Skip to Content

Diagram över kommunkoncernernas låneskuld i miljarder kronor, prognos 2018 - 2020. Källa: Kommuninvest och Sveriges Kommuner och Landsting
INRIKES

SKL spår dyster framtid

Digital utgåva

Kommunernas finanser har inte varit så svaga sedan finanskrisen år 2008. Förra året gick 69 kommuner med underskott och tre av fyra kommuner uppvisade röda siffror i socialförvaltningsbudgeten varnar SKL i sin ekonomirapport. Den stora boven i dramat – massinvandringen.

Publicerad: 17 maj, 2019, 23:42

  • Svenska

Läs även

SKL:s ekonomirapport för 2019. Källa: SKL

”Kommunerna och regionerna är i början av en period med mycket stora krav på omställning. Det ökade trycket från demografin har varit uppenbart och känt under ett antal år.” Så inleds SKL:s ekonomirapport för 2019. Det ökade trycket från demografin är en omskrivning av den demografiska förändring som vi ser i Sverige i massinvandringens spår. Där de etniska svenskarna, som står för lejonparten av skatteintäkterna i Sverige, skall betala för allt större utgifter i samhället. Utgifter som tillkommer som en följd av massinvandringen och en åldrande befolkning.

Kommuner med underskott

Förra året gick 69 kommuner med underskott och tre av fyra kommuner uppvisade röda siffror i socialförvaltningsbudgeten. Endast 109 av 290 kommuner klarade ett resultat som motsvarar två procent som andel av skatter och statsbidrag. Samtidigt råder det bostadsbrist i 240 av 290 kommuner. Det finns många tecken på att kommuner och regioner går hårdare tider till mötes, men de är inte ensamma. SKL räknar med att BNP-tillväxten i Sverige faller till 1,4 procent både 2019 och 2020, från 2,4 procent 2018. Siffrorna är så pass dåliga att man måste titta tillbaka till 2008 för att hitta något snarlikt.

När man redan nu tvingas dra åt svångremmen i allt fler kommuner och skära ner på skola och vård finns det även ett omfattande och växande investeringsbehov. De närmaste åren behöver man bygga runt 1 000 nya skolor och förskolor samt 150 äldreboenden i Sverige. Totalt hamnar kostnaden för det på minst 160 miljarder kronor som till stor del måste lånas upp eftersom kommunerna inte har skatteintäkter nog för att täcka kostnaderna för så omfattande upprustning.

– Konsekvenserna blir att lånebördan ökar ganska kraftigt och vi ser de närmaste åren att lånen kommer att öka med ungefär 50 miljarder i kommunerna. Sedan kommer även regionerna att behöva öka sin lånebörda, säger SKL:s chefsekonom Annika Wallenskog till Ekot.

Vid utgången av 2017 var låneskulden 546 miljarder kronor i kommunkoncernerna, en ökning med drygt 4 procent jämfört med året innan. Sedan 2012 har låneskulden ökat med nästan 32 procent. Lånekostnaderna är ändå hanterbara just nu då räntan är låg, men en höjning på bara en procent menas, enligt SKL, kunna kosta kommunerna runt 6 miljarder kronor. Vid högre höjningar, vilket inte går att utesluta utan snarare är att räkna med inom några år enligt Riksbanken, kommer kostnaderna såklart att bli avsevärt mycket större. En stor del av dessa kostnader skjuts över på kommunala bolag, till exempel bostadsbolag, vilka som vanligt lämpar över sina kostnader på hyresgästerna.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • Dacke

    De som är skuld till det ekonomiska förfallet i kommunerna är inte invandringen, utan att våra “gamlingar” blir allt äldre – enligt Magdalena Andersson. Hon tycks ha glömt att dessa “tärande” pensionärer arbetat och betalt skatt i hela sitt liv i vårt land?
    Idag går 69 kommuner med underskott och den stora invandringen fortsätter som om Sverige fortfarande var ett rikt land? Frågan är hur många går med underskott nästa år? Ett enkelt sätt att ta reda på det är att följa kommunernas ekonomi de senaste 30 åren? Garanterar att det är ingen upplyftande läsning!

    • Knutkalas

      skylla på dom gamla fy fan va lågt

  • Göte

    Notera särskilt sista meningen, “En stor del av dessa kostnader skjuts över på kommunala bolag, till exempel bostadsbolag, vilka som vanligt lämpar över sina kostnader på hyresgästerna.”.
    Som hyresgäst får man “skatta” via hyran. Egnahems ägare får ränteavdrag, Rutavdrag, Rotavdrag…
    Sedan gnälls det om reavinstskatt (“Flyttskatt”), på de miljoner DE tjänat på sina bostäder på grund av bla invandringen. Samtidigt som andra som lyckas spara ihop lite buffert, får skatta 30% från första kronan på ev ränta, kommer DE undan med 21% redan nu.

Samhällskritisk akademiker frihetsberövad av över tio poliser

Det fattades inga polisiära resurser när Stockholmspolisen frihetsberövade, kroppsvisiterade, och i ilfart förde bort den flerfaldigt examinerade akademikern och samhällskritikern Bilyana Martinovski från Arlanda flygplats. Orsaken? Hon var misstänkt för förtal, men det fick hon inte reda på förrän flera timmar senare.

Göteborgs rånvåg – senaste offret tolv år gammal

INRIKESVarje månad utförs i Göteborg i genomsnitt över 30 personrån, där vanligen både gärningsmän och offer är unga. Hot och våld utövas vid dessa attacker, men bytena begränsar sig till mobiltelefoner och jackor. ”Under ett par års tid har vi haft en ganska kraftig ökning, och det fortsätter”, säger en polischef till Nya Tider.

Rasismen mot vita markägare i Sydafrika tas upp i Sveriges riksdag

INRIKESDen allt mer trängande situationen för vita markägare i Sydafrika kommer att tas upp i Sveriges riksdag. Detta sedan Roger Richtoff och Björn Söder från Sverigedemokraterna uppmärksammat frågan i en fristående motion. Nu vill de att den svenska regeringen agerar för att förmå Sydafrikas regering att stoppa planerna på rasistisk mark­expropriation. Richtoff säger till Nya Tider att motionen är ett sätt att uppmärksamma frågan.

Astrid Lindgrens värld söker barnskådespelare – efterfrågar särskilt ickesvenskar

Inför säsongen år 2020 söker Astrid Lindgrens värld i Vimmerby nya barnskådespelare. I jobbannonsen efterfrågar man särskilt ickesvenska barn som kan ”berika verksamheten” med etnisk och kulturell mångfald. När Nya Tider vill ställa frågor till ansvariga vid temaparken tycks ledningen ha fått kalla fötter och vill inte kommentera jobbannonsen över huvud taget. Diskrimineringsombudsmannen menar dock att detta skulle kunna vara fråga om möjlig diskriminering av svenskar.

Åkesson tar avstånd från Alternativ för Sverige

I ett samtal med Navid Modiri får Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson frågan vad han tycker om Alternativ för Sverige. Åkesson svarar att partiet är bildat av personer som ville föra Sverigedemokraternas ideologiska utgångspunkter i en annan riktning än han själv, och att Alternativ för Sverige drar till sig ”knäppgökar”. Själv menar han att han gärna går i en Prideparad.

Politikfakta raderat efter S-kritik

INRIKESDen mycket populära nyhetssidan Politikfakta blev den 23 september drabbat av det digitala bokbålet då sidan försvann från Facebook utan närmare förklaring. Några dagar senare var kanalen uppe igen, men glädjen för läsarna blev kort och den 13 oktober togs sidan återigen bort.

Staffanstorps polisstation sprängdes – läsarbilder visar att allt är lugnt igen

INRIKESBombdådet mot Staffanstorps polisstation väckte sensation men möttes också av axelryckningar hos många invånare. ”Det är ju så här det är nu för tiden”. Här visar vi bilder från en läsare som tittade till stället dagen efter när reparationerna påbörjats. En elsparkcyklist är efterlyst för pojkstrecket.

TV4 tillskrev Orbán ras-citat – helt okej enligt Granskningsnämnden

TV4 förvanskade ett uttalande från Ungerns premiärminister Viktor Orbán och översatte hans varning att invandring skapar blandade befolkningar som ”hotet från rasblandning”. Nu konstaterar Granskningsnämnden att översättningen var felaktig och osaklig, men vill ändå inte klandra TV4.

Gå till arkivet

Send this to a friend