Skip to Content

På andra sidan Östersjön har ofta man midsommarbrasor istället för midsommarstång. Foto: Pixabay/Merja Partanen
KRÖNIKA

Så firas midsommar på andra sidan Östersjön

Digital utgåva

Ni kanske inte trodde det, men midsommar firas faktiskt också på andra sidan Östersjön och inte bara hos oss i Sverige. Okej, en del kände kanske till att midsommar även firas i Finland, men att det finns midsommarfirande i våra baltiska grannländer som både liknar och skiljer sig något från det svenska dito är det nog färre som vet. Därför, en vecka före midsommar, är det dags att bekanta sig kort med hur traditionerna ser ut just i Finland, Estland och Lettland under årets ljusaste dag och natt.

Publicerad: 15 juni, 2019, 15:38

  • Svenska

Läs även

När midsommarafton är ett faktum i Sverige, och man kanske mot sin vilja råkar slå på det Bonnierägda TV4:s morgonsändningar eller det likaledes vänsterpräglade SVT, kan man räkna med att man hittar en tyckarpanel som diskuterar vad en modern midsommar i dagens Sverige egentligen är. Kan vad som helst räknas som midsommarfirande idag, till och med kanske Ramadan om den råkar infalla under samma tid? Ja, brukar den samstämmiga tyckarpanelen enas kring, och sedan tar man sig an att avsmaka en midsommarbuffé som helst skall innehålla något vegetariskt till grillen för att hänga på klimattrenden, men för att inte missa att midsommar i Sverige nu minsann är en mångkulturell angelägenhet serveras och rekommenderas naturligtvis halalkorv på kyckling eller liknande. Kort sagt: Allt som man själv ser som midsommar räknas som just det, midsommar. Men reser du till muslimskt präglade förorter hör du som bekant vare sig svenska språket eller ser spåren av midsommarfirande.

Men hur ser det då ut i våra grannländer på andra sidan Östersjön? Ja, inte som i Sverige i alla fall. Finland håller kanske på att glida över mot Sveriges håll i tyckarmentalitet, men det beror tyvärr på detta lands vilja att efterapa både bra som dåligt från Moder Svea. Här följer nu en liten sammanfattning av midsommarfirandet i våra tre grannländer Finland, Estland och Lettland.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Jonas Serneholt

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • ♚Grand Vizier♚✓ᵀʳᵘᵐᵖ ˢᵘᵖᵖᵒʳᵗᵉʳ

    I Norge firas midsommar på den korrekta kvällen, nämligen kvällen innan den 24. juni, det kallas Sankthansaften, eller Jonssok (Altså från St. Johannes, fött på dagen et halvt år efter Jesus). I hundratals år har kvällen firats med sankthansbål (StHans brasa), men numera är det bara ett län ,Vestfold, som har det som fridag.

    Dagen uppmärksammas dock av hela landet, och många kommuner gör enorma sankthansbrasor denna kväll.

    Så det är svenskarna, och deras tidigare östra landsände som firar det fel. Balterna har helt rätt, när det senast firades i England och Skottland, så var det alltid brasor.

Politisk vendetta

OPINION

En Ketchup-effekt?

OPINION: JAN TULLBERGI TV-programmet Agenda den 17 november 2019 intervjuades Stefan Löfven av Anders Holmberg om gängbrottslighet och utanförskapet. Statsministern hävdar då i den förinspelade intervjun att segregationen inte har med invandringen att göra, samt att om fattiga svenskar bosatt sig i dessa förorter så hade de också bildat samma typ av våldsamma gäng. Löfvens insats blev i efterhand hårt kritiserad, inte minst i de egna leden. Veckans debattskribent, Jan Tullberg som är docent i företagsekonomi, menar att intervjun blottlägger den offentliga lögnen.

Dubbla måttstockar i hetslagstiftningen

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDETI veckans nummer berättar vi om Åsa Westerberg som blivit dömd för hets mot folkgrupp efter att ha skrivit illa om muslimer på grund av Islamiska statens härjningar. Även om hon uttryckt sig grovt visar fallet hur viktigt det är för makthavarna att tysta kritik av det mångkulturella projektet.

Mannens tre åldrar – och varför patriarkatet är lösningen på dagens problem

OPNION: FREDRIK LARSONÄldre stabila män behövs för att vägleda unga vilsna killar. Patriarkatet är alltså inte ett problem, utan snarare lösningen på dagens problem. Det menar Fredrik Larson, som är låtskrivare och sångare som gör folkrock med svenska texter. Han menar att det behövs en fast hand för att fostra unga män – inte några feminister.

Regeringen vid vägs ände

KRÖNIKAMellan mars 1986 och maj 1988 upplevde Frankrike en likadan situation av låst polarisering som Sverige i dagens läge, då med en socialist som statschef och en borgerlig regering. Fenomenet kallades ”la première cohabitation”, fritt översatt till svenska ”det första tvångsäktenskapet”.

Fejk-teve luras i biståndskampanj

OPINION: KARL-OLOV ARNSTBERGHur många kan luras att skänka pengar till projekt för fattiga? Det finns många fattiga i världen, men varken Afrika eller Sydostasien ser ut som flera av de stora biståndsprojekten vill framställa dem. De konstruerar en bild av ”den andre” som primitiv och passiv för att gåvogivarna ska känna sig goda och duktiga. Veckans debattör Karl-Olov Arnstberg går igenom några aktuella exempel.

Etablissemanget pressas tillbaka på bred front

Ett nytt år att växa och utvecklas är här

VICE CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET

Gå till arkivet

Send this to a friend