Även om partistyrelsen formellt sett är partiets högsta beslutande organ (efter Landsdagarna), ligger den verkliga makten i verkställande utskottet (VU). VU har under de senaste två åren sammanträtt 37 gånger. ”Verkställande utskottets beslut godkänns därefter i efterhand av partistyrelsen”, står det i partiets handlingar. Partistyrelsen har sammanträtt drygt tio gånger under samma period. En källa med insyn berättar att partistyrelsen i praktiken bara är en ratificeringsinstans, utan verkligt inflytande. Inte ens om den mot förmodan skulle vilja, kan styrelsen ändra verkställande utskottets beslut, då dessa beslut ofta kommer till partistyrelsen flera månader efter att de redan är verkställda.
Fler utskott
Även om verkställande utskottet har makten över de stora besluten, är det fler utskott involverade i partiets drift på olika sätt.
Inför de allmänna valen nästa år har partiets särskilda kandidatutskott sammanträtt vid 57 tillfällen och godkänt drygt 7 000 kandidater.
Partiet har både en pressavdelning och en kommunikationsavdelning, där den förstnämnda hanterar medieförfrågningar och den sistnämnda hanterar partiets sociala mediekanaler.
”Givet partiets nya situation som varande både samarbetsparti och oppositionsparti faller också ett ansvar på Pressavdelningen att i det utåtriktade arbetet navigera i den rollen”, skriver pressavdelningen.
De berättar att de har ”godare kontakt och bättre relationer med den svenska journalistkåren” och att de numera har ”ett större fokus för att bibehålla och förbättra relationen med de olika mediehusen och deras journalister”. De har ”ett utarbetat kontaktnät som spänner över samtliga redaktioner i landet”.
Inför nästa år planeras förändringar i pressavdelningens arbete i syfte att ”så långt det är möjligt påverka samhällsdebatten i en riktning som gynnar Sverige och Sverigedemokraterna”.
Kommunikationsavdelningen har tio anställda. De bemannar partiets sociala medier klockan 08–22 varje vardag och helgdagar 10–20.
”Under vardagar är mellan tre till sex medarbetare i tjänst och en till två per helgdag”.
De skriver även att de i EU-valet lyckades få miljoner visningar på TikTok och YouTube.
Jimmie Åkesson har även en särskild partiledarstab med tre heltidsanställda och en deltidsanställd.
”Partiledarstaben håller varje vardag ett morgonmöte med representanter från gruppledningen, samordningen, pressavdelningen, kommunikationsavdelningen och politisk service. Detta för att synkronisera verksamheterna, undvika dubbelarbete och säkerställa att relevanta omvärldshändelser och nyheter upptäcks och hanteras tillbörligt”, står det i handlingarna.
Mediekanalen Riks numera privatägd
För ett antal år sedan lanserade SD en egen mediesatsning, kallad Riks, vilken växte kraftigt och blev en avgörande faktor för framgångarna i riksdagsvalet 2022. I oktober 2023 såldes Riks till bolaget Rplay Nordic Media AB för att formellt sett vara oberoende. Kanalen fortsätter dock i praktiken att vara nära allierad med SD genom att Rplay Nordic Media AB ägs av Jacob Hagnell, som var redaktör och programledare under tiden som SD ägde kanalen.
Under 2023 likviderades dotterbolaget Samtid & Framtid, som var det bolag som drev YouTube-kanalen Riks och nättidningen Samtiden.
SD äger fortfarande ett dotterbolag som heter ADBO Sverige AB, där partiets kommunikationschef Joakim Wallerstein är styrelseordförande och enda anställd. Bolaget ska köpa in profilprodukter och producera videomaterial till partiet. Varför partiet inte driver denna verksamhet i egen regi utan bolagiserat är inte klarlagt, men kan vara ett upplägg för att kunna dra av utgifter i verksamheten, samt dra av moms på inköp, vilket ideella föreningar (politiska partier) inte tillåts göra. Bolaget omsätter tiotals miljoner kronor under valår, och något lägre under mellanvalsår. Huruvida aktiebolagsverksamheten varit ekonomiskt fördelaktig för Joakim Wallerstein på ett personligt plan är inte känt.
Sparar pengar inför valåret
När Nya Tider granskar SD:s årsredovisningar för 2023 och 2024 finner vi att partiet nu sparar pengar inför valåret 2026. Merparten av pengarna i valfonden kommer från de olika distrikten och kommunföreningarna, som tvingas avsätta 25 procent av sina intäkter varje år. Från den kan sedan riksorganisationen plocka ut pengar vid behov.
Vid förra valrörelsen 2022 kunde partiet därmed höja sina intäkter till omkring 200 miljoner kronor, där omkring 60–70 miljoner utgjordes av uttag ur valfond. Därefter har det sjunkit till drygt 100 miljoner 2023 (då de inte gjorde några uttag ur valfonden), vilket sedan steg till 141 miljoner 2024 (då de tog ut mer ur valfonden under EU-valet).
Under denna tid har SD ändå lyckats lägga undan pengar inför valet 2026.
Partiet hade omkring 126 miljoner kronor i tillgångar vid årsskiftet 2024/2025, där omkring hälften ligger i värdepappersinnehav och omkring hälften på bankkonto. Investeringarna sköts av det nya utskottet ”Investeringsrådet”, med ”syftet att förvalta partiets valfond samt egna kapital”.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
