Att presentera de viktigaste politiska förslagen i statsbudgeten för nästkommande år portionsvis, innan budgetpropositionen lagts på riksdagens bord, har blivit en favoritsport för regeringar under de senaste decennierna. Man förväntar sig därmed att få maximalt utbyte av det mediala intresset för de aktuella förslagen. Vanligtvis bjuds media in till en presskonferens där man presenterar ett förslag och så fortsätter det med ett eller några förslag i veckan, under en dryg månad innan hela paketet landar på riksdagens bord för beslut.
I år överlämnas budgetpropositionen till riksdagen den 22 september, vilket dessvärre är några dagar efter det att denna tidning går i tryck. Därför presenterar vi här ett urval av de förslag som regeringen har lanserat i förskott. Man kan konstatera att det handlar om flera olika skattesänkningsförslag, men också en skärpning av bidragsreglerna för migrerade som inte har någon arbetsinkomst och en hel del andra åtgärder som regeringen vill satsa på under valåret 2026.
Sänkta skatter
Under rubriken ”Mer pengar i plånboken” presenterades ett större skattesänkningspaket den 8 september. Det paketet omfattar totalt 30,8 miljarder kronor och utgör en knapp tredjedel av det totala reformutrymmet, som uppgår till totalt cirka 100 miljarder kronor, i budgeten för 2026. Finansminister Elisabeth Svantesson offentliggjorde den rekordstora reformramen under en presskonferens i samband med en budgetkonferens mellan Tidöpartierna på Harpsund den 22 augusti.
Några olika skatter som direkt påverkar människors vardag finns med i regeringens skattesänkningspaket. Det handlar både om inkomstskattesänkningar och om sänkta punktskatter på el och drivmedel.
Sänkt ”elskatt”
Energiskatten på el är en av de skatter som tär hårt på plånboken för många hushåll och företag. Elskatten är nu 43,9 öre, exklusive moms, per kWh. Så sent som i maj i år remitterades en departementspromemoria, där man redovisade ett förslag om att sänka energiskatten på el, det vi vanligen kallar för ”elskatt”, med 2,8 öre exkl. moms, vilket skulle ha givit en totaleffekt på 3,5 öre med moms, per kWh. Vid presskonferensen den 8 september presenterade regeringen förslaget, men nu med en kraftigare sänkning på 7,8 öre, till 36,1 öre per kWh, från och med den 1 januari 2026. Effekten med moms blir 9,88 öre per kWh i besparing. Med 10 000 kWh i årsförbrukning blir det alltså en skattesänkning för en familj med knappt 1 000 kronor per år.
I presentationen den 8 september poängterade Oscar Sjöstedt (SD) att sänkningen av elskatt gäller ”hela Sverige”. Det sades dock ingenting om att den sänkningen skulle ersätta Norrlandsavdraget (se faktarutan), vilket bör tolkas så att det finns kvar även efter den 1 januari 2026.
Högkostnadsskydd
Utöver den sänkta elskatten lägger regeringen ett förslag om att införa ett högkostnadsskydd mot höga elpriser för hushåll från och med den 1 november 2025 till den 31 december 2026. Syftet med det är att skydda hushållen mot alltför stora fluktuationer i det numera påtagligt volatila elpriset. Skyddet ska gälla om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,50 kr/kWh inom det elområde man tillhör, men det gäller bara i elprisområde 3 och 4 (södra och mellersta Sverige). Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.
Ett elpris på 1,50 kronor per kWh har dock sällan nåtts som ett genomsnitt under en månad, i Sverige. Det handlar historiskt om några månader totalt under 2022 och 2023. Man kan därför konstatera att det är ett skydd som griper in i nödfall, vilket kan uppfattas som logiskt, eftersom syftet uppges vara att skydda mot extrema priser.
Kritik har riktats mot förslaget från bland andra näringslivets ideologiska tankesmedja Timbro, som i en artikel menar att det ”försvagar även drivkrafterna att spara el när elsystemet är som mest pressat”. Just den kritiken haltar dock i sig, eftersom det i ett krisläge inte finns särskilt stora möjligheter, eller egentligen inte några alls, för elkonsumenterna att påverka sin elkonsumtion.
Sänkt inkomstskatt
I denna del handlar det om sänkt skatt på inkomst av tjänst, det vill säga skatt på lön, men också på pensioner. När det gäller skatten på pension så är regeringens ambition att harmonisera skattesatserna, med motiveringen att pension är uppskjuten lön. Det är en fråga som varit på dagordningen under en lång följd av år och som drivits av olika partier. Sverigedemokraterna har till exempel haft ett sådant förslag i sina budgetalternativ åtminstone sedan 2014. Även Socialdemokraterna har pratat om att lösa denna knut länge, men mäktade inte med att genomföra en sådan reform under sina senaste regeringsperioder 2014–2022.
En viktig del av inkomstskattejusteringarna handlar om att sjuk- och aktivitetsersättning skall jämställas med inkomst av tjänst skattemässigt. Åtgärden innebär en genomsnittlig skatteminskning för denna grupp med cirka 1 800 kronor per person och år.
Man kan tänka sig att det är SD som påverkat regeringen i denna fråga. Att det också är Sverigedemokraternas ekonomisk-politiske talesperson, Oscar Sjöstedt, som hade den frågan på sin lott under presskonferensen när plånboksfrågorna presenterades, är en tydlig vink om att så är fallet. Man vill helt enkelt ha sina hjärtefrågor att prata om, för att adressera de väljare som man lockade i det senaste valet. Det kan också vara på sin plats att konstatera att det var SD som fick den längsta talartiden under presskonferensen, vilket kan vara betingat av att partiet är det största partiet i regeringsunderlaget.
Sänkt maxtaxa för förskola och fritidshem
Maxtaxan för förskolan infördes 2001 efter att Göran Person (S) kreerade förslaget under valrörelsen, för att vända ett hotande nederlag i valet 1998. Det var en av de dyraste reformer som S har genomfört, men löste en svår fråga för Socialdemokraterna, som då hade obligatorisk förskola på programmet. Avgifterna kunde bli skyhöga för de med stora inkomster, vilket hade växlat upp retoriken om orättvisa avgifter som också skiftade mycket mellan olika kommuner. Löftet om en maxtaxa i förskolan och fritidsverksamheten blev sannolikt en av de faktorer som avgjorde valet till Socialdemokraternas fördel, när den tog udden av de borgerliga partiernas kritik mot de höga avgifterna för föräldrarna. Det fanns dock fortfarande en omfattande kritik mot att förslaget bidrog till att skapa ett tvång och underminera valfriheten för barnomsorg. De borgerliga ville istället införa ett barnomsorgsstöd som föräldrar skulle kunna använda för att finansiera sin egen barnomsorg. Maxtaxan bidrog därmed till att möjliggöra en kollektivisering av barnomsorgen med vänsterns logik som rättesnöre.
Att de borgerliga partierna inte har drivit frågan om att riva upp kravet på obligatorisk förskola och ersätta maxtaxan med det barnomsorgskonto på 40 000 kronor per barn som man föreslog i sin gemensamma motion mot maxtaxan, får man se som en allmän vänstervridning i den svenska politiken.
Idag saknas det helt en politisk opposition mot den obligatoriska förskolan och resonemanget är enbart inriktat på kostnaden. En viktig aspekt på det är den havererade integrationen av stora grupper av migranter, där barnen inte har det svenska språket som sitt förstaspråk, trots att de kanske är födda i Sverige. Förskolan blir då ett sätt att försöka integrera dessa barn i svenskan och då behöver man vara tillsammans med svensktalande barn i förskolan – vare sig dessa vill eller inte. Det betyder att valfriheten på barnomsorgsområdet offras på integrationsaltaret.
Regeringens förslag till sänkt tak i maxtaxan för förskola och fritidshem, istället för att driva sin egentliga ideologiska grundtes om föräldraansvar och valfrihet, bör ses i det sammanhanget. Det förslag man lägger fram i budgeten för 2026 sänker avgifterna för en genomsnittlig familj med två barn i förskoleåldern med cirka 375 kronor per månad, enligt de uppgifter som lämnades på presskonferensen. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.
Höjt bostadsbidrag för låginkomsttagare
Bostadsbidraget höjs med som mest 800 kronor per månad för familjer med ett barn och 1 000 kronor per månad för familjer med två eller flera barn.
– Nu gör vi en historisk höjning av bostadsbidraget, riktat mot ekonomiskt svaga barnfamiljer. Boendekostnaden är den största kostnaden varje månad för många barnfamiljer. Genom höjda bostadsbidrag för barnfamiljer stöttar vi hushåll som har det tufft, sade äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje, när hon presenterade förslaget under presskonferensen.
Höjningen av bostadsbidraget föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.
Halverad matmoms
En av de stora reformer som regeringen sjösätter i sin budgetproposition är en sänkning av matmomsen från 12 procent till 6 procent. Regeringen motiverar denna reform med de kraftiga höjningar av matpriserna som vi haft i Sverige de senaste åren. Mellan 2022 och 2025 har det samlade matprisindexet ökat med drygt 25 procent, enligt Jordbruksverkets statistik. Den största delen av ökningen koncentrerades till åren 2022 till 2024, men prisutvecklingen har fortsatt även under innevarande år.
Förslaget presenterades den 4 september 2025 och har mött varierade reaktioner. Vissa farhågor finns om att en momssänkning inte rullas med hela vägen ut till konsumenterna, utan bara leder till höjda nettopriser och därmed ökade vinster i detaljhandeln och tidigare led i kedjan.
Organisationen Svensk Handel, som är en intresseorganisation för företag inom parti-, detalj- och e-handel, välkomnar dock förslaget om sänkt matmoms.
– Momssänkningen är ett mycket välkommet förslag som kommer att lätta på bördan för många pressade hushåll. Förhoppningsvis kan denna momssänkning, tillsammans med andra åtgärder, också bidra till att konsumtionen kan öka generellt, säger Svensk Handels vd Sofia Larsen i ett pressmeddelande.
Den sänkta momssatsen på mat innebär en minskad skatteintäkt på 15,95 miljarder kronor 2026, enligt regeringens beräkningar. Det betyder att potentialen i ökad köpkraft för konsumenterna ligger på ungefär samma nivå. Om man sedan använder denna situation till att handla mer, spara eller amortera av sina låneskulder återstår att se.
Man kan också anta att regeringen tagit intryck av flera andra länder som använt en sänkt matmoms som verktyg för att öka människors möjlighet att köpa bra mat till rimliga priser. Spanien är ett sådant exempel, där man helt avskaffade moms på basvaror under delar av pandemin, av detta skäl. Man hade också en diversifierad matmoms redan innan pandemin, för att underlätta för de med små marginaler att inhandla basvaror, som bröd, ägg, grönsaker med mera. Denna situation har man också idag, efter det att den extraordinära åtgärden med slopad moms har avvecklats.
Den lägsta matmomsen i Spanien är idag 4 procent och den ”ordinarie” matmomsen är 10 procent, medan ”full” moms är 21 procent. Frankrike har ännu lägre momssatser med 20, 10, 5,5 respektive 2,1 procent. Högst moms har Ungern med 27, 18 och 5 procent, samt Danmark med 25 procent på all handel mot konsument.
Lägre förmånsskatt på kollektivtrafiken
Förmånsbeskattningen för arbetsgivarbetalda månads- eller årskort på kollektivtrafik föreslås sänkas så att värdet upp till 13 000 kronor per år bara skall beskattas till 50 procent. Det innebär att bara halva värdet tas upp till beskattning upp till takbeloppet, och om värdet överstiger 13 000 kronor per år skall det överskjutande beloppet tas upp till beskattning. Ändringen, som föreslås träda ikraft den 1 juli 2026, gäller även för färdtjänst som utnyttjas för arbetsresor.
Skattefri laddning av elfordon
Regeringen föreslår att den tillfälliga skattefriheten för laddning av elfordon på arbetsplatsen, som gäller från 1 juli 2023 till 30 juni 2026, permanentas. Det innebär att anställda även fortsättningsvis skall kunna ladda sina elbilar eller laddhybrider på jobbet utan att förmånsbeskattas, om arbetsgivaren betalar elen. Man föreslår också att personer som har en så kallad laddhybrid som tjänstebil ska ha rätt till avdrag för drivmedelskostnader vid tjänsteresor – även om bilen laddats gratis på arbetsplatsen. Permanentningen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.
Sist men inte minst: Dans
Som avslutning på detta urval av förslag tar vi med en glad nyhet för alla danssugna som kommer att få sänkt moms på inträdet till tillställningar med dans, från nuvarande 25 procent till 6 procent. Åtgärden vidtas för att sätta dansen där den hör hemma, nämligen på den kulturella arenan. Momssatsen för andra kulturaktiviteter är 6 procent sedan tidigare och från och med den 1 juli 2026 betraktas alltså dans som kultur i konungariket Sverige.
