Blykalla är en avknoppning från Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, där forskning på blykylda reaktorer pågått sedan 1990-talet. Bolaget grundades 2013 och har sedan dess utvecklat SEALER-reaktorn – en kompakt enhet på 55 megawatt som kyls med flytande bly i stället för vatten. OECD:s kärnenergikommitté bedömer att Blykalla har det mest mogna avancerade reaktorkonceptet i Europa.
I december 2025 tog bolaget in 50 miljoner dollar i riskkapital, i en runda ledd av amerikanska Oklo tillsammans med Norrsken Launcher och schweiziska Armada Investment. Bland övriga investerare finns japanska telekomjätten KDDI och två av medgrundarna till molnjätten CoreWeave. Industripartners inkluderar Uniper, ABB och KSB.
Varför Gävle?
– Vi har tittat på väldigt många olika platser i Sverige, säger vd Jakob Stedman till Ny Teknik. I Gävle har man ju – trots Forsmark – ett underskott på fossilfri energi. Det är bra logistik, det ligger avskilt men ändå nära både järnväg, Europavägar och hamn.
Platsvalet gör det även troligt att man kan få med sig lokala beslutsfattare. Vid ett samrådsmöte i januari 2025 upplyste Blykalla om att Gävleborgs län redan i dag tvingas tacka nej till industrietableringar på grund av energibrist. En SMR-park skulle ändra den kalkylen i grunden. Andreas Törnblom, ansvarig för Blykallas etablering i Gävle, betonar att projektet ska utvecklas i dialog med lokalsamhället:
– Vi vill bygga förtroende över tid, säger han i ett pressmeddelande.
Anläggningen är tänkt att uppta cirka 15 hektar mark vid Norrsundets hamn. Byggnaderna blir enligt Arbetarbladet ungefär lika höga som trevåningshus – en dramatisk kontrast mot de massiva betongkupoler som kännetecknar traditionell kärnkraft. Projektet förväntas skapa 300–400 direkta arbetstillfällen och flera tusen indirekta jobb i regionen.
Energioberoende i en osäker värld
Timingen för att lansera satsningen kunde knappast vara bättre. Först Ukrainakriget och nu Irankriget har blottlagt Europas sårbarhet inför energistörningar. Gaspriserna har stigit 60 procent sedan krigets start och länder över hela Asien ransonerar bensin. I det ljuset framstår inhemsk, planerbar kärnkraft som ett strategiskt svar på en av Europas mest akuta frågor: energisäkerhet.
Till skillnad från vind- och solkraft, som levererar energi när vädret tillåter, producerar kärnkraft stabil basproduktion dygnet runt, året runt. Det eliminerar de kraftiga toppar och dalar som kännetecknar intermittenta energikällor och som i dag måste balanseras med dyra och resurskrävande energilager eller importerad fossil el.
Kärnkraftssatsningen är samtidigt helt i linje med ett mer kontroversiellt mål: klimatomställning. Just de partier som uppger sig se klimatfrågan som viktigast – Vänsterpartiet och Miljöpartiet – lovar emellertid sina väljare att motsätta sig planerna. Det förefaller dock osannolikt att de skulle kunna göra särskilt mycket för att förstöra satsningen, eftersom samtliga andra partier står bakom den.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
