Skip to Content

För tredje året i rad gladde manskören Orphei Drängar tusentals åhörare med sång på Valborgsmässoaftonen på Carolina Redivivas trappa i Uppsala. Foto: Nya Tider
UPPSALA

Sånger till vårens ära: Orphei Drängar

Digital utgåva

För tredje året i rad sjöng manskören Orphei Drängar (OD) in våren på trappan till universitetsbiblioteket Carolina Rediviva i Uppsala efter den traditionsenliga mösspåtagningen kl. 15 på Valborgsmässoaftonen. Tusentals Uppsalabor samlades för att andäktigt lyssna till ”Majsång” och ”Studentsången” samt sjunga med i ”Här är gudagott att vara”.

Publicerad: 1 maj, 2018, 23:44

  • Svenska

Läs även

Här är gudagott att vara.

O, vad livet dock är skönt!

Hör, vad fröjd från fåglars skara,

se, vad gräset lyser grönt.

Så sjunger de tusentals åhörarna med i Gunnar Wennergrens sång som är en av de många sånger som manskören Orphei Drängar framför den här dagen. Att sjunga med i denna sång är en tradition den här dagen. I bakgrunden hörs samtidigt det avlägsna ljudet av den dunkande dansmusiken från de olika studentnationerna och skapar en påtaglig kontrast till körsången på bibliotekstrappan, men OD lyckas, till stor del, överrösta den i år igen.

Valborgsmässoaftonen är en mycket livlig dag i Uppsala, i synnerhet bland studenterna, men när klockan närmar sig tre på eftermiddagen beger sig även flera av dessa till Carolina Rediviva för att delta i den traditionsenliga mösspåtagningen, som går ut på att man samlas utanför universitetsbiblioteket. Därefter kommer rektorn ut på balkongen och vinkar med studentmössan, varpå åskådarna vinkar tillbaka och sätter på sig sina respektive studentmössor. Nu är det dock inte bara mösspåtagningen som lockar utan även OD:s framförande av traditionella vårsånger. Enligt körens egen Facebooksida samlades så många som 40 000 åhörare i år.

Från 1957 uppträdde Orphei Drängar i Uppsala universitetsaulan kl. 15 på Valborgsmässoaftonen, men när aulan skulle restaureras för tre år sedan sjöng de istället på trappan till Carolina Rediviva den 30 april 2016. Det skulle egentligen ha varit en engångshändelse men det blev så uppskattat att det blev en ny tradition. Massan av åhörare sträcker sig från alldeles i närheten av Carolina Redivivas trappa ända bort till Uppsala slott och nedför backen mot Drottninggatan.  

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

”Fucked by the machine”

RECENSIONI november meddelade en kinesisk forskare, professor He Jiankui från Shenzhen, att hans forskarlag lyckats genomföra en lyckad genmodifiering på ett tvillingpar. Mänskligheten har därmed tagit första steget mot genetiskt modifierade (”förbättrade”) människor. Nästan samtidigt publicerade den kanadensiske biologen Jean Filippe Gariépy sin bok The Revolutionary Phenotype – The amazing story of how life begins and how it ends. Boken redovisar en omvälvande biologisk teori med akut oroande implikationer just på området genetisk modifiering – en ”fenotypisk revolution”, som ”nästan helt säkert” kommer att leda till hela det biologiska DNA-baserade livets förslavande under en ny hårddiskbaserad livsform.

Ny bok om runor och skriftspråkets uppkomst

KULTURFör den högerorienterade är fransmannen Alain de Benoist en givande bekantskap. Han har kal­lats för den nya högerns ”grand old man” och meritlistan talar om ett metapolitiskt engagemang som sträcker sig över fyra decennier. Med titlar som Indo-Europeans: in Search of the Homeland (Indo-europeérna: sökandet efter hemlandet), View from the Right (Perspektiv från höger) och On the Brink of the Abyss (Vid avgrundens rand), är det lätt att hans verk Runes and the Origins of Writing (Runor och skriftspråkets uppkomst, Arktos, 2017) trillar ned i kundkorgen. Själv fick jag boken i lagom tid till fimbulvinterns årliga mansförkylning. I denna recension går undertecknad igenom verket med sedvanliga Carelliska utsvävningar inom temat ”autentisk hedendom”.

Karolinska Förbundets årsmöte i Falun

Traditionsenligt samlas medlemmar i Karolinska förbundet den 30 november till ett årsmöte och en middag. I år blev det mer högtidligt än vanligt, då det har gått 300 år sedan Karl XII:s död vid Fredrikstens fästning. Stockholmsavdelningen håller vid traditionen den 30 november, medan förbundets lokalavdelning i Dalarna träffas några dagar tidigare för att möjliggöra ett deltagande även i Stockholm. Karolinska förbundets lokalavdelning i Dalarna bildades den 30 november 1968 och sammankomster äger rum i Kungliga Dalregementets officersmäss.

Den svenska sagoberättaren, Om författarinnan Elsa Beskow och hennes sagor

KULTURHon skrev flera bilderböcker för barn samt fyllde olika böcker och jultidningar med sina livfulla illustrationer. Sedan sin litterära debut med barnboken Sagan om den lilla, lilla gumman år 1897 var Elsa Beskow (1874-1953) en känd och älskad författarinna i svenska hem, inte minst bland barnfamiljer. Hennes böcker är i dag klassiker som berättar om det Sverige som en gång var.

Den ryktbare doktorn Axel Munthe

”Ni är mitt hjärtas dam”, skrev Axel Munthe till kronprinsessan Victoria 1893. Därmed inleddes en av de märkligaste kärlekssagorna i svensk historia som varade i trettiosju år.

Natten då djuren kunde tala

En riktigt god jul!

Termometern står på minus tjugo. Stora snöflingor dalar från himlen och faller mjukt mot den gamla snön på marken. Det är julafton, förväntningarnas afton.

Julfirande i världen

Hur firas egentligen julen i andra länder?

Gå till arkivet