Skip to Content

Sten Sture den yngre dog på Mälarens is den tredje februari 1520. Carl Gustaf Hellqvist: Sten Sture d y:s död på Mälarens is, 1880, Nationalmuseum. Foto: Greta Lindström, allmän egendom.
HISTORIA

Riksföreståndaren som nästan blev kung

Digital utgåva

Sten Sture den yngre var Sveriges riksföreståndare under en våldsam och konfliktfylld tid. Varken han eller hans anhängare ville att Sverige skulle förbli underkastat danskt styre, vilket ledde till att han fick många mäktiga fiender, bannlystes av påven och hamnade i krig med Kristian II. Ändå vägrade Sten Sture ge sig och var den av Sturarna som kom närmast den svenska kungakronan.

Publicerad: 13 juli, 2020, 12:50

  • Svenska

Läs även

Han har gått till historien som Sten Sture den yngre, men det var inte hans riktiga namn. Han föddes som Sten Svantesson (Natt och Dag) vid årsskiftet 1492-1493. Hans exakta födelseår är okänt. Det var först år 1512, när han blev riksföreståndare, som han började kalla sig Sten Sture den yngre.

Sten Sture den yngre – född Sten Svantesson (Natt och Dag) – hade stora ambitioner. Samtida avbildning av Sten Sture i Västerås domkyrka. Foto: Wikimedia Commons

Sten kom från en ätt som länge deltagit i politiska maktkamper och stridigheter, inte minst efter grundandet av Kalmarunionen år 1397 som kom, som det framgår i artikeln om Sten Sture den äldre (eNyT v 41/2018), att förvärra den redan väldigt spända relationen mellan svenskarna och danskarna.

Sten tillhörde den Stureätt som grenade ut sig ur den gamla ätten Natt och Dag. Då han var ättling till Sten Bosson (Natt och Dag), vars syster Märta varit gift med Sten Sture den äldres farfarsfar hade han mycket avlägsna släktband till både denne mäktige riksföreståndare och den äldre Stureätten (även känd som Sjöbladsätten). Hans farfarsmor, Katarina Svensdotter Sture, tillhörde den yngre Stureätt som härstammade från Danmark och Stens farfar, Nils Bosson, bytte ut sin fars släktnamn till sin mors.

Bo Eriksson noterar i boken Sturarna: Makten, morden, missdåden att Nils Bosson Sture blev en av de närmaste anhängarna till Sten Sture den äldre, som var Sveriges riksföreståndare under åren 1470-97 och 1501-03. År 1493 bröts dock den goda relationen mellan riksföreståndaren och Nils Bosson Sture. Orsaken till brytningen var att Sten Sture den äldre tvingade Nils att byta bort Västerås län, som han ägde, mot Stegeborgs slott det året. Detta fick även till följd att Sten Sture den äldre fick en fiende i Nils Bosson Stures son, Svante Nilsson (Natt och Dag), som ställde sig på danskarnas sida och till och med hjälpte den danske kungen Hans att störta den svenske riksföreståndaren 1497. Svante Nilsson (Natt och Dag) försonades dock med Sten Sture den äldre efter att kung Hans började återkräva förläningar av honom. År 1501 blev Sten Sture den äldre åter riksföreståndare, med stöd av Svante Nilsson. Detta ledde i sin tur till fiendskap mellan Svante Nilsson och kung Hans.

Riksföreståndaren hade som uppgift att agera som en ställföreträdare för Kalmarunionens kung, då endast en kung enligt enligt unionsbrevet fick styra unionen. Det var mestadels kungen av Danmark. Men eftersom allt fler svenskar ville bli självständiga och lämna unionen började riksföreståndarna blir mer trotsiga och utmanande mot den danske kungen.

Efter Sten Sture den äldres död år 1503 efterträdde Svante Nilsson (Natt och Dag) honom som Sveriges riksföreståndare.

Den blivande riksföreståndaren

Eriksson skriver att riksföreståndare Svante Nilsson (Natt och Dag) tidigt började betrakta sonen Sten Svantesson (Natt och Dag) som sin efterträdare och så fort sonen blivit myndig vid femton års ålder ”fick han ta steget in i den feodala offentligheten och axla rollen av att vara sin fars hjälpare och vapendragare”. Svante sände även sin son på diplomatiska resor till Danmark och Eriksson noterar att Sten även fick ”delta i förhandlingar med representanter för den mäktiga tyska Hansan”.

En annan del av utbildningen till riksföreståndare var även att delta i strid. Eriksson framhåller att på den tiden var det så att den ”som inte förstod att leda trupper i strid kunde inte heller leda ett land i fred”. Sten fick därför, som Eriksson skriver, delta ”i stridigheter mot danska trupper i Västergötland 1510-11”.

År 1511 utsågs han dessutom till ståthållare i Västergötland. Som ståthållare var hans uppgift att, som Eriksson skriver, vara ”kungens högsta representant på ett slott och ansvara för bland annat dess militära beskydd och administreringen av skatterna i området”. I samband med att han tillträdde som ståthållare gifte han sig med den sjuttonåriga, högättade damen Kristina Nilsdotter Gyllenstierna, som var moster till den framtida kungen, Gustaf Eriksson Vasa.

År 1512 dog Svante Nilsson (Natt och Dag).

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Skymning för Reuterholm

HISTORIAÅr 1794 pågick rättegångsförhandlingarna mot de gustavianer som varit delaktiga i den Armfeltska konspirationen. Dessa rättegångsförhandlingar väckte starkt missnöje bland folket och kom att bli början på nedgången för Gustaf Adolf Reuterholm.

Den mångsidiga Hildegard

HISTORIADe som ägnar sig åt örter, kryddväxter och odling har säkert stött på Hildegard av Bingen. Denna mångfacetterade kvinna som levde på 1100-talet är lätt att bli intresserad av. Men örterna utgjorde bara en liten del av hennes omfattande verksamhet. Hennes världsbild grundades i övertygelsen att Gud och skapelsen samverkade i allt, från odling till politik.

Reuterholm mot Armfelt

HISTORIAGustaf Mauritz Armfelt hade lämnat Sverige i juli 1792, men trots det kunde inte Gustaf Adolf Reuterholm känna sig helt lugn och säker. Efter en tid upptäckte han att Armfelt och Magdalena Rudenschöld planerade att, med stöd från Ryssland, avsätta Sveriges förmyndarregering. Detta blev början på en lång process mot rojalisterna.

Reuterholm träder fram

HISTORIAUnder åren 1792-96 styrdes Sverige av en förmyndarregering som leddes av hertig Carl, som var farbror till den omyndige kungen Gustaf IV Adolf. I praktiken var det dock Gustaf Adolf Reuterholm som hade makten. Denna tid i Sveriges historia, som blivit känd som den reuterholmska tiden, kom att till stor del präglas av förföljelser och utrensningarna inleddes kort efter att Reuterholm återkommit Sverige.

Skydd mot djävulen

KULTURDet finns en gammal tradition och föreställning från medeltiden, att det är bra att sätta en hästsko ovanför ytterdörren. Många tror idag att hästskon bringar lycka till hemmet, men på den tiden var syftet att hålla djävulen borta från huset och familjen. Detta går tillbaka till en berättelse i England, där smeden Dunstan från Baltonsborough i mitten på niohundratalet fick ett löfte från djävulen själv.

Ingegerd – Storfurstinna och helgon från Sigtuna

UTRIKESEva har valt blommor med omsorg. Blåklint och gula ringblommor, de svenska färgerna. Andaktsfull går hon in i Sofiakatedralen i Kiev. Detta är en helig plats. Hon niger och gör korstecknet. Sedan går hon fram till den stora sarkofagen i grå marmor. Där vilar helgonet som skall få hennes blommor. Det är Ingegerd Olofsdotter och hennes man Jaroslav den Vise. Hon lägger ner blommorna, ber en bön och går ut i solen igen. Hon sätter sig på en bänk för att vänta på sin man, och där på bänken färdas hon tillbaka i tiden.

Vasakungens skräck

HISTORIANär år 1542 gick mot sitt slut var Gustaf Vasa djupt skakad. Den småländske bondehövdingen Nils Dacke hade vid den tiden nämligen tagit över sydöstra Sverige. Tidigare det året hade det mest omfattande bondeupproret i Sveriges historia utbrutit. Detta uppror är känt som Dackefejden.

Cajsa Warg och hennes hjelpreda

HISTORIALandskamrerdottern och hushållerskan Cajsa Warg trädde i tjänst hos rika familjer i Stockholm. Hennes erfarenheter i kök och hushåll kom sannerligen väl till pass. År 1755 gavs nämligen den första upplagan av hennes kokbok Hjelpreda i Hushållningen För Unga Fruentimber ut. Denna kokbok blev mycket populär redan under Wargs livstid och översattes till tyska, danska och estniska.

Gå till arkivet

Send this to a friend