Skip to Content

Diagram över kommunkoncernernas låneskuld i miljarder kronor, prognos 2018 - 2020. Källa: Kommuninvest och Sveriges Kommuner och Landsting
INRIKES

SKL spår dyster framtid

Digital utgåva

Kommunernas finanser har inte varit så svaga sedan finanskrisen år 2008. Förra året gick 69 kommuner med underskott och tre av fyra kommuner uppvisade röda siffror i socialförvaltningsbudgeten varnar SKL i sin ekonomirapport. Den stora boven i dramat – massinvandringen.

Publicerad: 17 maj, 2019, 23:42

  • Svenska

Läs även

SKL:s ekonomirapport för 2019. Källa: SKL

”Kommunerna och regionerna är i början av en period med mycket stora krav på omställning. Det ökade trycket från demografin har varit uppenbart och känt under ett antal år.” Så inleds SKL:s ekonomirapport för 2019. Det ökade trycket från demografin är en omskrivning av den demografiska förändring som vi ser i Sverige i massinvandringens spår. Där de etniska svenskarna, som står för lejonparten av skatteintäkterna i Sverige, skall betala för allt större utgifter i samhället. Utgifter som tillkommer som en följd av massinvandringen och en åldrande befolkning.

Kommuner med underskott

Förra året gick 69 kommuner med underskott och tre av fyra kommuner uppvisade röda siffror i socialförvaltningsbudgeten. Endast 109 av 290 kommuner klarade ett resultat som motsvarar två procent som andel av skatter och statsbidrag. Samtidigt råder det bostadsbrist i 240 av 290 kommuner. Det finns många tecken på att kommuner och regioner går hårdare tider till mötes, men de är inte ensamma. SKL räknar med att BNP-tillväxten i Sverige faller till 1,4 procent både 2019 och 2020, från 2,4 procent 2018. Siffrorna är så pass dåliga att man måste titta tillbaka till 2008 för att hitta något snarlikt.

När man redan nu tvingas dra åt svångremmen i allt fler kommuner och skära ner på skola och vård finns det även ett omfattande och växande investeringsbehov. De närmaste åren behöver man bygga runt 1 000 nya skolor och förskolor samt 150 äldreboenden i Sverige. Totalt hamnar kostnaden för det på minst 160 miljarder kronor som till stor del måste lånas upp eftersom kommunerna inte har skatteintäkter nog för att täcka kostnaderna för så omfattande upprustning.

– Konsekvenserna blir att lånebördan ökar ganska kraftigt och vi ser de närmaste åren att lånen kommer att öka med ungefär 50 miljarder i kommunerna. Sedan kommer även regionerna att behöva öka sin lånebörda, säger SKL:s chefsekonom Annika Wallenskog till Ekot.

Vid utgången av 2017 var låneskulden 546 miljarder kronor i kommunkoncernerna, en ökning med drygt 4 procent jämfört med året innan. Sedan 2012 har låneskulden ökat med nästan 32 procent. Lånekostnaderna är ändå hanterbara just nu då räntan är låg, men en höjning på bara en procent menas, enligt SKL, kunna kosta kommunerna runt 6 miljarder kronor. Vid högre höjningar, vilket inte går att utesluta utan snarare är att räkna med inom några år enligt Riksbanken, kommer kostnaderna såklart att bli avsevärt mycket större. En stor del av dessa kostnader skjuts över på kommunala bolag, till exempel bostadsbolag, vilka som vanligt lämpar över sina kostnader på hyresgästerna.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Vansinnesfärd på E4:an – ”Likgiltighet inför andra människors liv”

INRIKESDomen för skadegörelse av Karl XII-tavlan är inte första gången Lövkvist döms. Den 12 oktober 2020, under tiden han arbetade på Nexiko, dömdes han för grov vårdslöshet i trafik och ringa narkotikabrott.

Ny stor vetenskaplig studie bekräftar – invandrare bakom majoriteten av våldtäkter i Sverige

INRIKESEn nypublicerad vetenskaplig studie visar att första och andra generationen av invandrare utgör majoriteten av våldtäktsmännen i Sverige, hela 59.3 procent. Nära hälften, 47.8 procent av våldtäktsmännen är dessutom första generationens invandrare och de vanligaste ursprungsområdena är Mellanöstern, Nordafrika och Afrika.

För första gången på över hundra år – vargrevir i Skåne

INRIKESFör första gången på över hundra år har det nu bekräftats av Länsstyrelsen att det finns ett vargrevir med vad som kan bli starten på en skånsk vargflock. Det är ett par med en hane och en hona som markerat ut ett omfattande revir på cirka 100 000 hektar, vilket nu kallas Linderödsåsen-reviret av Länsstyrelsen Skåne.

Amorteringskrav väcker heta känslor i bankvärlden

ANALYSAmorteringskraven på bolån, som infördes 2016, pausades under förra året som ett försök att stimulera konsumtionen i spåren av coronapandemin. Finansinspektionen (FI) avser att återgå till det tidigare amorteringskravet i höst. Beskedet har fått bland andra Skandias vd att gå i taket, då man inser att det innebär en press nedåt på benägenheten att låna mer. Bankerna tjänar pengar på att människor lånar mer och betalar ränta under lång tid. Därför vill man inte ha amorteringar.

Rasaktivister kan tillåtas byta namn på Konstfacks utställningshall – kritisk vit designprofessor mobbas offentligt

INRIKESPå Konstfack i Stockholm skolas eleverna mer i radikalpolitiskt tänkande än konst och design. Som Nya Tider skrivit om tidigare diskrimineras jobbsökande till institutionen genom att kompetens får stå tillbaka för politiska övertygelser och könstillhörighet. Nu har konstskolan gått in i en ännu mer radikaliserad fas – antivit raslig separatism.

Jimmie Åkessons uttalande väcker PK-kritik

INRIKESI ett uttalande på Twitter skrev Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson ett, för SD:s del, ovanligt radikalt inlägg där han sade att ”Sverige behöver ett totalstopp, för all invandring som utgör en social, kulturell eller ekonomisk belastning...”. Uttalandet väckte stor upprördhet hos flera politiskt korrekta politiker – men Åkesson står på sig.

Ny rapport: Politikerna kör över folkviljan i mer än varannan folkomröstning

REPORTAGEFör tio år sedan genomfördes ändringar i kommunallagen som syftade till att öka möjligheten för medborgarna att få till stånd folkomröstningar på kommunal nivå. Förslaget kom ursprungligen från 2010 års stora grundlagsutredning, som menade att politikerna alltför många gånger kunde strunta i folkviljan. Nu visar en rapport från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), att det förstärkta folk­initiativet blivit en flopp. I de 31 folkomröstningar som medborgarna tvingat fram under den senaste tioårsperioden, har politikerna beslutat att köra över valresultatet i en majoritet av fallen.

”Tusenmannamarschen” – manifestation mot coronarestriktioner planeras

iNRIKESDen 6 mars ska en manifestation genomföras i Stockholm mot de olika restriktioner som införs med hänvisning till Covid-19. Organisatören Filip Sjöström hoppas på att samla minst tusen deltagare, trots att Sverige hittills haft mildare restriktioner än många andra länder. Han menar att det handlar om att komma samman och visa att man inte accepterar nuvarande och eventuellt kommande och striktare restriktioner.

Gå till arkivet

Send this to a friend