv många av de falskgrepp som han anklagar miljörörelsen för.

Kriget i Ukraina: Med skygglappar för de större perspektiven

🟠 BOKRECENSION Nu har Ukrainakriget rasat i mer än två år, och det har börjat komma böcker som går på djupet och försöker skildra och förklara detta krig. Vi har valt att titta närmare på en sådan, som kommit ut på ett stort förlag och är lätt tillgänglig i bokhandeln. Det är en bok av en ukrainsk-amerikansk historiker, Serhii Plokhy. Denne för fram långa, på historien baserade resonemang, om kriget och dess orsaker. Vi på Nya Tider kommer säkert att återkomma med recensioner av fler böcker om kriget, som kanske ser det ur någon annan vinkel och med annat fokus. Men vi börjar med denna bok.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Svenskdroppar – dunderkuren från örtriket

🟠 HISTORIA Svenskdroppar, som även är känd som Schwedenbitter, är en örtkur som utvecklades av de två svenska läkarna Klaus Samst och – sannolikt – Kristian Henrik Hjärne på 1700-talet. Den här tinkturen populariserades på 1900-talet av Maria Treben. Svenskdroppar innehåller flera olika örter och sägs hjälpa mot olika sjukdomar och krämpor.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.