BULLE fylld med vispad grädde och mandelmassa samt florsocker på toppen. Så har dagens semla sett ut sedan 1930-talet. Foto: Nya Tider

Semlans dag – Om fettisdagens och fastlagens traditioner i Sverige

Den 28 februari är det fettisdagen – den dag på året som man inte behöver skämmas för att äta en semla med extra mycket grädde och mandelmassa. Fettisdagen handlar dock egentligen om inledningen på den 40 dagar långa fastan inför påsk. Själva semlan har haft olika namn och serverats i mer än en form sedan medeltiden, och har till och med blivit anklagad för ett kungamord.

Fettisdagen är den sista av de tre dagar i fastlagen, alltid en tisdag, som inleder den 40 dagar långa fastan inför påsk. De två som föregår denna dag är fläsksöndagen (även känd som fastlagssöndagen) och blå måndagen (detta kallas även måndagen i stilla veckan). Vad som har gett blå måndagen dess namn är att kyrkorummet denna dag kläddes i blått – fastans färg. ”Fastlag” kommer av det tyska ordet fastelavent som betyder ”kvällen före fastan”. Anledningen till detta namn är att för länge sedan bestod fastlagen endast av kvällen före fastan.

Under de här tre dagarna hade maten en central roll, då fastlagen inledde en lång fasteperiod då man inte fick äta kött, vitt bröd, ägg och mjölk. Även om reformationen gjorde fastan frivillig levde traditionen kvar under lång tid. Fastlagen var frosseriets tid och i Sverige åts under fläsksöndagen och blå måndagen huvudsakligen fläsk eller annat kött.

HUSHÅLLERSKAN Cajsa Warg hade sina synpunkter på hur hetväggen skulle serveras på fettisdagen. Illustration ur hennes bok Hjelpreda i Hushållningen För unga Fruntimer som gavs ut första gången 1755.

Fläsk och kött åts visserligen även under fettisdagen, men vad som verkligen dominerade på matborden den dagen var vitt bröd, ägg och mjölk – den sista dagen då man fick äta dessa. Det var därför som fettisdagen en gång i tiden var känd som ”vita tisdagen” och det var det vita brödet och mjölken som blev föregångare till fastlagsbullarna, det vill säga dagens semlor. Det innebär att om man ska vara riktigt noga och traditionsenlig så är fettisdagen den enda dag på året som man ska äta semlor.

År 1689 noteras det i en anteckning att semlor avnjöts i Stockholm, men fastlagsbullar har ätits i Europa sedan åtminstone 1450-talet. De första fastlagsbullarna var formade som kors och garnerade med kummin. Därefter formades bullarna som kringlor innan de fick den karaktäristiska runda form de har i dag.

Det var under 1900-talet som fastlagsbullen huvudsakligen började bli känd som just semla. Tidigare hade benämningarna fettisdagsbulle, fastlagsbulle och hetvägg varit vanliga och dagens semlor är sannolikt inspirerade av hetväggen som var en enkel, ofylld bulle som serverades i en skål med antingen varm mjölk eller smält smör.

Hushållerskan Cajsa Warg skriver 1755 i sin bok Hjelpreda i Hushållningen För unga Fruntimer att den varma mjölken ska blandas med socker och smör. Det var först på 1800-talet som mandelmassan började tillverkas och användas som fyllning. Ordet ”hetvägg” kommer av tyskans heiße wecke vars ungefärliga betydelse lyder: ”varma kilar”. Detta syftar möjligen på fastlagsbullens ursprungliga utformning som ett kilformat kors. Hetväggen hade ätits i Tyskland sedan medeltiden.

Dock var det inte alla som kunde avnjuta detta bakverk. Fastlagsbullen bakas nämligen på vitt vetemjöl och det hade endast de välbärgade i samhällets övre skikt råd med under 1600-, 1700- och 1800-talet. Dessutom odlades vetet i de sydligare delarna av Sverige, vilket innebar att det var först under 1900-talet som bruket att äta semlor blev vanligt i Dalarna och Norrland.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

No Content Available

Läs även:

För skönhetens skull

För skönhetens skull

🟠 HISTORIA Sedan stenåldern har människan velat se presentabel ut genom att kamma sig. Den äldsta kammen i Sverige hittades på Gotland och dateras till den yngre stenåldern. Kammar har gjorts i, bland annat, ben och brons.

Mordet i Yngsjö

Mordet i Yngsjö

🟠 HISTORIA Den 28 mars 1889 mördades Hanna Johansdotter av sin make och sin svärmor i Yngsjö i östra Skåne. Motivet till mordet var att Hannas svärmor, Anna Månsdotter, inte velat dela sin son, Per Nilsson, med en annan kvinna.

Den mångtydiga huvudbonaden

Den mångtydiga huvudbonaden

🟠 HISTORIA Hatten har länge varit en del av klädedräktens långa historia. Den har använts för att skydda huvudet mot regn, kyla, vind och stark sol, men det har inte alltid varit dess enda funktion. Den har även fungerat som statusmarkör samt som ett sätt att uttrycka en viss ståndpunkt.

Där kungen valdes

Där kungen valdes

🟠 HISTORIA På Mora äng, som ligger söder om Uppsala, låg en gång i tiden en samling stenar. Dessa är kända som Mora stenar. Vid dessa stenar har åtta kungar blivit valda i samband med ting.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Bob Dylans syn på världen, sedd genom låttexter

🟠 BOKRECENSION Stjärnorna är också fans. Även de tittar upp mot sin stjärna och drömmer. Så här på ålderns höst (han fyller 83 i år) har Bob Dylan skrivit sin tackbok till några av de som inspirerade honom till att bli vår tids störste låtskrivare. Bob Dylans betydelse för modern kultur går knappast att överskatta, han har beskrivits som ”den som gav popmusiken en hjärna”. Förutom otaliga skivor har han även givit ut en del böcker. Denna den senaste är, precis som självbiografin Chronicles, Volume one (2004) skriven i en fri och associativ stil genom vilken Dylan ofta ger fritt spelrum åt sin fantasi.

Varför är det tabu att tala om Swexit?

🟠 BOKRECENSION Varför var vänstern på 1990-talet skeptisk till EU:s föregångare EG medan de borgerliga var entusiastiska, och varför är det främst högermänniskor som idag ifrågasätter EU? Carl Albinsson, själv tidigare moderat och öppen anhängare av EU, granskar i sin bok Varning för Swexit! Högerväljarnas kluvna syn på EU opinionens svängningar och ger de borgerliga råd för hur de ska undvika den Swexitdebatt som deras väljare vill ha.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.