<strong>Dokumentärfotografi</strong> på Moderna Museet av Anna Riwkin. Bilden är tagen i Kivik 1954, ingår i serien Zigenarväg 1954-55. Det fanns vid denna tid ett par hundra romer i Sverige. Bakom boken, filmen och utställningen på Moderna Museet står Lawen Mohtadi och Gellert Tamas.

Romer på Moderna Museet

Nu är det Romer som gäller. Kanske blev läsarna av Nya Tider också gripna av ämnet efter vår recension av Karl-Olov Arnstbergs bok ”Romer i Sverige” i Nya Tider v. 42/2015. Moderna Museet tar sig an romerna med ett historiskt bildreportage.

Den dag jag blir fri, en biografi om romskan Katarina Taikon, blev till filmen Taikon, som den 2 oktober gick upp på biograferna. Det är ju ingen tvekan om att Katarina Taikon var en speciell människa som det finns mycket att lära av. Inte minst vad det gäller modet att stå upp för sitt folks intressen i ett läge när majoritetsbefolkningen var mycket skeptisk. Tilläggas bör att hon samtidigt gjort det från en position där hon själv brutit med stora delar av sin romska identitet.

På Moderna museet visas dokumentärfoton av Anna Riwkin och Björn Langhammer av romskt liv i förändringsperioden från 1954 och under 1960-talet.

Anna Riwkins bilder kommer delvis från ett bildreportage i tidningen VI, 1954, med text av Ivar-Lo Johansson. Utställningen menar att det var en skildring i majoritetssamhällets, välvilliga men ändå, ”utifrånperspektiv” (Riwkin har vitryskt judisk härkomst).

På 60-talet får de svenska romerna en egen röst genom Katarina Taikon. Katarinas svensk-tyske man Björn Langhammer fotograferade romer och romernas frigörelsekamp med ett ”inifrånperspektiv”, menar utställarna.

Det är utan tvekan utmärkt dokumentärfotografi. Jag faller ju särskilt för Anna Riwkins bilder, det är hisnande att tänka att detta var Sverige utanför knuten när jag var barn. Det fanns en zigenarfamilj i närheten där jag bodde i sexårsåldern. Vi såg dem och jag minns att det fanns ”massor” av barn där, men det var tydligt från både deras och mina föräldrars sida att vi inte skulle leka med varandra. De gjorde ”farliga saker och deras föräldrar brydde sig inte”, fick jag veta. Vad de ansåg om oss har jag ingen aning om.

Det är naturligtvis inte en tillfällighet att en sådan utställning visas just nu. Det handlar inte bara om vackra foton. Det är framför allt en lektion i den svenska ”rasismen”, från invandringsförbudet 1914 fram till Skånepolisens urartade spaningsdokument, det så kallade ”romregistret”. Inte minst handlar det också om den romska medborgarrättsrörelsen på 1960-talet.

Bakom boken, filmen och utställningen på Moderna Muséet står journalisterna Lawen Mohtadi och Gellert Tamas. Det är ingen tvekan om att det är en mycket vinklad bild de visar. Det svenska majoritetssamhället har varit och är fortfarande fördomsfullt och rasistiskt och romerna är oskyldiga offer, är deras budskap. Att den verkliga historien är mycket mer komplicerad kan man lära av till exempel Arnstbergs bok.

Intresset för romer, genom filmer, böcker, föredrag och liknande med denna vinkling kan man på goda skäl gissa hänger ihop med att kultureliten vill förbereda opinionen för att ”den moraliska stormakten” Sverige kommer att åta sig att göra ”svenskar” också av Bulgariens och Rumäniens romer.

Det fanns cirka 200 romer, med åtta släktnamn, i Sverige 1914 när invandringsförbudet infördes. Det var inte så många fler 1954 när förbudet hävdes och den finska invandringen började. Nu handlar det redan om flera tiotusentals och i framtiden kan det potentiellt handla om miljoner. Det har plötsligt blivit en helt annan dimension. Med vårt perspektiv kan det tyckas småsint och överkänsligt när 30-talets politiker oroade sig över några hundra personers inverkan på den svenska ”folkstammens” utveckling. I dag kan man däremot med all rätt hävda att det är på största allvar.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Guldbaggegalans förfall

Guldbaggegalans förfall

🟠 KULTUR Guldbaggegalan har länge varit något jag har sett fram emot och njutit av, att först se filmstjärnor anlända på röda mattan och sedan följa prisutdelningen med spänning, ledd av en rolig konferencier. Numera är det dessvärre plågsamt att se den, bland annat på grund av vulgärt språk och politisk propaganda. Den första och sista delen leddes i år av okända afrikaner som hade ett vulgärt språk, med uttryck som ”What the fuck!”

Det Konstmuseet inte vill se

Det Konstmuseet inte vill se

🟠 KULTUR Konst kan, som vi vet, ha flera lager av betydelser. I fallet med Dick Bengtsson blir det lite extra avancerat. Faktiskt så pass avancerat att galleriet som ställer ut honom censurerar hans konst. Och inte nog med det. En samtida konstnär som säger att hon kan prata med de döda citerar honom från andra sidan, och aktivistiska kulturprofiler tillskriver honom ideal han aldrig ställt sig bakom. En besynnerlig gravskändning av ett unikt konstnärskap pågår i Stockholm fram till mitten av september.

Legender: Bakom kulisserna av myterna som styr oss

Legender: Bakom kulisserna av myterna som styr oss

🟠 KULTUR I en värld mättad med info-fiction – virala inlägg på X, blockbusters eller valkampanjer – är legender inte längre berättelser från förr. De är en industri, en strategisk konst, som Bruno Fuligni avslöjar i sin bok ”Le Bureau des légendes décrypté”, där han utforskar spioners tekniker för att skapa trovärdiga täckmantlar. ”Le Bureau des légendes” är den franska titeln på TV-serien ”Falsk identitet” som sändes i SVT 2016.

Kallmurar

Kallmurar

🟠 KULTUR När människan blev bofast och började bruka jorden uppstod ett behov av att hägna in de områden som var åkrar och betesmarker. Murar och gärdsgårdar behövdes för att markera gränser och ge ett nödvändigt skydd mot vilda djur och andra inkräktare.

Åsle Tå

Åsle Tå

🟠 KULTUR I ett vackert, böljande landskap nedanför Ålleberg och Karleby, i närheten av Falköping, i Åslesänkan ligger Åsle Tå. Tågatan följer Kolaforsen och gatan kantas av små stugor omgivna av trädgårdstäppor med ”mormorsblommor” så som akleja, blåklint, liljor, lavendel och fingerborgsblommor. Här finns även stenmurar och träd av alla slag. Här möts vi av en unik miljö med den största samlingen av backstugor i Sverige från 1700- och 1800-talen.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Guldbaggegalans förfall

🟠 KULTUR Guldbaggegalan har länge varit något jag har sett fram emot och njutit av, att först se filmstjärnor anlända på röda mattan och sedan följa prisutdelningen med spänning, ledd av en rolig konferencier. Numera är det dessvärre plågsamt att se den, bland annat på grund av vulgärt språk och politisk propaganda. Den första och sista delen leddes i år av okända afrikaner som hade ett vulgärt språk, med uttryck som ”What the fuck!”

Legender: Bakom kulisserna av myterna som styr oss

🟠 KULTUR I en värld mättad med info-fiction – virala inlägg på X, blockbusters eller valkampanjer – är legender inte längre berättelser från förr. De är en industri, en strategisk konst, som Bruno Fuligni avslöjar i sin bok ”Le Bureau des légendes décrypté”, där han utforskar spioners tekniker för att skapa trovärdiga täckmantlar. ”Le Bureau des légendes” är den franska titeln på TV-serien ”Falsk identitet” som sändes i SVT 2016.

Jättevargen ylar igen

🟠 Forskare: Första utrotade djuret återskapat Tre jättevargar påstås vara de första återskapade exemplaren av en utdöd djurart. Företaget bakom kritiseras dock för att presentera genmodifierade hybrider, som bara delvis har de utdöda generna, men samtidigt visar deras tekniska framsteg att det är möjligt att återskapa arter – men även att genmodifiera människor.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.