Skip to Content

Strömborgska skolan, byggd i början av 1950-talet, nu renoveringsobjekt, ligger mitt i Borgå centrum intill Borgå å och utgjorde huvudbyggnaden på den tiden Henrik Paetau åtog sig rektorsuppdraget. Foto: Strömborgska skolan
SKOLDEBATTEN

Skolan: Ordning och reda kräver disciplin

PappersupplaganNya Tider v. 19

Henrik Paetau fick användning av sina erfarenheter som officer när han år 1977 blev rektor över en bråkig skola i Finland och visade hur alla kunde vara delaktiga för en lugnare och tryggare skolmiljö. Man kan så klart inte jämföra 1970-talets finska skola med dagens mångkulturella kaos. På den tiden tampades man med att yoghurt kastades på skolans fasad, medan ”bötning” (rån) var okänt, stora gängslagsmål med kniv och tillhyggen ytterst ovanliga om ens det, och våldtäkter på skolor förekom inte över huvud taget. Även på etniskt homogena skolor kan det förstås förekomma problem, och de metoder Paetau använde med stor framgång går på tvärs emot vänsterns kravlösa och antiauktoritära idéer.

Publicerad: 11 maj, 2019, 14:33

  • Svenska

Läs även

För en lärare med läroverksbakgrund tedde sig en karriär i den nya grundskolan föga lockande. Finland skulle från och med mitten av 1970-talet frångå parallellskolsystemet och införa grundskola enligt svensk modell. Stor misstro rådde bland läroverkslärarna, medan folkskollärarna var mer hoppfulla inför vad som betraktades som en socialt mer rättvis och för alla elever mer likvärdig skolform.

Då jag i min hemstad tillfrågades om jag hyste intresse för att överta rektorstjänsten i den stora högstadieskola som redan delvis kommit i gång efter en sammanslagning av fyra olika skolor, tog jag mig en ordentlig funderare. Ett statligt läroverk för pojkar, en privat flickskola, stadens medborgarskola och den kringliggande landskommunens medborgarskola bildade elevunderlaget på 676 elever för det nya högstadiet.

Fyra olika lärarrum med sammanlagt 57 lärare uppdelade i grupper mellan vilka det rådde allt annat än den sammanhållning som hade behövts. Skolan var utspridd i nio olika skolfastigheter.

Stora problem med ordning och disciplin bland eleverna inför vilka lärarna stod villrådiga och oeniga gjorde inte heller rektors utgångsläge lättare.

Från kaos till väl fungerande skola

Då majoriteten av lärarna stödde min kandidatur, blev jag vald till rektor och tillträdde i januari 1977, men fick på samma gång en mindre oppositionell grupp lärare att hantera. Dessa anfördes av den andra huvudkandidaten i rektorsvalet. Den ledarfärdighet jag som utbildad reservofficer hade förvärvat i det militära visade sig vara till stor nytta i den handledning av lärarna som jag fick lov att inleda som första stora projekt vid sidan av allt det organisatoriska arbetet med eleverna, den övriga personalen och fastigheterna.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Henrik Paetau

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Sveriges Televisions strålande tolkning av påskens traditioner och påskharen

KRÖNIKAI påskaftonens digitala sändning presenterade SVT en egen ny tolkning av påskens huvudgestalter. Det blev en hare eller kanin. Det skall tilläggas att inom bildtolkning i religionshistoria görs väldigt liten åtskillnad mellan en hare och en kanin. Den av SVT framförda presentationen förvånade dock och kanske till och med sårade många kristna. Det uppenbara och pinsamma är framför allt de många faktafelen.

Tvärvändningar i retoriken

OPINION: JAN TULLBERGDet är märkligt hur snabbt det kan svänga angående vilka ord och uttryck som är politiskt korrekta och inte. I ena ögonblicket menar statsministern att kriminalitet inte har med invandring att göra, i nästa är invandrade kriminella klaner ett stort problem. Systemmedia anpassar sig som en kameleont efter hur vinden blåser, men allt är bara kosmetika. Någon verklig förändring i politiken syns inte, menar veckans debattör, docent Jan Tullberg, oavsett hur många gånger statsministern säger ”vi har varit naiva”. För att förändringen ska bli politisk och inte bara retorisk, måste många beslutsfattare bytas ut.

Nya Tider fick rätt mot ”fact-checkers”, Vaccinpass blir inte obligatoriskt för resor i EU

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDETNya Tider fick rätt, EU föreslår att vaccinpassen inte ska vara tvingande, precis som Europarådet slog fast i en resolution som vi rapporterade om. Så kallade ”fact-checkers” har angripit Nya Tider och menat att uppgiften inte stämde, eftersom Europarådets resolutioner inte är tvingande – något vi också tog upp i vår ledartext.

Aborträttens demografiska konsekvens

KRÖNIKAFör en tid sedan var jag på begravning i Överkalix. Min moster, född 1932, hade avlidit som den sista av nio syskon. Hennes föräldrar, som varit mina morföräldrar, byggde sitt hus på en tomt med egen skog och fiskevatten. Hon stannade kvar i föräldrahemmet för att ta hand om de gamla till det jordiska livets slut. Så hon gifte sig aldrig och fick inte heller några barn.

Jakten på ett förlorat folkhem

KRÖNIKANär nya händelser ständigt dyker upp i nyhetsflödena är det lätt att glömma var vi kommer ifrån. När gick saker och ting snett? Och varför? Nittiotalets finanskris var en mycket omvälvande händelse i Sverige som också kom att påverka den politiska riktningen i landet. Snedsteg som lett fram till dagens situation. Folkmusikern Karl Mikael Larson debatterar frågan.

Gretas mardröm

KRÖNIKA

Den rebelliska provinsen

KRÖNIKA

Agenda 2030: Det ohållbara kal­las hållbart

OPINION: MAGNUS STENLUNDFörra veckan skrev författaren och medieprofilen Magnus Stenlund om Agenda 2030, som FN antagit. På den svenska regeringens hemsida kan man följa hur arbetet fortskrider konkret i vårt land. Agendans centrala mål handlar om klimat och miljö – och om hur globalistiska lösningar är de enda som hjälper. Däribland ”en säker och reguljär, ansvarstagande migration”, insmuget i paragraf 10.7. Miljöskydd är det inte något fel på. Men Agenda 2030 handlar inte om kontroversiella mål, utan om kontroversiella tillvägagångssätt, menar skribenten.

Gå till arkivet

Send this to a friend