Skip to Content

Aung San Suu Kyi, från internationellt hyllad Nobelpristagare till bespottad försvarare av den burmesiska nationens buddhistiska särart. Burma heter numera officiellt Myanmar, men Aung San Suu Kyi säger själv oftast Burma. Foto: Wikipedia/Nya Tider
ANALYS

Rohingya, oönskade immigrant- ättlingar

PappersupplaganNya Tider v. 45

Världens media har den senaste tiden översköljts av rapporter om en rad övergrepp mot folkgruppen rohingya i Myanmar, eller Burma som landet är mer känt som. Bakgrunden förtigs däremot, liksom att förtryck av minoriteter kan sägas vara normaltillståndet i landet. Burma har sedan en militärkupp 1962 utvecklats till ett socialistiskt helvete med en politik fullt i klass med eller värre än Nordkoreas, där många av de runt hundra etniska grupperna i landet förföljts. Det menar Per Björklund, som själv vistats i närområdet under längre perioder.

Publicerad: 12 november, 2017, 16:55

  • Svenska

Läs även

Den muslimska folkgruppen rohingya, kallad bengaler av de burmesiska myndigheterna, härstammar från Bangladesh och kom till Burma i samband med oroligheterna vid Bangladeshs självständighet 1948 och framåt, och dessförinnan som arbetskraft åt britterna när landet var en koloni. Enligt den burmesiska lokalbefolkningen har denna invandring fortsatt långt in på 1980-talet.

Burmesiska myndigheter betraktar dem inte som burmesiska medborgare, men trots det har de kunnat lägga under sig allt större områden med tiden. I takt med att de har blivit fler har de drivit undan de ursprungliga burmeserna i de områden där de har slagit sig ned. Efter ett uppmärksammat fall 2012, där en burmesisk flicka våldtogs och mördades av rohingyas, utbröt oroligheter där båda sidor i konflikten gjorde sig skyldiga till övergrepp. Efter det har oroligheter pågått med varierande styrka och tog ny fart när bengaler 2016 attackerade en gränspostering och dödade nio soldater.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Per Björklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • Anders Bo

    Enhver levedygtig nationalstat med frihedselskende indbyggere, tager afstand fra, og skiller sig af med muhamedanere!

  • latmask

    Om bengalerna (rohingya) inte hade varit muslimer så hade svensk media inte brytt sig om dem.

Miljöpartistisk EU-kandidat skallade och ströp elev – får villkorlig dom

INRIKESI maj förra året chockades elever på Samskolan i Saltsjöbaden då en lärare flög på en elev, skallade honom i ansiktet och enligt flera vittnen även tog stryptag på honom när han låg ner. Läraren, Pascal Mafall Fall, satt samtidigt i kommunfullmäktige för Miljöpartiet och var kandidat till EU-valet 2014. Nu har domen fallit. Politikern kommer undan med villkorlig dom därför att tingsrätten menar att han kan ha blivit provocerad av eleven och har fått motta ”hat och hot” efter händelsen – i båda fallen uppgifter som kommer endast från politikern själv.

Vad är målet egentligen?

LEDAREI detta nummer berättar vi om de nya lagar som EU förbereder för att stoppa bilåkandet. Men det finns inte några alternativ. Hur föreställer man sig egentligen att samhället ska se ut, och kommer de som varnat för den totala samhällsomvälvning som skissas i Agenda 2030 att få rätt?

Armenisk soldat: ”Knivhuggen i ryggen”

INTERVJUArthur Danielyan är ledare för den armeniska oppositionsrörelsen ”Adekvat”. Han anmälde sig som frivillig i Nagorno Karabach-kriget. I en intervju med Nya Tider talar han om den senaste tidens politiska turbulens i Armenien och vapenstilleståndet efter Azerbajdzjans anfall på de kristna invånarna i Nagorno-Karabach.

Presidentvalet i USA väcker minnen av valet 2018 – och ger farhågor inför framtiden

OPINION: KATERINA JANOUCHSkulle det verkligen vara så otroligt om delar av det amerikanska valet faktiskt var ett bedrägeri? Precis som det svenska valet 2018 kunde ha varit det. Veckans debattör Katerina Janouch menar att den som verkligen månar om demokratin borde inte ha något emot att man går till botten med de frågetecken som uppstått när Trump först haft överlägsen ledning i ett flertal delstater, men plötsligt, som på kommando, förlorat med hundratusentals röster.

USA-valet: Trump förlorade vita kärnväljare men fick fler hos minoriteterna

VALET I USADen enda etniska grupp i USA som föredrog Donald Trump framför Joe Biden var de vita. Samtidigt var det bland minoriteterna som han ökade sin röstandel jämfört med valet 2016. På grund av USA:s demografiska förändring riskerar Republikanerna på lite sikt att förlora makten permanent, men kan hålla senaten ett tag till.

Jan Myrdal gick alltid sin egen väg

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDETÄntligen slipper vänsteretablissemanget Jan Myrdal, denne kontroversielle skriftställare som de formellt bugade sig för, men samtidigt i själ och hjärta avskydde eftersom han stod upp för de principer som de för länge sedan svikit.

Skatterna i budgetspelet – små men tydliga skillnader mellan partierna

EKONOMISkatteförslagen i regeringens och oppositionspartiernas budgetförslag är inte alltid så enkla att få grepp om. I denna artikel tittar vi därför på hur de olika förslagen påverkar skatteuttaget under det kommande året, om de vinner en majoritet i riksdagen. Den totala skillnaden mellan förslagen är inte mer än cirka 4 procent av det totala skatteuttaget i regeringens förslag, men vi väljer att granska de skillnader som faktiskt finns och hur de skulle fördelas, om de blev verklighet.

Runar Søgaards liv bakom rubrikerna

KULTURI sin självbiografi ger den tidigare predikanten sin version av inte bara äktenskapet med sångerskan Carola Häggkvist, utan berättar även om andra händelser som genom åren har skapat rubriker. Boken ger också en bild av hur det är att vara föremål för mediernas uppmärksamhet i decennier, ett rampljus som inte alltid varit av godo.

Gå till arkivet

Send this to a friend