Skip to Content

Strömborgska skolan, byggd i början av 1950-talet, nu renoveringsobjekt, ligger mitt i Borgå centrum intill Borgå å och utgjorde huvudbyggnaden på den tiden Henrik Paetau åtog sig rektorsuppdraget. Foto: Strömborgska skolan
SKOLDEBATTEN

Skolan: Ordning och reda kräver disciplin

PappersupplaganNya Tider v. 19

Henrik Paetau fick användning av sina erfarenheter som officer när han år 1977 blev rektor över en bråkig skola i Finland och visade hur alla kunde vara delaktiga för en lugnare och tryggare skolmiljö. Man kan så klart inte jämföra 1970-talets finska skola med dagens mångkulturella kaos. På den tiden tampades man med att yoghurt kastades på skolans fasad, medan ”bötning” (rån) var okänt, stora gängslagsmål med kniv och tillhyggen ytterst ovanliga om ens det, och våldtäkter på skolor förekom inte över huvud taget. Även på etniskt homogena skolor kan det förstås förekomma problem, och de metoder Paetau använde med stor framgång går på tvärs emot vänsterns kravlösa och antiauktoritära idéer.

Publicerad: 11 maj, 2019, 14:33

  • Svenska

Läs även

För en lärare med läroverksbakgrund tedde sig en karriär i den nya grundskolan föga lockande. Finland skulle från och med mitten av 1970-talet frångå parallellskolsystemet och införa grundskola enligt svensk modell. Stor misstro rådde bland läroverkslärarna, medan folkskollärarna var mer hoppfulla inför vad som betraktades som en socialt mer rättvis och för alla elever mer likvärdig skolform.

Då jag i min hemstad tillfrågades om jag hyste intresse för att överta rektorstjänsten i den stora högstadieskola som redan delvis kommit i gång efter en sammanslagning av fyra olika skolor, tog jag mig en ordentlig funderare. Ett statligt läroverk för pojkar, en privat flickskola, stadens medborgarskola och den kringliggande landskommunens medborgarskola bildade elevunderlaget på 676 elever för det nya högstadiet.

Fyra olika lärarrum med sammanlagt 57 lärare uppdelade i grupper mellan vilka det rådde allt annat än den sammanhållning som hade behövts. Skolan var utspridd i nio olika skolfastigheter.

Stora problem med ordning och disciplin bland eleverna inför vilka lärarna stod villrådiga och oeniga gjorde inte heller rektors utgångsläge lättare.

Från kaos till väl fungerande skola

Då majoriteten av lärarna stödde min kandidatur, blev jag vald till rektor och tillträdde i januari 1977, men fick på samma gång en mindre oppositionell grupp lärare att hantera. Dessa anfördes av den andra huvudkandidaten i rektorsvalet. Den ledarfärdighet jag som utbildad reservofficer hade förvärvat i det militära visade sig vara till stor nytta i den handledning av lärarna som jag fick lov att inleda som första stora projekt vid sidan av allt det organisatoriska arbetet med eleverna, den övriga personalen och fastigheterna.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Henrik Paetau

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Pandemin visar vikten av nationell självhushållning

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDETDet är när varje land har egna reserver och i stor utsträckning kan producera vad man behöver som länder också kan hjälpa varandra. Den pågående pandemin har visat globalismens svagheter, men överstatliga krafter försöker ändå använda krisen till att tvinga fram mer överstatlighet.

Vänstern torpederar coronasamarbete

KRÖNIKA

Visa hänsyn – ta inte någon annans sjukhusplats!

LEDAREMed oro har vi sett att det sprider sig en föreställning att Covid-19 inte är farligare än vanlig influensa och att de människor som avlider nog skulle dö snart ändå. Faktum är dock att den pågående epidemin är mycket farligare, speciellt för människor som är äldre men som i normala fall hade många år kvar att se fram emot. Var inte självisk – även om du själv kanske är ung och frisk och löper liten risk att dö i Covid-19, så ska du inte ta upp en sjukvårdsplats genom att utsätta dig för smitta i onödan.

Sverige behöver en kulturrevolution mot ungdomsbrott

KRÖNIKA

Sveriges hantering visar föraktet mot de äldre

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDETSpridda kommentarer i debatten antyder det som de svenska myndigheternas agerande visar i praktiken: Äldre ses inte som medborgare värda att skydda. Sverige utmärker sig nu genom den nonchalanta inställningen till coronavirusets framfart, men acceptansen för smittspridning säger också något om vår inställning till den äldre delen av befolkningen. Principen verkar vara att så länge främst personer som lämnat arbetsmarknaden dör, är det ett pris värt att betala.

Sverige och Ungern – en fallstudie i individualistisk kontra nationalistisk virushantering

OPINION: ERIK ALMQVISTEfter ett blodigt 1900-tal med två världskrig, våldsamma revolutioner och över fyra decennier av kommunistisk ockupation är ungrarna vana att hantera nationella kriser och utmaningar. Man vet hur man stålsätter sig, går samman och underordnar sig allmänintresset. Kanske blir coronavirusets 2020 året då även svenskarna får lära sig vikten av dessa dygder – den hårda vägen. Det berättar Erik Almqvist, före detta riksdagsman för Sverigedemokraterna, numera bosatt i Ungern.

Samhällsansvaret som försvann

OPINION: KARL-OLOV ARNSTBERGSkulle du riskera ditt liv för andra som bor i Sverige? Skulle de göra det för dig? Veckans debattör, professor Karl-Olov Arnstberg, ställer saker på sin spets när han resonerar kring samhällspåfrestningar och jämför offerviljan i det homogena Japan med plundringsvågen i det mångkulturella Louisiana. Vilken väg väljer Sverige?

Vad mobilzombie-föräldrar lär sina barn: Du är ingen

OPINION: JULIA CAESARÖverallt ser vi dem: människor som går omkring som fjärrstyrda zombies, oavbrutet fjättrade vid en mobiltelefon i handen. Det gäller även föräldrar som är tillsammans med sina barn. Mobilstirrandet är en form av missbruk, och det skadar barnets utveckling. All tidig utveckling sker i samspelet mellan barn och föräldrar. Utan ett ”du” kan inget ”jag” bli till.

Gå till arkivet

Send this to a friend