I årets regleringsbrev till Sida skriver regeringen att myndigheten ”ska utveckla metoder för att möjliggöra genomförande av utvecklingsbistånd som villkoras i syfte att länder ska samarbeta bättre med Sverige i migrationsfrågor”. Uppdraget ska redovisas till Utrikesdepartementet senast den 30 april 2026. Konkret innebär det att utvecklingsmedel ska kunna kopplas till krav på samarbete kring återvändande, frivillig återvandring och ”hållbar återintegrering”.
”Det är rättvist att vi ställer krav på länder som tar emot hundratals miljoner av skattebetalarnas pengar att också ta emot sina egna medborgare som saknar laglig rätt att vara i Sverige”, skriver bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) i en kommentar till TT. Han påpekar att många europeiska länder redan tillämpar liknande villkor.
Beslutet är en del av en bredare omstöpning av den svenska biståndspolitiken. Biståndsramen sänks från 56 till 53 miljarder kronor för 2026. Sidas anslag minskar med drygt fyra miljarder till 19,4 miljarder kronor – en femtedel lägre än 2025. Samtidigt ökar den andel som hanteras direkt av regeringen, från 16,3 till 19,5 miljarder. Ukraina väntas få minst 10 miljarder kronor. Biståndet till Bolivia, Liberia, Moçambique, Tanzania och Zimbabwe ska fasas ut. Det tidigare enprocentmålet är övergivet – andelen beräknas bli 0,74 procent av BNI.
Regleringsbrevet betonar också att bistånd i större utsträckning ska främja svenska intressen inom handel samt utrikes- och säkerhetspolitik. Dousa beskrev syftet vid en presskonferens i december som att det ska vara ett ”ömsesidigt win-win-perspektiv”.
På Sidas hemsida konstateras neutralt att myndigheten ”under 2026 kommer att anpassa sina insatser i linje med den nya styrningen”. Några offentliga invändningar från myndigheten har inte framkommit.
Parallellt med biståndsvillkoren intensifierar regeringen återvändandearbetet på hemmaplan. Migrationsverkets regleringsbrev för 2026 har ökat återvändande som huvudprioritet, Polismyndigheten har fått i uppdrag att ”omgående intensifiera sina riktade insatser för att identifiera fler personer som saknar rätt att vistas i Sverige”, och förvarskapaciteten ska byggas ut mot målet 1 000 platser senast 2029. Sedan regeringen tillträdde har återvändandet ökat med över 60 procent, enligt regeringens egen beräkning.
Det tål att påpekas att detta avser ”personer som återvänder självmant efter avslag i asylärenden” och inte handlar om särskilt många individer jämfört med den totala in- eller utvandringen. Även efter ökningen med 60 procent handlar det om under 10 000 individer per år. Under 2025 invandrade enligt SCB totalt 89 434 personer till Sverige, och 77 483 utvandrade.
