Skip to Content

Strömborgska skolan, byggd i början av 1950-talet, nu renoveringsobjekt, ligger mitt i Borgå centrum intill Borgå å och utgjorde huvudbyggnaden på den tiden Henrik Paetau åtog sig rektorsuppdraget. Foto: Strömborgska skolan
SKOLDEBATTEN

Skolan: Ordning och reda kräver disciplin

PappersupplaganNya Tider v. 19

Henrik Paetau fick användning av sina erfarenheter som officer när han år 1977 blev rektor över en bråkig skola i Finland och visade hur alla kunde vara delaktiga för en lugnare och tryggare skolmiljö. Man kan så klart inte jämföra 1970-talets finska skola med dagens mångkulturella kaos. På den tiden tampades man med att yoghurt kastades på skolans fasad, medan ”bötning” (rån) var okänt, stora gängslagsmål med kniv och tillhyggen ytterst ovanliga om ens det, och våldtäkter på skolor förekom inte över huvud taget. Även på etniskt homogena skolor kan det förstås förekomma problem, och de metoder Paetau använde med stor framgång går på tvärs emot vänsterns kravlösa och antiauktoritära idéer.

Publicerad: 11 maj, 2019, 14:33

  • Svenska

Läs även

För en lärare med läroverksbakgrund tedde sig en karriär i den nya grundskolan föga lockande. Finland skulle från och med mitten av 1970-talet frångå parallellskolsystemet och införa grundskola enligt svensk modell. Stor misstro rådde bland läroverkslärarna, medan folkskollärarna var mer hoppfulla inför vad som betraktades som en socialt mer rättvis och för alla elever mer likvärdig skolform.

Då jag i min hemstad tillfrågades om jag hyste intresse för att överta rektorstjänsten i den stora högstadieskola som redan delvis kommit i gång efter en sammanslagning av fyra olika skolor, tog jag mig en ordentlig funderare. Ett statligt läroverk för pojkar, en privat flickskola, stadens medborgarskola och den kringliggande landskommunens medborgarskola bildade elevunderlaget på 676 elever för det nya högstadiet.

Fyra olika lärarrum med sammanlagt 57 lärare uppdelade i grupper mellan vilka det rådde allt annat än den sammanhållning som hade behövts. Skolan var utspridd i nio olika skolfastigheter.

Stora problem med ordning och disciplin bland eleverna inför vilka lärarna stod villrådiga och oeniga gjorde inte heller rektors utgångsläge lättare.

Från kaos till väl fungerande skola

Då majoriteten av lärarna stödde min kandidatur, blev jag vald till rektor och tillträdde i januari 1977, men fick på samma gång en mindre oppositionell grupp lärare att hantera. Dessa anfördes av den andra huvudkandidaten i rektorsvalet. Den ledarfärdighet jag som utbildad reservofficer hade förvärvat i det militära visade sig vara till stor nytta i den handledning av lärarna som jag fick lov att inleda som första stora projekt vid sidan av allt det organisatoriska arbetet med eleverna, den övriga personalen och fastigheterna.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Henrik Paetau

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Till minne av Sir Roger

DÖDSRUNA

Politisk vendetta

OPINION

En Ketchup-effekt?

OPINION: JAN TULLBERGI TV-programmet Agenda den 17 november 2019 intervjuades Stefan Löfven av Anders Holmberg om gängbrottslighet och utanförskapet. Statsministern hävdar då i den förinspelade intervjun att segregationen inte har med invandringen att göra, samt att om fattiga svenskar bosatt sig i dessa förorter så hade de också bildat samma typ av våldsamma gäng. Löfvens insats blev i efterhand hårt kritiserad, inte minst i de egna leden. Veckans debattskribent, Jan Tullberg som är docent i företagsekonomi, menar att intervjun blottlägger den offentliga lögnen.

Dubbla måttstockar i hetslagstiftningen

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDETI veckans nummer berättar vi om Åsa Westerberg som blivit dömd för hets mot folkgrupp efter att ha skrivit illa om muslimer på grund av Islamiska statens härjningar. Även om hon uttryckt sig grovt visar fallet hur viktigt det är för makthavarna att tysta kritik av det mångkulturella projektet.

Mannens tre åldrar – och varför patriarkatet är lösningen på dagens problem

OPNION: FREDRIK LARSONÄldre stabila män behövs för att vägleda unga vilsna killar. Patriarkatet är alltså inte ett problem, utan snarare lösningen på dagens problem. Det menar Fredrik Larson, som är låtskrivare och sångare som gör folkrock med svenska texter. Han menar att det behövs en fast hand för att fostra unga män – inte några feminister.

Regeringen vid vägs ände

KRÖNIKAMellan mars 1986 och maj 1988 upplevde Frankrike en likadan situation av låst polarisering som Sverige i dagens läge, då med en socialist som statschef och en borgerlig regering. Fenomenet kallades ”la première cohabitation”, fritt översatt till svenska ”det första tvångsäktenskapet”.

Fejk-teve luras i biståndskampanj

OPINION: KARL-OLOV ARNSTBERGHur många kan luras att skänka pengar till projekt för fattiga? Det finns många fattiga i världen, men varken Afrika eller Sydostasien ser ut som flera av de stora biståndsprojekten vill framställa dem. De konstruerar en bild av ”den andre” som primitiv och passiv för att gåvogivarna ska känna sig goda och duktiga. Veckans debattör Karl-Olov Arnstberg går igenom några aktuella exempel.

Etablissemanget pressas tillbaka på bred front

Gå till arkivet

Send this to a friend