Skip to Content

”De som kommer för att ta dig”. Författad av Jens Ganman, Calidris Förlag 2017. Boken är på 252 sidor. Foto: Wikipedia
BOKRECENSION

Skakande politiskt inkorrekt thriller om värdegrundssverige

PappersupplaganNya Tider v. 47

Journalisten och debattören Jens Ganmans roman De som kommer för att ta dig (Calidris Förlag 2017) är en skrämmande roman som handlar om ett Sverige där en värdegrundstroende stat börjat rensa ut människor för att bibehålla kontrollen.

Publicerad: 24 november, 2017, 15:00

  • Svenska

Läs även

”Sånt här händer inte i Sverige.”

”Det händer i andra länder.”

”Men inte här.”

Hon reste sig upp och borstade av byxbaken.

”Det gör det nu.”

I sina tidigare böcker har han tagit upp kommunikations-samhällets problem och skildrat samhällets dyrkan av våld och underhållning.

Passagen ur De som kommer för att ta dig ringar in den problematik dagens svenska samhälle står för – ett samhälle där en allt mer totalitär värdegrund börjat utsätta enskilda människor för förföljelser.

Författaren Jens Ganman är något så ovanligt som en journalist som arbetat både för Sveriges Radio och Sveriges Television och börjat kritisera en farligt banal och politiserad samhällsdebatt. Ganman har tack vare sin bakgrund inom systemet och sina humoristiska betraktelser i sociala medier skapat sig en unik plattform.

De som kommer för att ta dig är Ganmans sjunde bok. I sina tidigare böcker har han tagit upp kommunikationssamhällets problem och skildrat samhällets dyrkan av våld och underhållning. Ganmans ton är ofta dråplig i kombination med vardagliga referenser och samtidens trender – ett grepp som gjort honom respekterad.

I sin nya roman menar Ganman att han blandar Kafka med Rambofilmen First Blood, och den beskrivningen stämmer. Det som är originellt är dock inte det, utan den obönhörliga klarsyn som Ganman levererar när han beskriver en allt farligare samtid.

Ganman förklarar sin inspiration till boken på sin Facebook:
Vem som helst, kan när som helst, hängas ut för vad som helst.
– Barnböcker ska censureras och anmälas.
– Människor med ”fel skattemoral” ska hudflängas i extrainsatta nyhetsprogram.
– Folk ska isoleras och avskedas pga av sina åsikter.
Ingenting är heligt.

Ändamålen helgar medlen. Till och med arkeologiska fynd falsifieras och ställs ut. Detta med ett intellektuellt och moraliskt dödsförakt som hade gjort Goebbels stolt.

Boken börjar med att en man vid namn A vaknar upp mitt i natten av att folk har trängt in i hans hus. När han förstår att de har vapen med sig och är ute efter att ta livet av honom flyr han ut genom fönstret och in i vildmarken.

Under flykten, där han springer genom en sommars envisa värmebölja, rannsakar han sig själv. Han försöker lista ut vilka det är som tagit sig in i hans hus och som uppenbarligen hatar honom så mycket att de vill se honom död, men han lyckas inte finna några ledtrådar. Han hade skött sitt, aldrig haft några extrema politiska eller religiösa tendenser, han hade inga kontakter med farliga brottslingar och inga skulder att tala om. Möjligen hade han några kraschade förhållanden bakom sig – men ingenting som kunde leda till den här formen av attacker.

Boken fortsätter att utspela sig i ett svenskt sommarlandskap. Mot etiska föreställningar i en ombonad civilisation ställs naturlagar. Det är obönhörligt.

Vi dras allt djupare ner i en existentiell labyrint av ångest och frågor utan svar, av ensamhet, panik, dödligt våld och fumliga överlevnadstekniker.

Så småningom står det klart att stora samhällsresurser satts in för att få tag i honom. Beväpnade garden går skallgång och helikoptrar söker igenom skogarna. Då visar det sig också att även A:s familjemedlemmar deltar i den hänsynslösa jakten.

Läsaren lämnas till en växande känsla av obehag. Vad är det vi ställs inför – är det ett gammalt Sverige som ställs mot ett nytt, eller är det ett Sverige fjärrstyrt av något okänt och hänsynslöst?

Det Ganman lyckas etablera genom tydliga paralleller till Sveriges nuvarande statsminister, statsmedia och även dagens rikspolischef är ett sorts titthål in i den djupa staten. Där på and­ra sidan är all normal etik och mänskliga känslor bara redskap i beräknande statliga strategier och människor spelpjäser.

Alla är manipulerade, alla är lurade. Det som finns är en osynlig hand representerad av makthavarna och som genom mediala manipulationer och känslomässig retorik lyckas uppvigla människor mot varandra.

Det är där poängen ligger. Huvudpersonen A – en man i dryga trettioårsåldern – är inte en uppenbar oliktänkande. Han har aldrig varit besvärlig, bara jobbat som musiklärare och hängt med.

Det är genom det greppet Ganman lyckas förmedla den ultimata mardrömmen: då samhällets funktioner alltmer brakar samman och fanatismen sprider sig i folklagren kan staten välja ut olika symboliska offer för att simulera att man ännu har kont­roll. Syndabockarna, alltså de övertydliga – organiserade kriminella, religiösa fundamentalister, våldsbejakande politiska rörelser och riktiga terrorister – har antingen tagit slut eller kan inte övervinnas.

Återstår då i princip vem som helst. En person väljs ut för att klä skott för att skydda en påstådd trygghet som inte längre existerar. Bara för att makthavarna ska kunna visa handlingskraft.

Jag kan tycka att referenserna till Kafka kan vara lite övertydliga då alla karaktärer heter versaler (A, J, B etc) istället för personnamn, men det stilistiska greppet är ändå begripligt om man vill se det hela som ett spel med anonymiserade spelpjäser.

Annars tycker jag att boken är helt unik i sin samhällskommentar. Det Ganman gör är att ge de demoniserade och uthängda mänsklig gestalt – vi ser att vem som helst som råkar ut för drev eller förtalsmässiga mediaprocesser är människor med känslor, minnen och intressen precis som du och jag.

Runt dem – och runt oss alla för den delen – svävar ett maskineri som dokumenterar, granskar och analyserar oss för syften som vi inte har inblick i. Det enda vi kan hålla fast vid är det vi vill släppa:
”Rädslan för det okända satt djupt hos människan. Det var den som hjälpt henne överleva i miljontals år. Den och den fruktade främlingsfientligheten.”

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Att föreviga midsommaren

KONST OCH HISTORIAKonstnären Anders Zorn (1860-1920) är betydande än i dag för sina livfulla målningar av folklivet. En av hans mest kända målningar, som bär titeln Midsommardans och är daterad till år 1897, skildrar den svenska midsommaren i all dess härlighet och finns i dag att beundra på Nationalmuseum i Stockholm.

”Babylon Berlin” visas i SVT med början 20 juni

Nu vågar Sveriges Television åter visa tyska TV-serier. Efter att ”Babylon Berlin” visats i hundratals länder sänds den äntligen i Sverige. Vid månadsskiftet meddelade SVT: Glada nyheter! Efter en lång tids väntan så kan vi nu meddela att Babylon Berlin äntligen har fått ett tablådatum, 20 juni har Babylon Berlin premiär i SVT. 02:00 på SVT Play och 21:00 i SVT1.

Klarström om SD:s tidiga historia: Växjökravallerna (del 2)

KULTURPrima Victoria är Sverigedemokraternas första partiledare Anders Klarströms självbiografi, som främst fokuserar på partiets första mödosamma genombrott i kamp mot ett enigt svenskfientligt etablissemang. I förra numret av Nya Tider publicerade vi ett utdrag ur kapitlet om kravallerna i Växjö 1994. Här följer fortsättningen på kapitlet.

Han kal­la­des ”den olycklige”, Lasse Lucidor och hans verk

KULTURDen svenske poeten och vissångaren Lasse Lucidor, eller Lars Johansson som han egentligen hette, levde ett intensivt liv och dödades vid 35 års ålder. Under sitt korta liv blev han dock känd för sina visor och poetiska verk som spreds som skillingtryck. Än i dag är hans verk kända och uppskattade.

Klarström om SD:s tidigare historia: Växjökravallerna – ”De siktar ju på mig!”

KULTURPrima Victoria är Sverigedemokraternas första partiledare Anders Klarströms självbiografi, som främst fokuserar på partiets första mödosamma genombrott i kamp mot ett enigt svenskfientligt etablissemang – därav namnet. Här presenterar Nya Tider ett utdrag ur boken, som kommer att följas av ytterligare ett i nästa nummer.

Slutet på en era

TV-SERIEFör en tid sedan sändes det sista avsnittet av den populära tv-serien Game of Thrones. Därmed nådde tjugohundratalets kanske mest betydelsefulla populärkulturella produktion sitt avslut. Anton Stigermark skriver i denna artikel några avslutande reflektioner om seriens allmänkulturella och politiska betydelse.

Silversmedjan i vildmarken

KULTURMitt ute i vildmarken på 1950-talet, i den samiska byn Kautokeino, finner ett ungt par från Danmark och Tyskland varandra. De förenas i kärleken till varandra och till den samiska kulturen. Deras intresse för smycken utmynnar i en silversmedja som i dag har blivit en internationell sevärdhet.

Prästen som kunde trolla, den omtalade prästen Spå-Herr-Ola

KULTUREn folklig föreställning som var utbredd i Ångermanland en gång i tiden var att präster skulle ha varit trollkunniga. En av dessa präster som det har berättats mycket om i århundraden är känd under namnet Spå-Herr-Ola. Han var verksam i Junsele, Resele och Liden i Ångermanland på 1500-talet, och sägner berättades om honom in på 1900-talet.

Gå till arkivet

Send this to a friend