Skip to Content

Diagram över kommunkoncernernas låneskuld i miljarder kronor, prognos 2018 - 2020. Källa: Kommuninvest och Sveriges Kommuner och Landsting
INRIKES

SKL spår dyster framtid

Digital utgåva

Kommunernas finanser har inte varit så svaga sedan finanskrisen år 2008. Förra året gick 69 kommuner med underskott och tre av fyra kommuner uppvisade röda siffror i socialförvaltningsbudgeten varnar SKL i sin ekonomirapport. Den stora boven i dramat – massinvandringen.

Publicerad: 17 maj, 2019, 23:42

  • Svenska

Läs även

SKL:s ekonomirapport för 2019. Källa: SKL

”Kommunerna och regionerna är i början av en period med mycket stora krav på omställning. Det ökade trycket från demografin har varit uppenbart och känt under ett antal år.” Så inleds SKL:s ekonomirapport för 2019. Det ökade trycket från demografin är en omskrivning av den demografiska förändring som vi ser i Sverige i massinvandringens spår. Där de etniska svenskarna, som står för lejonparten av skatteintäkterna i Sverige, skall betala för allt större utgifter i samhället. Utgifter som tillkommer som en följd av massinvandringen och en åldrande befolkning.

Kommuner med underskott

Förra året gick 69 kommuner med underskott och tre av fyra kommuner uppvisade röda siffror i socialförvaltningsbudgeten. Endast 109 av 290 kommuner klarade ett resultat som motsvarar två procent som andel av skatter och statsbidrag. Samtidigt råder det bostadsbrist i 240 av 290 kommuner. Det finns många tecken på att kommuner och regioner går hårdare tider till mötes, men de är inte ensamma. SKL räknar med att BNP-tillväxten i Sverige faller till 1,4 procent både 2019 och 2020, från 2,4 procent 2018. Siffrorna är så pass dåliga att man måste titta tillbaka till 2008 för att hitta något snarlikt.

När man redan nu tvingas dra åt svångremmen i allt fler kommuner och skära ner på skola och vård finns det även ett omfattande och växande investeringsbehov. De närmaste åren behöver man bygga runt 1 000 nya skolor och förskolor samt 150 äldreboenden i Sverige. Totalt hamnar kostnaden för det på minst 160 miljarder kronor som till stor del måste lånas upp eftersom kommunerna inte har skatteintäkter nog för att täcka kostnaderna för så omfattande upprustning.

– Konsekvenserna blir att lånebördan ökar ganska kraftigt och vi ser de närmaste åren att lånen kommer att öka med ungefär 50 miljarder i kommunerna. Sedan kommer även regionerna att behöva öka sin lånebörda, säger SKL:s chefsekonom Annika Wallenskog till Ekot.

Vid utgången av 2017 var låneskulden 546 miljarder kronor i kommunkoncernerna, en ökning med drygt 4 procent jämfört med året innan. Sedan 2012 har låneskulden ökat med nästan 32 procent. Lånekostnaderna är ändå hanterbara just nu då räntan är låg, men en höjning på bara en procent menas, enligt SKL, kunna kosta kommunerna runt 6 miljarder kronor. Vid högre höjningar, vilket inte går att utesluta utan snarare är att räkna med inom några år enligt Riksbanken, kommer kostnaderna såklart att bli avsevärt mycket större. En stor del av dessa kostnader skjuts över på kommunala bolag, till exempel bostadsbolag, vilka som vanligt lämpar över sina kostnader på hyresgästerna.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Domen mot Cementas kalkbrytning på Gotland ett slag mot hela samhället

ANALYSMark- och miljööverdomstolen avvisar Cementas ansökan om fortsatt och utökad brytning av kalksten i Slite på Gotland. Orsaken är att domstolen inte anser att Cementas miljökonsekvensbeskrivning är tillförlitlig, trots att föregående instans godkände den i sin helhet. Domens effekter kan bli långt bortom vad någon tänkt sig, om den vinner laga kraft. Cementas kalkbrytning är avgörande för svensk industri. Cirka 75 procent av all cement som tillverkas i Sverige kommer från Cementas kalkbrytning på Gotland.

Undersökning bekräftar: SVT väljer vänsterliberala nyhetskällor

MEDIERSveriges Television väljer oftast vänsterliberala källor när de ska hämta nyheter från USA och Storbritannien. Det bekräftar två undersökningar som gjorts av Kai Weinefelt som driver bloggen Mediegranskaren.

Nu föreslår regeringen slopad straffrabatt – elva år efter SD

POLITIK Den 21 juli höll migrations- och justitieminister Morgan Johansson från Socialdemokraterna en digital pressträff för att föreslå slopad straffrabatt för ungdomar mellan 18-20 år som begår grova brott som mord och rån.

SSU-politikern som petats efter öl med SD:are: ”Samtalsklimatet i Sverige mår mycket dåligt”

INRIKESDen petade SSU-politikern Alexander Paulsson från Karlstad säger till Nya Tider att man måste kunna sätta sig ner med en politisk motståndare och föra ett civiliserat samtal. Förra veckan skrev vi om att hans nominering till SSU:s förbundsstyrelse dragits tillbaka sedan han setts samtala med en företrädare för Sverigedemokraternas ungdomsförbund över en öl. Men han skulle ”definitivt” kunna göra om det, säger han idag.

Spanien föreslår dystopisk lag – vill kunna beslagta egendom och tvinga till tvångsarbete ”vid kris”

SPANIENSpaniens regering vill införa en lag som skulle ge den långtgående, rent av dystopiska, möjligheter till kontroll över invånarna i händelse av ”krissituation”. I ett förslag på tillägg till Spaniens nationella säkerhetslag skulle regeringen kunna tvinga alla vuxna till tvångsarbete och staten skulle kunna beslagta all form av privat egendom. Allt enligt lärdomar man dragit från coronapandemin, enligt politikerna.

Svenskhatande polis får uppbackning av sin närmaste chef

INRIKESNadim Ghazale, kommunpolis i Borås, men även aktiv på sociala medier, har under den senaste veckan uppmärksammats sedan han i sitt sommarprat i Sveriges Radio påstått att vita svenska män är priviligierade, varpå många började granska hans tidigare inlägg på framför allt Twitter. Trots de hätska inläggen och hans uttalanden i radion får han uppbackning av sin närmaste chef. I ett samtal med Nya Tider tvingas chefen ändå medge att man måste hålla se hur situationen fortskrider och hur poliser ska agera på sociala medieplattformar.

SCB-rapport: 100  000 invand­rare varje år fram till 2070-talet

REPORTAGEDen minskade invandringen till Sverige till följd av coronapandemin är högst temporär, och förväntas återgå till 2000-talets genomsnittsnivå på hela 100 000 invandrare varje år – i minst 50 år till. Detta enligt en framskrivning av Sveriges framtida befolkning som SCB gjort. Nya Tider har djupdykt i rapporten, och kan avslöja att myndigheten effektivt försöker dölja folkutbytet genom kreativ demografisk statistik. ”Andelen födda utomlands ökar något”, skriver SCB, men när Nya Tider granskar påståendet medger SCB att de inte fört någon statistik över andelen med utländsk bakgrund. Istället räknas alla personer födda i Sverige som en enda homogen grupp, oavsett var deras föräldrar kommer ifrån.

Statens investeringar i trafikinfrastruktur överskred budgeten med 58 miljarder på 4 år

ANALYSI en ny granskningsrapport från Riksrevisionen redovisas en skrämmande bild av bristande ekonomisk kontroll av Trafikverkets större investeringsprojekt. Granskningen visar att man i planeringsfasen av ett projekt har systematiska kostnadsökningar med i genomsnitt 39 procent. Kostnadsökningarna uppgår till hela 58 miljarder kronor för mellan 2014 och 2018. Budgeten för statens infrastrukturinvesteringar var 87 miljarder kronor för samma period. Trafikverket får kritik för bristande kalkyler och information om kostnadsökningarna, och regeringen för att inte ompröva beslut.

Gå till arkivet

Send this to a friend