Skip to Content

Diagram över kommunkoncernernas låneskuld i miljarder kronor, prognos 2018 - 2020. Källa: Kommuninvest och Sveriges Kommuner och Landsting
INRIKES

SKL spår dyster framtid

Digital utgåva

Kommunernas finanser har inte varit så svaga sedan finanskrisen år 2008. Förra året gick 69 kommuner med underskott och tre av fyra kommuner uppvisade röda siffror i socialförvaltningsbudgeten varnar SKL i sin ekonomirapport. Den stora boven i dramat – massinvandringen.

Publicerad: 17 maj, 2019, 23:42

  • Svenska

Läs även

SKL:s ekonomirapport för 2019. Källa: SKL

”Kommunerna och regionerna är i början av en period med mycket stora krav på omställning. Det ökade trycket från demografin har varit uppenbart och känt under ett antal år.” Så inleds SKL:s ekonomirapport för 2019. Det ökade trycket från demografin är en omskrivning av den demografiska förändring som vi ser i Sverige i massinvandringens spår. Där de etniska svenskarna, som står för lejonparten av skatteintäkterna i Sverige, skall betala för allt större utgifter i samhället. Utgifter som tillkommer som en följd av massinvandringen och en åldrande befolkning.

Kommuner med underskott

Förra året gick 69 kommuner med underskott och tre av fyra kommuner uppvisade röda siffror i socialförvaltningsbudgeten. Endast 109 av 290 kommuner klarade ett resultat som motsvarar två procent som andel av skatter och statsbidrag. Samtidigt råder det bostadsbrist i 240 av 290 kommuner. Det finns många tecken på att kommuner och regioner går hårdare tider till mötes, men de är inte ensamma. SKL räknar med att BNP-tillväxten i Sverige faller till 1,4 procent både 2019 och 2020, från 2,4 procent 2018. Siffrorna är så pass dåliga att man måste titta tillbaka till 2008 för att hitta något snarlikt.

När man redan nu tvingas dra åt svångremmen i allt fler kommuner och skära ner på skola och vård finns det även ett omfattande och växande investeringsbehov. De närmaste åren behöver man bygga runt 1 000 nya skolor och förskolor samt 150 äldreboenden i Sverige. Totalt hamnar kostnaden för det på minst 160 miljarder kronor som till stor del måste lånas upp eftersom kommunerna inte har skatteintäkter nog för att täcka kostnaderna för så omfattande upprustning.

– Konsekvenserna blir att lånebördan ökar ganska kraftigt och vi ser de närmaste åren att lånen kommer att öka med ungefär 50 miljarder i kommunerna. Sedan kommer även regionerna att behöva öka sin lånebörda, säger SKL:s chefsekonom Annika Wallenskog till Ekot.

Vid utgången av 2017 var låneskulden 546 miljarder kronor i kommunkoncernerna, en ökning med drygt 4 procent jämfört med året innan. Sedan 2012 har låneskulden ökat med nästan 32 procent. Lånekostnaderna är ändå hanterbara just nu då räntan är låg, men en höjning på bara en procent menas, enligt SKL, kunna kosta kommunerna runt 6 miljarder kronor. Vid högre höjningar, vilket inte går att utesluta utan snarare är att räkna med inom några år enligt Riksbanken, kommer kostnaderna såklart att bli avsevärt mycket större. En stor del av dessa kostnader skjuts över på kommunala bolag, till exempel bostadsbolag, vilka som vanligt lämpar över sina kostnader på hyresgästerna.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • Dacke

    De som är skuld till det ekonomiska förfallet i kommunerna är inte invandringen, utan att våra “gamlingar” blir allt äldre – enligt Magdalena Andersson. Hon tycks ha glömt att dessa “tärande” pensionärer arbetat och betalt skatt i hela sitt liv i vårt land?
    Idag går 69 kommuner med underskott och den stora invandringen fortsätter som om Sverige fortfarande var ett rikt land? Frågan är hur många går med underskott nästa år? Ett enkelt sätt att ta reda på det är att följa kommunernas ekonomi de senaste 30 åren? Garanterar att det är ingen upplyftande läsning!

    • Knutkalas

      skylla på dom gamla fy fan va lågt

  • Göte

    Notera särskilt sista meningen, “En stor del av dessa kostnader skjuts över på kommunala bolag, till exempel bostadsbolag, vilka som vanligt lämpar över sina kostnader på hyresgästerna.”.
    Som hyresgäst får man “skatta” via hyran. Egnahems ägare får ränteavdrag, Rutavdrag, Rotavdrag…
    Sedan gnälls det om reavinstskatt (“Flyttskatt”), på de miljoner DE tjänat på sina bostäder på grund av bla invandringen. Samtidigt som andra som lyckas spara ihop lite buffert, får skatta 30% från första kronan på ev ränta, kommer DE undan med 21% redan nu.

Miljöforskare till Nya Tider: Hundratals växtarter dör medan ensidig klimatalarmism härjar fritt

INRIKESDen 10 juni presenterades en ny studie från bland annat Stockholms universitet som visar på att närmare 600 växtarter har utrotats under modern tid, alltså under de senaste 250 åren. Nya Tider fick en exklusiv intervju med en av rapportförfattarna vid Stockholms universitet, Aelys Humphries, som menar att ett ensidigt klimatfokus på reducering av koldioxid i atmosfären sker på bekostnad av mer akuta miljöåtgärder för att rädda jordens artrikedom av träd och växter. Rapporten slår fast att en viktig åtgärd för att rädda vårt ekosystem för framtiden är att barn och ungdomar får lära sig mer om träd och växter redan i koltåldern, något som är viktigare än skolstrejker, vilket Aelys Humphries understryker för Nya Tider.

NMR-aktivist dömd för hets mot folkgrupp med omvänd bevisbörda

INRIKESEn 32-årig aktivist i Nordiska motståndsrörelsen dömdes i slutet av maj för ringa hets mot folkgrupp, trots att han nekade till att alls ha något med de aktuella inläggen att göra. I den märkliga domen hävdar Luleå tingsrätt att aktivisten överbevisats med att äga ett konto på VK främst genom att kontot innehåller en ”selfie” som liknar honom.

Skar halsen av 17-årige Daniel Wretström – nu dömd för misshandel i sitt jobb som ”trygghetsvärd” åt SL

INRIKESÅr 2000 mördades den 17-årige pojken Daniel Wretström i Salem av ett invandrargäng i en utdragen misshandel som avslutades med att han fick halsen avskuren. Nya Tider kan avslöja att mannen som höll i kniven idag är anställd som trygghetsvärd av SL via Lugna gatan – och nyligen dömdes för att ha misshandlat en resenär.

Elbrist driver företag ut ur Sverige – regeringen blundar

ANALYSKonsekvenserna av den svenska skatte- och energipolitiken börjar nu visa sig på allvar. Flera viktiga företag har börjat erfara att man inte kan garanteras tillgång till tillförlitlig el i den utsträckning som krävs för att driva företaget framåt. I ett sådant läge fattar företagen rationella beslut och investerar någon annanstans. De ekonomiska effekterna av en sådan utveckling är långsiktigt katastrofala för Sverige.

Trollhättan: Etniskt svenska skolelever kan tvångsbussas till invandrartäta skolor för att minska så kallad ”segregation”

INRIKESI Trollhättan kan det komma drastiska åtgärder för att minska vad den rödgröna majoriteten i Trollhättans kommunstyre kallar för ”skolsegregation”. I socialdemokraters, vänsterpartisters och miljöpartisters drömscenario kan det mycket väl landa i att etniskt svenska skolelever kan tvångsbussas till skolor i utsatta kommunområden, dominerade av främst muslimska invandrargrupper från MENA-länder.

Karlskrona uppmärksammar muslimska högtiden Eid men inte nationaldagen

INRIKESMånga upprörda Karlskronabor konstaterade att deras kommunledning valt att uppmärksamma den muslimska högtiden Eid, men inte nationaldagen på kommunens officiella Facebook-sida.

Syntetiska läkemedel gynnas av regelverket

INRIKESMånga sköldkörtelsjuka lider svårt av sin sjukdom. Flera läkemedel kan lindra sjukdomen, bland annat Liothyronin och NDT. De innehåller samma substans, men medan Liothyronin är syntetiskt framställt är NDT naturligt. Men NDT får bara skrivas ut av den som har licens och föreskrivs mera sällan än det kommersiella Liothyronin.

Islamist friad från terrorbrott – trots hundratals kilo sprängämne

INRIKESIslamisten David Idrisson, 46, har friats av hovrätten efter att först ha dömts i Solna tingsrätt för ett planerat terrordåd mot civila på uppdrag av Islamska Staten. Trots att han finansierat terrorister, förvarat hundratals kilo sprängämne, haft kontakt med islamska staten, och flera andra besvärande omständigheter så frias han från förberedelse för terrordåd. Hans planerade utvisning upphävs även. Men Säpos bedömning gick tvärt emot hovrättens – nu är han i förvar.

Gå till arkivet

Send this to a friend