BULLE fylld med vispad grädde och mandelmassa samt florsocker på toppen. Så har dagens semla sett ut sedan 1930-talet. Foto: Nya Tider

Semlans dag – Om fettisdagens och fastlagens traditioner i Sverige

Den 28 februari är det fettisdagen – den dag på året som man inte behöver skämmas för att äta en semla med extra mycket grädde och mandelmassa. Fettisdagen handlar dock egentligen om inledningen på den 40 dagar långa fastan inför påsk. Själva semlan har haft olika namn och serverats i mer än en form sedan medeltiden, och har till och med blivit anklagad för ett kungamord.

Fettisdagen är den sista av de tre dagar i fastlagen, alltid en tisdag, som inleder den 40 dagar långa fastan inför påsk. De två som föregår denna dag är fläsksöndagen (även känd som fastlagssöndagen) och blå måndagen (detta kallas även måndagen i stilla veckan). Vad som har gett blå måndagen dess namn är att kyrkorummet denna dag kläddes i blått – fastans färg. ”Fastlag” kommer av det tyska ordet fastelavent som betyder ”kvällen före fastan”. Anledningen till detta namn är att för länge sedan bestod fastlagen endast av kvällen före fastan.

Under de här tre dagarna hade maten en central roll, då fastlagen inledde en lång fasteperiod då man inte fick äta kött, vitt bröd, ägg och mjölk. Även om reformationen gjorde fastan frivillig levde traditionen kvar under lång tid. Fastlagen var frosseriets tid och i Sverige åts under fläsksöndagen och blå måndagen huvudsakligen fläsk eller annat kött.

HUSHÅLLERSKAN Cajsa Warg hade sina synpunkter på hur hetväggen skulle serveras på fettisdagen. Illustration ur hennes bok Hjelpreda i Hushållningen För unga Fruntimer som gavs ut första gången 1755.

Fläsk och kött åts visserligen även under fettisdagen, men vad som verkligen dominerade på matborden den dagen var vitt bröd, ägg och mjölk – den sista dagen då man fick äta dessa. Det var därför som fettisdagen en gång i tiden var känd som ”vita tisdagen” och det var det vita brödet och mjölken som blev föregångare till fastlagsbullarna, det vill säga dagens semlor. Det innebär att om man ska vara riktigt noga och traditionsenlig så är fettisdagen den enda dag på året som man ska äta semlor.

År 1689 noteras det i en anteckning att semlor avnjöts i Stockholm, men fastlagsbullar har ätits i Europa sedan åtminstone 1450-talet. De första fastlagsbullarna var formade som kors och garnerade med kummin. Därefter formades bullarna som kringlor innan de fick den karaktäristiska runda form de har i dag.

Det var under 1900-talet som fastlagsbullen huvudsakligen började bli känd som just semla. Tidigare hade benämningarna fettisdagsbulle, fastlagsbulle och hetvägg varit vanliga och dagens semlor är sannolikt inspirerade av hetväggen som var en enkel, ofylld bulle som serverades i en skål med antingen varm mjölk eller smält smör.

Hushållerskan Cajsa Warg skriver 1755 i sin bok Hjelpreda i Hushållningen För unga Fruntimer att den varma mjölken ska blandas med socker och smör. Det var först på 1800-talet som mandelmassan började tillverkas och användas som fyllning. Ordet ”hetvägg” kommer av tyskans heiße wecke vars ungefärliga betydelse lyder: ”varma kilar”. Detta syftar möjligen på fastlagsbullens ursprungliga utformning som ett kilformat kors. Hetväggen hade ätits i Tyskland sedan medeltiden.

Dock var det inte alla som kunde avnjuta detta bakverk. Fastlagsbullen bakas nämligen på vitt vetemjöl och det hade endast de välbärgade i samhällets övre skikt råd med under 1600-, 1700- och 1800-talet. Dessutom odlades vetet i de sydligare delarna av Sverige, vilket innebar att det var först under 1900-talet som bruket att äta semlor blev vanligt i Dalarna och Norrland.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Truckers Go! Go Truckers!

Truckers Go! Go Truckers!

🟠 OPINION: Magnus Stenlund Kanada revanscherar sig. I ett land man närmast gett upp om helt, där karantänsidiotin tilltagit till nästan samma nivåer som i de mer sydliga forna brittiska kolonierna Australien och Nya Zeeland, har gräsrötterna nu bestämt sig för att nog är nog. Det menar veckans debattör Magnus Stenlund, som gläds åt Frihetskonvojen som parkerade utanför parlamentet i Ottawa sista helgen i januari och fortfarande vägrar ge sig.

Massgrav med icke-vita barn i Kanada var falska nyheter

Massgrav med icke-vita barn i Kanada var falska nyheter

🟠 Systemmedia i hela världen ljög Våren 2021 sände en makaber nyhet en ”chockvåg” över Kanada och världen, eller så skrev i alla fall systemtrogen västmedia. Det påstods att en massgrav med över 200 barn tillhörande ursprungsbefolkningen hade hittats vid en katolsk skola i sydvästra Kanada. Landssorg utlystes. Kort efter att premiärminister Justin Trudeau krävde en ursäkt från påven och katolska kyrkan brann flera kyrkor ner i anlagda bränder. Nu, drygt åtta månader senare, framkommer det att den ”chockerande upptäckten” av barnlik var rent påhitt, liksom hela historien kring den. Det fanns inte ett enda lik. Men när sanningen äntligen uppdagats tiger dessa politiker och medier som muren.

Läs även:

Den målande prinsessan

Den målande prinsessan

🟠 HISTORIA Oscar I:s enda dotter, prinsessan Eugénie, var en hängiven konstnärinna. Hon skulpterade figurer som gjöts i parianporslin av Rörstrand och Gustavsberg samt gjorde teckningar och akvareller i vilka hon skildrade naturen och gav en unik inblick i sin vardag.

Två män och ett kylskåp

Två män och ett kylskåp

🟠 HISTORIA Människan har i alla tider strävat efter att förvara mat så att den inte förstörs. Olika metoder för detta har varit saltning, torkning och rökning. Mat kom även att förvaras kyld i källare och särskilda ishus. Till sist såg de första kylskåpen dagens ljus. Kylskåpet kom dock att utvecklas och förbättras av de två svenska uppfinnarna Baltzar von Platen och Carl Munters.

Arkeologen och Björkö

Arkeologen och Björkö

🟠 HISTORIA Den självlärde arkeologen Hjalmar Stolpes omfattande utforskningar av Björkös fornlämningar under åren 1871–1879 och 1881 samt åren 1888–1890 och 1895 kom att bli betydande för förståelsen av den svenska vikingatiden. Han undersökte ett stort antal gravar och mer än 4 000 kvadratmeter av den svarta jorden.

Geniet Christopher Polhem

Geniet Christopher Polhem

🟠 HISTORIA Ingenting inom mekanik och teknik tycks ha varit en för stor utmaning för Christopher Polhem. Redan i unga år tillverkade han klockor. Med tiden kom hans tekniska och mekaniska färdigheter att omfatta allt från urverk till slussbyggen och år 1716 blev han adlad av Karl XII för sina uppfinningar och bedrifter.

Kristendomen och vikingakvinnorna

Kristendomen och vikingakvinnorna

🟠 När kristendomen kom till Sverige var det kvinnorna som var de första att anta den nya tron. Nu ska vi titta på hur kristendomen kom att förändra kvinnornas liv i vårt land och på vilket sätt den nya läran gav tillvaron en ny dimension. Vad var då huvud­skillnaden mellan hedendomen och den kristna tron?

Nyhetsdygnet

Bilden av det överhängande ”klimathotet” skärskådas

🟠 BOKRECENSION I boken Borde man oroa sig för klimathotet? konfronterar filosofiläraren Staffan Mörner de påståenden om ett förestående ”klimathot” som konstant förmedlas som absoluta sanningar. Mörner har varit engagerad i miljöfrågor under större delen av sitt liv och skriver sedan flera år om just klimatfrågan i olika nätpublikationer. Bokens utgångspunkt är ett ifrågasättande av det dominerande narrativet, vilket gör att läsaren får en gedigen grundkurs i klimatfrågans olika delar, skriver recensenten Tobias Svensson.

Våren i svensk konst

🟠 Åmells konsthandel och galleri presenterar i årets vårutställning flera konstnärer med ett gemensamt tema, nämligen våren. Våren kan gestaltas som spröda vilda blommor eller storslagna landskap. Våren inväntas med spänd förväntan efter den mörka, trista årstiden, speciellt nu med alla dystra händelser och varningar om alla möjliga kommande katastrofer.

Den första svenska mellohysterin

🟠 Numera får man leta för att se något verkligt svenskt inslag i den årliga melodifestivalen i Sverige. Kanske det gula och blå som förekommer vid sidan om det rosa i logotypen då. Men förresten, allt måste ju förändras radikalt har vi förstått, för annars lär vi oss inte av historien, och… äsch förresten, vi går rakt på ämnet. Förr i tiden var det mesta hemskt som vi vet. Vi kan därför skräckslaget fråga oss hur det var när ett gammaldags Sverige för första gången fick delta i den internationella musik­tävlingen. Följ med i ett svartvitt potpurri där fem mäktiga melodi­experter, ett myglande Sveriges Radio och en sångstrejkande smålänning i daladräkt som snurrade ända ner till Nederländerna figurerar.

Hylte: från bruksort till mångkultur

🟠 REPORTAGE Nya Tider har under en tid fått rapporter om att kommunen Hylte i Hallands län alltmer domineras av islamister och ökande otrygghet. Eftersom centralorten Hyltebruk är en liten bruksort på landet blev vi överraskade, så vi åkte dit och fann ett samhälle där mycket hade fått en muslimsk prägel, men där en tystnadskultur gjorde det svårt att hitta någon som ville uttala sig.

Containerbrist förvärrar begynnande matkris – Nya Tider i Wuhan: Inga spår av viruskatastrof

🟠 Covid-restriktioner förvandlar hamnar till flaskhalsar. Överfulla hamnar och försenade varutransporter ger förstörd mat. Kina har ett stort handelsöverskott då deras industriproduktion går för fullt medan stora delar av väst går på halvfart på grund av snart årslånga nedstängningar. Nya Tider besökte Wuhan och kunde förvånat konstatera att livet där är normalt medan omvärlden fortfarande efter ett år lever med varierande grad av nedstängningar.

Två män och ett kylskåp

🟠 HISTORIA Människan har i alla tider strävat efter att förvara mat så att den inte förstörs. Olika metoder för detta har varit saltning, torkning och rökning. Mat kom även att förvaras kyld i källare och särskilda ishus. Till sist såg de första kylskåpen dagens ljus. Kylskåpet kom dock att utvecklas och förbättras av de två svenska uppfinnarna Baltzar von Platen och Carl Munters.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Jämför casinon utan licens med snabba uttag hos Spelpressen
Allt du behöver veta om casino utan spelpaus
Svenskaonlinecasinon – Din jämförelsesida för svenska casino online
Jämför casino utan svensk licens hos Nya-Casinon.online
Hitta många olika casinon på casino-utan-svensk-licens.net
Viktig information om casino utan licens finns på casinoutanlicens.net
Bra sportbonusar hittar du på betting utan svensk licens
Finlands största sajt gällande nya casinon uudetkasinot.com
En sammanställning av information om utländska casino hittar du på Casinofrog.com.
Info om casino utan spelpaus hittar du på Starwarscasinos.com

Senaste numret

Nya Tider är den enda papperstidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Från april 2017 utkommer Nya Tider även med en nätupplaga varje vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Kundtjänst
Tel: 08-410 677 70
kund[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Redaktion
redaktion[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Artiklar (RSS)
© 2022 Nya Tider. Med ensamrätt. Nya Tider ges ut av AlternaMedia AB.

Ansvarig utgivare: Vávra Suk. Bankgiro: 108-0357.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.