Skåningar slår upp asylboenden i Sollefteå

Den lilla orten Stöndar tre mil utanför Sollefteå har ett 70-tal bofasta invånare. Dessa har på kort tid kommit i rejält numerärt underläge, då uppåt 200 asylsökande flyttat in på ett asylboende i byn. När entreprenören ansökt om bygglov för att inkvartera ytterligare 143 personer i modulhus, har de boende gjort allt för att överklaga. Anette, en kvinna i 50-årsåldern, är från Nyland en bit söderut från Stöndar. Hon berättar för Nya Tider om bussresor mot Kramfors som blivit obehagliga upplevelser för ortsborna.
– Jag trodde att männen från Mellanöstern var artiga och belevade, men för någon vecka sedan steg det på en gravid tjej på bussen. Männen från Stöndar bara tittade på henne och gjorde inte minsta ansats att erbjuda henne en sittplats. Och min granne har en tonårsgrabb som blivit hotad med stryk om han inte reste sig upp och erbjöd plats till en asylsökande. Då var det inte ens fullt i bussen. Det var en maktgrej bara, de var många mot en dessutom, berättar Anette.
Sören, en gammal militär från Sollefteås glansdagar, har barnbarn som blivit av med både mopeder och cyklar.
– Det är för jävligt att de inte kan låta andras prylar vara. Hur ska de asylsökande få respekt och medkänsla av oss svenskar när de beter sig så där? undrar han.
På vissa håll jäser det tydligen av undertryckt ilska. Det har Sören hört inne i Sollefteå.
– Jag gick förbi ett gäng med lokala grabbar som jag är bekant med via deras föräldrar. En av killarna är dessutom från Bosnien. De var skitförbannade över någon händelse som involverade folk på asylboendet i Stöndar och pratade om att ”nästa gång kör vi över den jäveln”. Och det lät ju otäckt. Jag är rädd att det ska bli konflikter som de här ungdomarna ska lösa med våld, berättar han.

Nekat bygglov en delseger

Entreprenören fick i januari beviljat bygglov av kommunen för elva modulhus med plats för 13 boende i varje. Tanken var att husen skulle kunna flyttas när de inte behövdes och det var därför ett tidsbegränsat bygglov som beviljades. De boende i Stöndar och närliggande Undrom, den senare med knappt 90 boende, överklagade och menade att det med tanke på skola, kollektivtrafik, sysselsättningsbrist och omöjligheten att kunna ge dessa människor ett drägligt liv inte är rimligt att bygga ut verksamheten ytterligare. Man pekar på problem som att de asylsökande ofta hamnat i trafikfarliga situationer, då de gått på länsväg 335 i mörkret utan reflex, eller flera i bredd och inte flyttar på sig när det kommer trafik. Man pekar också på brandrisken, då många asylsökande röker och kastar fimpar omkring en utbyggnad som ligger intill en ladugård. Länsstyrelsen ger nu de boende rätt, men motiverar avslaget annorlunda. Officiellt menar man att boendet troligen kommer att behövas under en längre tid och det går därför inte att se byggnaderna som tillfälliga. Även kommunföreträdare säger nu att man egentligen inte vill ha en utökning av asylboendet.
– Jättebra, vi vill inte ha någon utbyggnad där, sade Lillemor Edholm (S), ordförande i utskottet för samhällsutveckling i Sollefteå till lokaltidningen Allehanda.se.
Anledningen till att man först beviljat bygglovet var för att man enligt gällande lagstiftning inte såg någon möjlighet att säga nej. Man delar den oro som ortsbefolkningen känner och har bland annat klagat skriftligen till Migrationsverket och vädjat om ett stopp för förtätningen i Stöndar. Lillemor Edholm (S), ordförande i utskottet för samhällsutveckling i Sollefteå som handhar bygglov, argumenterar å sin sida att lokalerna är för dåliga för de asylsökande. Så här säger hon till lokaltidningen:
– Jag tycker att det var gräsligt att människor ska bo så där. Jag har också framfört till Migrationsverket att jag inte tycker att de ska skicka dit fler.

Argumenten skiftar, men ett är man ense om: nu är det fullt.