Skip to Content

Strömsborgska skolan, byggd i början av 1950-talet, nu renoveringsobjekt, ligger mitt i Borgå centrum intill Borgå å och utgjorde huvudbyggnaden på den tiden Henrik Paetau åtog sig rektorsuppdraget. Foto: SLS / Janne Rentola
SKOLDEBATTEN

Skolan: Ordning och reda kräver disciplin

PappersupplaganNya Tider v. 19

Henrik Paetau fick användning av sina erfarenheter som officer när han år 1977 blev rektor över en bråkig skola i Finland och visade hur alla kunde vara delaktiga för en lugnare och tryggare skolmiljö. Man kan så klart inte jämföra 1970-talets finska skola med dagens mångkulturella kaos. På den tiden tampades man med att yoghurt kastades på skolans fasad, medan ”bötning” (rån) var okänt, stora gängslagsmål med kniv och tillhyggen ytterst ovanliga om ens det, och våldtäkter på skolor förekom inte över huvud taget. Även på etniskt homogena skolor kan det förstås förekomma problem, och de metoder Paetau använde med stor framgång går på tvärs emot vänsterns kravlösa och antiauktoritära idéer.

Publicerad: 11 maj, 2019, 14:33

  • Svenska

Läs även

För en lärare med läroverksbakgrund tedde sig en karriär i den nya grundskolan föga lockande. Finland skulle från och med mitten av 1970-talet frångå parallellskolsystemet och införa grundskola enligt svensk modell. Stor misstro rådde bland läroverkslärarna, medan folkskollärarna var mer hoppfulla inför vad som betraktades som en socialt mer rättvis och för alla elever mer likvärdig skolform.

Då jag i min hemstad tillfrågades om jag hyste intresse för att överta rektorstjänsten i den stora högstadieskola som redan delvis kommit i gång efter en sammanslagning av fyra olika skolor, tog jag mig en ordentlig funderare. Ett statligt läroverk för pojkar, en privat flickskola, stadens medborgarskola och den kringliggande landskommunens medborgarskola bildade elevunderlaget på 676 elever för det nya högstadiet.

Fyra olika lärarrum med sammanlagt 57 lärare uppdelade i grupper mellan vilka det rådde allt annat än den sammanhållning som hade behövts. Skolan var utspridd i nio olika skolfastigheter.

Stora problem med ordning och disciplin bland eleverna inför vilka lärarna stod villrådiga och oeniga gjorde inte heller rektors utgångsläge lättare.

Från kaos till väl fungerande skola

Då majoriteten av lärarna stödde min kandidatur, blev jag vald till rektor och tillträdde i januari 1977, men fick på samma gång en mindre oppositionell grupp lärare att hantera. Dessa anfördes av den andra huvudkandidaten i rektorsvalet. Den ledarfärdighet jag som utbildad reservofficer hade förvärvat i det militära visade sig vara till stor nytta i den handledning av lärarna som jag fick lov att inleda som första stora projekt vid sidan av allt det organisatoriska arbetet med eleverna, den övriga personalen och fastigheterna.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Henrik Paetau

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Systemmedias indoktrinering

KRÖNIKA”Juan Guaidó President of the National Assembly of Venezuela and as the partially recognized interim President of Venezuela since January 2019. He is a member of the centrist social-democratic Popular Will party, and serves as a federal deputy to the National Assembly, representing the state of district Vargas” Juan Gerardo Guaidó Márquez, född 28 juli 1983 i USA och majoritetsledare i nationalförsamlingen i Venezuela. Han utropade sig själv som tillförordnad president i Venezuela den 23 januari 2019.

Svår olycka på topphemlig rysk atomubåt – 14 dödade ”hindrade en planetär katastrof”

UTRIKESEn tjock slöja av mystik omger den dödliga branden på den topphemliga ryska spionubåten som var byggd för att klara extremt stora djup. I kampen mot eldsvådan någonstans i Barents hav förolyckades 14 ryska ubåtsmän, samtliga officerare och hälften med kommendörs grad. Nya Tider sammanställer här känd fakta och skärskådar de mer eller mindre fantasifulla spekulationer som media fyllts av i skuggan av allt hemlighetsmakeri.

När inte ens Volvo-chefen kan hålla tyst längre …

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDETGöteborg är för otryggt, menar Volvos vd Håkan Samuelsson, och det gör det svårt att rekrytera utländska experter. Nu hotar mångkulturen alltså hela Västsveriges födkrok, men fortfarande får man höra bortförklaringar som att ”Samuelsson borde läsa på” och trams som ”fler vuxna förebilder”.

Sverige har inte råd med allas lika värde

KRÖNIKARegeringen och dess stödpartier gör sitt bästa för att förtränga verklighetens bokslut. Det hjälper inte att dra till med floskeln om allas lika värde i sammanhang där det inte har någon som helst relevans. En annan propagandistisk dimridå är målsättningen att inte ställa grupp mot grupp. Hur kan man fatta beslut om prioriteringar i samhället och budgeten utan att just ställa grupp mot grupp? Tänk om våra förtroendevalda beslutsfattare kunde införa så mycket ärlighet i debatten att de slutade tala fikonspråk.

Vi har seglat över kanten

OPINION

Vänsterliberal kollaps i EU-valet

KRÖNIKAEn fartblind, vänsterliberal elit fortsatte att ånga på om mer överstatlighet, EU-skatter och jordens klimatundergång. Men väljarna tycks inte helt imponerade, Liberalerna överlevde valet med nöd och näppe och frågan är om vi kan förvänta oss liberal självkritik eller liberal självutplåning framöver.

Dags att ifrågasätta inflationsmålet?

ANALYSUnder de senaste tio åren har mycket i den nationalekonomiska debatten kretsat kring att nå det uppsatta inflationsmålet, öka tillväxten och inte minst räntenivån. I Sverige borde vi ha haft en stark tillväxt, men per capita har vi legat still under nästan hela denna period. Detta trots en kraftigt räntedopad ekonomi som i praktiken innebär att vi devalverat kronan gentemot omvärlden med över 10 procent på bara några år.

EU har blivit sjöpirater?

LEDARE

Gå till arkivet

Send this to a friend